Morning!
Med risk för att det här inlägget blir väldigt långt ska jag dela med mig av lite som rört sig i mitt huvud inatt när jag inte kunnat sova. Ja, det har varit lite röv i mitt liv utan att jag för den sakens skulle behöver gå in mer på det. Men, när man ligger vaken om natten är det faktiskt en hel del som rör sig i ett huvud. Det är på nåt sätt så att man får lite tid på sig att fundera, alldeles ifred då ingen annan oftast är vaken.

Hörde på Nyhetsmorgon i morse att de flesta sjukskrivningar idag beror på psykiska skäl. Många mår dessutom sämre och sämre på jobbet. Hur känner du? Stressar du mycket, jobbar du hårt för att få ihop dagarna? Oroar du dig för mycket? Är du för hårt belastad? Tar du för mycket ansvar?
Ibland undrar jag vart vi är på väg i världen? Jag tycker inte att det känns som åt rätt håll faktiskt. Det känns som att det blir mer och mer faktorer som påverkar oss alla i negativ riktning. Stress, oro, mindervärdeskomplex, känslan av att alla har det bättre än en själv. Mycket ångest. Man kanske har det tufft i sin relation, man kanske bråkar mycket… man kanske har känslan av att ens relation också är på väg åt fel håll. Vi ger varandra mindre och mindre tid och jobbet får ta mer och mer plats i det gemensamma livet. Pengar, oro kring pengar. Saker man så gärna skulle vilja göra men inte kan. Kanske längtar man efter nåt kul, kanske bara att få bli lite överraskad nångång? Stressen över att man inte äter tilräckligt nyttigt eller att man inte tränar. Småbarnsår med allt vad det innebär, man får kanske inte sova? Man kanske inte KAN sova fast man får. Våra ansikten är alltmer i en telefon, i en surfplatta, i en dator. Vi jämör oss med det vi ser på Instagram, Facebook och bloggar. Man umgås mindre med nära och kära och kanske har man nästan slutat äta middag hemma tillsammans. Allt går i ett, full fart framåt och man hinner varken reflektera, njuta eller bara stanna till i nuet.

Jag känner i alla fall igen mig i mycket av det här ovan. Jag är så mentalt trött på vissa saker i mitt liv ibland så att jag känner att jag bara skulle vilja nollställa mig. Hitta något som når ända in i själen och som lugnar mig. Som gör så att jag hittar rätt och hittar metoder som bara stannar upp mig, lär mig andas, ger mig ro och harmoni. På riktigt och helt ärligt ska jag säga att jag skiter i att ha fint hemma, träna hårt och vara sockerfri…..jag vill hitta lugnet. Det där lugnet som ger mig ro och en skön känsla i kroppen. Jag blir gärna sockerfri och tränar mer, men kanske ska man börja i rätt ände? Kanske ska man börja längst in i sig själv och sluta fly från det som kanske är både viktigare och mer väsentligt? Just det som finns där längst in.

Jag läste en sån jäkla bra artikel. Det handlar om en kvinna som bestämde sig för att meditera i 21 dagar i sträck. Det sägs ju att efter 21 dagar har man byggt upp en vana. Det tar alltså 21 dagar att etablera en ny vana. Hon hade (precis som jag) gjort några halvhjärtade försök med att lära sig meditera men hittade liksom aldrig känlan eller det där sköna som det sägs bidra med. Hon bestämde sig för att unna sig minst 5 minuters meditation varje dag i minst 21 dagar. Sedan skulle hon rannsaka hur det gått och antingen fortsätta eller sluta, beroende på resultatet.
Hon berättade vidare om att hon varje morgon liksom hoppat upp och kastat sig in i morgonbestyren och allt vad dagen innebar. Med denna vana tvingade hon sig att gå upp minst 5 minuter tidigare för sin egentid, då mediterade hon med ett tyst hem omkring sig. Hon berättar att hon vaknar med surrande tankar fortfarande, men efter att hon tagit sig tid att meditera så saktar hjärtfrekvensen ner, tankarna lugnar sig, känslorna blir harmoniska och bekymmer känns inte lika överväldigande. Det är som att vakna upp en andra gång till en dag med oändliga möjligheter berättar hon. Hon säger också att en underbar känsla av stillhet håller i sig över hela den dagen. Att hon inte längre upprördes över småsaker och hanterade livet i allmänhet mycket bättre. Hon lärde sig också att micromeditera genom att bara andas lite djupt några gånger.
Det galna med det mänskliga sinnet är att du verkligen kan ”fejka” tills du gör det. Om du skapar fysiologiska förnimmelser förenade med lugn, kommer din hjärna att börja känna lugn. Om du ler tillräckligt länge, kommer din kropp och själ reagerar som om du är nöjd. Så snarare än att ge fritt spelrum till din stress, kan man aktivt arbeta för att minska den genom att lura hjärnan att tro den stressiga situationen har passerat eller inte finns. Meditation hjälper sinnet att slappna av men också att fokusera. Med ett sinne och en hjärna som har lätt att fokusera kan man ta sig an mål som man faktiskt klarar av. En relation blir mer blommande av att man har sitt eget lugn och inte brusar upp för småsaker eller irriterar sig i onödan. Fördelarna kan man nog räkna upp till hur många som helst.
Jag har bestämt mig för att hoppa på den här utmaningen själv!
Jag vill må som hon, jag vill också hitta ett sånt där lugn som hon hittat. Jag ska också testa att meditera i 21 dagar i sträck. Jag ska ge mig minst 5 minuter varje morgon att göra det här. Min egentid. Kan vara så att jag ger mig själv ännu mer tid varefter men i minst 21 dagar ska jag göra det. Jag har en app nedladdad i telefonen som heter

Såhär ser den ut för iPhone och den heter kort och gott Mindfulness. Har för mig att den kostade typ 19 kr, minns inte. Jag laddade hem den för en hel evighet sen. Har dock inte använt den så mycket.

Jag tänker mig att vi som vill göra detta sätter igång redan imorgon. Halkar man in här på bloggen lite sent så kan man självklart börja när man vill, bara man lovar sig själv att man gör det i 21 dagar i sträck. Jag kommer att köra det här, jag kommer också berätta för er hur det går och hur det känns på vägen. Jag såg att det i appen fanns statistik också,, kan vara bra ha. När dessa 21 dagar gått kan vi tillsammans summera hur det känns, om det hjälpt oss alls. Om det gjort någon som helst skillnad. Har det gjort det, så har jag lovat mig själv att fortsätta.
Känner du som jag att man kanske behöver dra lite i kryckan, att man behöver stanna upp och reflektera vad det är man håller på med. Kanske få lite ro och andningstips för att hitta lugnet i sig själv. Kanske få hjälp med att hitta fokus, bli snäll emot sig själv och bara bli lite mer fri från ångest och oro. JA, då tycker jag att du ska hänga på mig med det här. Tipsa gärna vänner och familj att också göra det, dela gärna inlägget med fler.
Vilka är med mig?