Inte överföra sina rädslor

Inlägget innehåller annonslänk och reklam för Cellbes.

Gokväll raringar!

Det ööööööser ner här förstår ni. Men vet ni hur mysigt det är när det smattrar på ”Vagnhild’s” tak? Vi har tänt en massa ljus härinne nu och äter kvällsmat. Eeeeh, kvällsmat var och ta i. Vi äter te och smörgåsar till kvällsmat. Haha….vi hade planerat att grilla men nu blev det inget av det med regnet så då fick det bli såhär. Jag har fortfarande ont i min mage och har haft till o från hela dagen, den där pizzan igår var nog inget vidare för den.

Jag vilade en stund på förmiddagen och sen gav vi oss iväg för att kolla på den där linbanan de har.

Jag hade min nya jacka på mig som jag älskar. Det är en tunn tunn jacka i superskönt material, den här kommer nog bli användbar som tusan. Perfekt att bara slänga på sig. Just nu finns ett erbjudande på Cellbes, du får 25% rabatt på dyraste varan om du anger rabattkod: 1707.

Den här fisen var verkligen sååå nervös idag när han skulle åka zipline med Tony. Jag, som är rädd för typ allt, vägrar att överföra mina tråkiga rädslor på honom. Hade jag fått som jag velat hade han inte åkt. Herregud, något kan ju hända, han kan ramla ner, linan gå av eller något annat katastrofalt kan ju hända. Jag var rädd åt honom liksom. Han blev blek och så sa han att han inte vågade. I helskotta heller tänkte jag…..ungen ska åka.

Jag pratade om hur kul han skulle tycka att det var, hur modig han är och vilket äventyr det skulle vara. Att han kunde berätta om detta häftiga sen när skolan börjar! Hardcore pepp liksom!

Selen och grejer skulle spännas fast. Precis innan oss åkte en teenieweenie liten pojke på ca 3 år med sin pappa. Det fick honom att känna att det skulle bli roligt.

Sååå redo!

Här stod de laddade redo att klättra upp för den evighetslånga stegen. Här gick min puls upp. Usch…så nervös för honom! Dock trygg med att Tony var med, Tony är typ inte rädd för något i livet.

Här började han banga ur, lite tårar och så sa han att pappa skulle klättra upp före.
Tony klättrade, sedan vinschade jag och en annan mamma upp Milo i stegen. Hon var så gullig som stod där och slet när jag kom på att jag skulle hjälpa till. Haha! Jag var så nervös för honom så jag kom av mig fullständigt med vinschandet. När vi vinschade honom så for han liksom lite fram och tillbaka i säkerhetslinan och det såg så läskigt ut. Nämen jaaaaa….sååå jäkla hönsmamma är jag. Men upp kom han och de kunde swischa ner!

Högt där uppe stod dom sen! Han vinkade till mig lite försiktigt. Sedan for de iväg. Jag filmade lite och la upp på min Instastory.

Efter linbaneåket så gick de till äventyrsbadet och jag hem till ”Vagnhild”. Regnet började ösa ner så jag var rätt blöt när jag kom hem. Fick byta om och bädda ned mig i en filt i soffan och kolla Ernst. Stackars mig va? Trodde Tony skulle knäppa bilder i badet men det hade han inte.

Det ser ju så häftigt ut. Hittade bilden på deras hemsida. De hade haft en toppeneftermiddag på badet i alla fall. Skitroligt sa Milo när han kom hem här.

Jaha, nu ska jag kolla ”Sommar med Ernst” på play. Så nyfiken är jag på hur det blir till slut?

Ha en fin kväll nu hörni.

Kram Nina ❤️