För exakt ett år sedan såg det ut såhär i våra liv:
Jag blir på riktigt lite gråtfärdig när jag ser dessa bilder. Det var en av det härligaste stunderna i mitt liv. Jag hade bemästrat min oerhörda rädsla för att flyga och gett mig fasen på att klara det. Efter 5 terapitimmar satt jag på ett plan den 17/1 – 2013 och var på väg till Kanarieöarna med hela min stora familj. Mamma hade fyllt 60 år och detta skulle firas. Jag klarade flygningen galant även om Tony tampades med magsmärtor hela resan igenom (drack Starbucks juice på tom mage).
Jag vägde 10 kilo mer då men hade precis kommit igång med träningen som jag också fortsatte med nere på Kanarieöarna. Vi hade ett litet härligt gym i källaren som det var urnajs att gå till när resten av familjen fortfarande låg och sov. Här hade jag joggat i en halvtimme innan frukost så jag var bra urlakad! 🙂
Milo och Tony i vår fina pool. Milo lärde sig mycket under denna vistelse. Att dyka en lång sträcka t ex eller bli kastad flera meter i luften. Han älskade det verkligen. Vi alla älskade det. För en stund kände jag att jag skulle strunta i att åka hem och stanna kvar där. Med alla….
På kvällen den 21/1 var vi ute och åt på en jättegod restaurang minns jag. Jag åt kyckling och det var bland det godaste kyckling jag någonsin ätit. Alla var så nöjda med sin mat. På kvällarna blev det lite kallt men det gjorde inget då dagarna var så varma och härliga.
Ser ut som jag har jättestora bröst här. Det var dom säkert också, 10 kilo sitter ju även i brösten. Ok, inte bara där (tack och lov) men ni fattar. Mina bröst är det som blir mindre så fort man går ner i vikt. Lite typiskt kvinnor tror jag. Jag tycker att jag ser lite trött ut också. Kanske var jag det? Jag minns inte men jag kommer ihåg att jag sov bra där, så kanske var jag trött av att vara utsövd. 🙂 Magen var paj dock och den pajade bara några dagar innan vi skulle åka så det blev ingen alkohol eller starka maträtter.
Här nedan har vi min fina Tony och min älskade Thedde. Tänk att jag tycker Thedde växt massor sen den här bilden togs, ändå är det bara ett år sedan. Han har dragit iväg i raketfart och börjar bli en man nu. Galet, hur kan min lilla pojke bli man liksom?
Åh vad härligt det var att minnas tillbaka på den här resan! Det var ljuvligt och jag vill verkligen åka igen! ♥
Ser verkligen jätte mysigt ut & man blir ju såååå sugen på att åka..
Får jag fråga vilket hotell ni bodde på & vart?
Kram
Läser din blogg varje dag så nu tycker jag det är på tiden jag kommenterar!! OMG du ser så fräsch ut både innan o efter dina 10 kg! Men inspiration är du! 10 kg är inte illa o vilken skillnad när man ser före och efter bilder:-) Även om du var snygg innan oxå;-) Själv kämpar jag oxå m en slapp mage o för stora lår..hihi..men strand den som ger sig! Kram från mig