Alla former är ok!

Bilringarna blev ett känsligt ämne.

Bra! Alltså att det kommer upp på tal. Vi behöver prata mer om detta. Att vi har stora stora problem med våra ideal och de förväntningar som vi kvinnor har på oss själva! Det kom reaktion på att det skulle visas fler bilringar här och varför? Att det var omoget och fjantigt.

Det är JUST det här som är PROBLEMET! Varför ska vi INTE kunna visa bilringar? Även om själva handlingen i sig kan uppfattas både fjantig och barnslig så är budskapet allt annat än det. Jag har 100 tals gånger valt att inte publicera inlägg av den här karaktären. Mycket pga att det ALLTID kommer kommentarer av den här typen. En form av ifrågasättande. Självklart är det mer ”klappa medhårs” att skriva neutrala inlägg som inte sticker ut. Bättre att leverera inlägg som är mer ”tillintetsägande” kanske, som inte skapar irritation eller frustration hos mina läsare.

Varför har bloggvärlden blivit mer försiktig? Varför orkar inte så många sticka ut längre? Jo, det här är svaret!

Idag har vi kvinnor helt galna förväntningar på oss själva och andra. Vi sliter som djur för att passa in i förväntningen. Vi vill vara smala, framgångsrika, fantastiska föräldrar, en härlig fru och älskarinna, en bra och förstående kompis, en bra dotter och människa. Hälsomedvetenheten skjuter i taket, ALLA vill må bra! Såklart vi vill! Vi vill leva länge och vara friska! Vem vill inte det? Våra sociala medier är fullproppade av vältränade människor som ger tips på hur vi kan få in träningen och hälsomedvetenheten i våra liv. Å vet ni?

Det är så jäkla bra! Jag är glad att vi 2016 vet vad hälsa är. Jag är glad att vi får den peppen. Utan den peppen hade jag själv inte promenerat som jag gjort! Jag ser mig själv som hälsosam men med diken. Att vara 43 år handlar inte längre om att promenera 2 veckor frenetiskt och strypa sockret så har jag kommit i form igen. Så var det när jag var 23. Jag försöker verkligen! Alltså verkligen! Jag sockeravgiftar mig ett par ggr per år när jag tycker det blivit för mycket. Jag försöker få in motion minst 3 ggr i veckan osv osv.

Jag vet att det krävs mycket mer av mig för att komma i form, och som jag skrev…. Jag ska! I varje fall försöka. En 10 årig innebandykarriär på elitnivå i målet har satt spår på min kropp. Jag är svag nu. Kroppen åldras och har slitits rejält, så för att jag ska fortsätta åldras bra utan att bli helt orörlig inser jag att jag kanske behöver göra lite mer än motionera 3 dgr per vecka.

Till bilringen igen då. Budskapet med det inlägget handlade inte alls om att skryta om någon bilring eller att vara tjock, det handlade just om acceptans. Att vi kvinnor som idag har sjuka förväntningar på oss slappnar av lite. Låt mig citera Skatan som skrev såhär:

Det här handlar om att S L U T A upp att fokusera på det som är oviktigt.

Att få hjälp med att se att man är en fantastisk människa precis så som man är! 

Att man kan vara stark och sund och samtidigt rund. OCH att det INTE är FEL. Att det är OKEJ. Att det är OKEJ men en dubbelhaka trots att du väger det du ” ska”. Att det är OKEJ att inte ha en rumpa alls . Att det är OKEJ att ha ”fula knän” . Att det är OKEJ att ha utåtgående navel .Att det är OKEJ att ha sneda tänder.

Att det är vi själva som är våra största kritiker och att vi ska sluta upp med det. Att vi ska vara nöjda med ALLT. Att vi: om vi tillsammans lyckas skapa acceptans inför våra egna ”brister och tillkortakommanden” , så kommer dem i slutändan faktiskt vara just det: accepterade..

Mer SPOT ON kan det inte bli! Vi matas med perfektion dagarna i ända. Perfekta kroppar, perfekt sittande kläder, perfekt hud, perfekt hår, perfekt hem, perfekt perfekt perfekt. Med en bilring i bild på en helt vanlig kvinna, utan det tillrättalagda och perfekta kan ju vara så befriande. Som någon tagit ur en oretuscherad verklighet. Där man känner att man hör hemma. Att det är OK just som Skatan skrev.

Bilring 1

En 35 årig superhärlig 2 barnsmamma som älskar att träna men också att äta! Det kallar jag för hälsa!

Bilring 2

Den här fullt normala härliga bilringen som blir när man sitter, i alla fall på mig. Ibland är den större, ibland mindre. Är jag ”laktosig” blir det oftast bara en stor. Men exakt såhär ser jag också ut.

Bilring 3

En fantastisk kvinna som opererat sin mage efter att ha tappat 40 kg efter en GBP. Hon försöker acceptera hur hon ser ut fast det är svårt säger hon.

Det här är 3 bilder, på helt vanliga kvinnor. Helt vanliga magar – tagna ur verkligheten. En skriver att hon har svårt att acceptera hur hon ser ut. Det gör mig så ledsen. Det gör mig så sorgsen. Tänk, den där kroppen som bär upp oss varje dag. Tar oss ur sängen, tar oss till våra jobb, tar oss ut i livet , det där livet som ska levas. En kropp som många av oss harsvårt att acceptera! Den kroppen som gör så vi lever. Som i många fall gett liv dessutom. Flera gånger om. Det är så ledsamt, idag när jag satt och tänkte på det så grät jag lite. Så hårda vi är mot oss själva. Så hård jag är mot mig själv.

Frågan är om vi skulle vara så hårda emot oss själva om våra flöden visade sådana här bilder också, att varje dag då man scrollar igenom något av sina flöden så var varannan bild på en helt vanlig mage! Inte i någon ”clown-anda” där man gör sig själv till åtlöje, utan att det var helt vanliga bilder där bilringar inte döljdes eller togs bort. Frågan är om förväntningarna på oss själva skulle vara desamma?

Jag är inte bättre än någon annan när jag visade mina bilringar, det var inte alls lätt att bara visa sanningen för tusentals läsare. Jag blir precis lika påverkad som alla andra av allt det perfekta och ser ofta ned på mig själv. Just som den dagen där på köksgolvet och kylspegeln. Hur jag föraktade min degiga mage och mina veck. Ändå motionerar jag nog mer än många andra, men som jag skrev…jag vet att det krävs mer av mig. Dessutom är jag glad att fokus ändå lite förflyttats. Numera är jag mer mån om att bli stark och hålla. Vara frisk, må bra! Men tänk vad skönt det också skulle vara att okeja en bilring!? Kanske en bilring som inte går att få bort hur mycket man än skulle träna då huden på magen töjts ut rejält 3 ggr. Jo, med kirurgiska ingrepp går det. Men om man inte törs, man kanske inte ens vill. Med det sagt så stöttar jag den här typen av kirurgiska ingrepp till 100%, just för att ALLA gör precis vad de vill med sina kroppar.

Det jag vill säga är att ALLA typer av magar borde få vara ok! De vältränade med muskler på magen, de opererade, de runda, de platta, de med bilringar. Frågan är om det skulle vara mer ok med olikheter av det här slaget, så skulle också kraven sänkas på oss och kanske skulle en sån sak som styrketräning och motion inte bli en så ”big deal”? Ni vet hur det kan vara, förväntas det av oss blir kraven för höga och pressen för stor. Då blir det inte kul. Men kommer suget och viljan ifrån oss själva så skulle det vara enklare? Nu spånar jag bara men kan det ligga något i det?

Samtidigt som jag skriver slutet på detta inlägg nås jag av det fruktansvärda som hänt nere i Nice i Frankrike. Å helt plötsligt spelar ingenting längre någon roll……

Det är här man inser vad som är viktigt i livet. Att min familj och alla jag älskar får leva! 

❤️