Häromdagen i parken. Den där parken som sist var helt klädd i snö.
Det finns hopp om livet nu, värmen och våren är här och jag tinar…
Ja, den där dagen vi var i parken…. och Milo sket på sig. Den är det.. Det var så underbart och allting förändras när våren anländer. Världen varknar till lliv på allvar. Man vill njuta av varje sekund ute i naturen… ja i alla fall då när solen visar sig. Det är nästan så jag längtar till när den här första hungerna av att vilja vara ute lägger sig lite. Nu har man lite den där ”måste” känslan att gå ut så fort solen skiner. Man tycker att man borde eftersom vintern varit så jäkla lång. Men det lägger sig sen… det vet jag.
Hörrni, uppdatering Milobebis då!
Inatt var andra natten som han sov sig igenom heeeeeeeeeeeela natten. Inte ett pip! Idag är det en vecka sen vi började och 2 nätter av dessa 6 har han sovit fullt ut. Den första natten var jobbigast och faktiskt den 4:e. Sen har det varit lite gnyende bara. Han äter inte som vi kanske önskar att han skulle göra, men han äter bättre! På dagis säger dom att han petar i sig och att han nog får i sig mer än man tror. Dom är så bra där. Dom lugnar mig när jag hispar med maten och allt annat för den delen. Jag hispar. Det är för att mina andra 2 barn var mer eller mindre avfallstunnor. 5 portioner kunde Thedde äta. Dagmamman kliade sig i huvudet. Han tackade ALDRIG nej till mat. Dessutom var han normalbyggd. What? Ja, så matvägran är helt nytt för mig och jag får ont i magen när jag tror att mitt barn inte får i sig tillräckligt. Nästan så jag haft stunder då jag tänkt att vi återgår till nattavällingen så han får i sig. Men bara nästan… jag är inte helt dum i huvet dock! 🙂
Måtte detta fortsätta nu för då mina damer och herrar har vi nog ett nytt liv att se fram emot jag och husbandet! Det känns redan så. Ok, jag ska få bukt på mitt trasiga sömnmönster. Men det kommer, jag stressar inte med det. Jag är så glad att jag får fortsätta sova bara när jag vaknar till av mig själv. Kikar på Milobebis som ligger bredvid, blir alldeles lugn i själen när jag ser att han sover där med öppen mun. Så det är skitsamma. Jag kommer nog aldrig mer sova mina 8 timmar i sträck utan att vakna…