Ögonläkaren

Go’kväll finisar!

Landat hemma efter en lång och slitig dag. Idag blev jag så gott som klar i sittdelen av Kaffestugan. Blev liksom tårögd. Det känns stort att ha fått göra det till ”mitt eget”. Idag när jag satt och sydde inne i Kaffestugan fick jag en sån trivaskänsla. Jag har lyckats få det mysigt, precis vad jag ville! ❤️

Nu tänkte jag att jag skulle berätta om ögondoktorn.

Här satt han och väntade. Förr om åren har vi ju haft en lyckligt ovetande liten med oss, idag är han helt insatt i allt och tycker t.o.m att det är jättekul.

När han var mindre var det jättejobbigt för honom. Han gallskrek verkligen. Hon hade alltid så svårt att göra undersökningarna på honom. Usch vad jobbigt det varit alltså, tänk vad fort man glömmer?

Typiskt mig att nästan slå knut på benen. Jag gör det när jag är lite spänd. Spända har vi varit varje gång. Ska han se ok med sitt vänstra öga? Blir det lapp? Förr var man ju svettig redan innan man kom in för att man visste att han skulle bli superledsen. Skönt att den tiden är förbi. Piuuh…

Allt gick bra denna gången. Liiiiiite svagare syn på sitt vänstra öga men inget som behöver fixas. Vi ska fortsätta kolla hans syn i fortsättningen också. Känns tryggt.

Efter ögonläkaren åkte vi och åt frukost tillsammans. Mysigt!

Efter att vi skjutsat Milo till skolan åkte Tony till jobbet och jag till mitt jobb. Fick några effektiva timmar vid datorn innan jag hämtade upp mellanfisen för en sushilunch. Säger man sushi kommer han som ett skott.

Efter att jag gjort en del ärenden åkte jag hem och fortsatte jobba på trappan. ☀️

Kvällen tillbringades med dessa. Elliot var ute och åkte bil såklart.

Tidigare ikväll satt vi i soffan och mös en stund innan vi åkte tillbaka till Kaffestugan. Tony ville sätta lite kablar och sånt. Milo var så glad när Majlis ville ligga hos honom,hon låg kvar länge och Milo försökte sitta blickstilla så att hon skulle vilja sitta hos honom. Sötisarna!