Godmorgon ”vinterkräksjukan-i-familjen-så-småningom”

Godmorgon! En liten ljuspark på vår byrå.

Thedde var magsjuk till ungefär klockan 11 igår kväll. Tony tog hand om honom medan jag sov och trynade på soffan. Kom ju hem från luciafirandet och mådde som en påse skridskor. Inte kul alls. Illamåendet gnagde och det kändes som om middagen skulle komma upp. ”Sov du” sa Tony som vet vilken hemsk ångest jag har för denna helvetes sjukdom. Thedde hade kalvat tre gånger för att avsluta vid 11 som sagt. Nu har han sovit gott hela natten och blir hemma och vilar idag så får vi se vem som är näste man till rakning. Den förbannade sjukdomen brukar löpa som en eld genom familj efter familj så vi väntar och ser vart det bär hän?

Sovit har jag i varje fall gjort. Ända från halv 7 tiden till kvart över 4 i morse. Nåväl, jag vaknade till när Thedde ”skrek-kräktes” på ”sjuktoan” på övervåningen. Stackars plutten. Frågade om jag skulle följa med men han ville kräkas ifred. Man märker att dom blivit stora genom en sån grej liksom.

”Va? Vill du kräkas ifred? Ska inte mamma klappa på ryggen och pannan medan du hälsar på URKEL i toan?” å så blir man nästan lite nostalgisk, ledsen och tänker att man vill stå där som man alltid har gjort. VILL stå där och lukta på spyor liksom när man under alla årens lopp stått bakom hans rygg och haft kväljningar . Näää, lite dum i skallen är man nog. Jag vill i alla fall att Tony ska komma och spola åt mig lite då och då när jag står och kräks i toan. Å säga att jag är duktig och sånt. // Nina 4 år.