Min viktresa

Passande med Take a deep breath……

Inte mensen om nu någon trodde det. 🙂 Däremot tiden för att koppla på den lilla hjärtgrunkan.

”Du står inte uppsatt på någon tid nu” svarade läkarsekreteraren gulligt.

”Eeeeh…. Jaha, men vad konstigt, jag har tid idag ju” svarade jag förvånat.

Efter några rundor i hennes dator såg hon att jag hade tid den 9/12. Ooookeeeeej, jag är bara en månad sen alltså. Ja men man tackaaaarrrrr! 🙂
Snark säger jag bara. Jag gick i alla fall till min husläkarmottagning och löste så jag skulle få en ny tid. Fixade också ett nytt recept på järntabletter, får så jefla ont (i en redan ond mage) av dom jag har nu. Hade Duroferon men fick nu Niferex. Får se hur dom går?

Nog om det! Nu blir det ett jättelångt inlägg om mat, träning och min egen viktresa. Hoppas du (som vill ha det) hittar lite inspiration.

LITE FRÅGOR SOM DYKT UPP.

Någon frågade om jag äter några tillskott i form av omega 3 eller liknande. Svar NEJ. Inget, jag äter järntabletter nu då mina järndepåer är jäättelåga. Borde börja med nånting. Omega 3 är bra skit. Vad finns det mer som är bra? Folsyra kanske? Har du några tips och idéer så kom gärna med dom.

Jag får också ofta frågan hur jag lever idag, efter Viktväktarna och min höst med 10 kg:s viktminskning. Idag lever jag efter vad min mage klarar av kan man säga och räknar inte som Viktväktarna. Till frukost äter jag havrevälling, kamomill the och smörgås. Till lunch och middag äter jag ofta lax/kyckling med ris och någon god mild hemmagjord sås och grönsaker. Jag har i stort sett slutat äta kött. Har köpt tofu några ggr, finns både som färs och större bitar. Jag äter väldigt lite godis eller andra sötsaker, äter aldrig chips och dricker bara pepsi Max någon gång på helgen, annars alltid vatten. Jag dricker sällan (typ aldrig) alkohol. Ungefär så ser det ut. Jag tänker på portionsstorleken och att inte vänta för länge mellan måltiderna. Bra mellis kan vara yoghurt eller kesella med frukt.

Jag får ofta frågor om min träning. Jag har i mitt liv tränat väldigt hårt. Redan som fyraåring tävlade jag i friidrott, som 11 åring var jag en lovande friidrottstjej som gav upp just friidrotten för fotbollen. Efter sju års fotbollsspel blev det karate och efter det blev det styrketräning för att avsluta som innebandymålvakt på elitnivå. Mitt liv har alltid handlat om träning. Gärna hård träning. Under karaten (som jag tränade i 2 år) har jag upplevt mina hårdaste träningspass. Jag styrketränade under min första separation i livet och tränade 2 pass per dag 6 dagar i veckan. Allt har varit extremt. Idag skulle jag vilja träna hårdare än vad min kropp klarar. Tyvärr. Men efter tre förlossningar och diverse förskjutningar i kroppen går det bara inte, fast jag vill. Därför har jag vigt mitt liv åt promenader. It’s GOOD for you! Målet är att klara av att jogga och köra lite styrka. Ska få in ”Seven minute work-out” och ”tabata” snart igen. Styrketräning får komma sen när min kropp klarar det.

Fick en fråga hur jag vågar gå ut och gå så tidigt? Jag går aldrig ut på helgmorgnar för då är det så lite folk i farten och det kan finnas fyllskallar. Sommaren går bra, men inte vintertid. Jag är ute och går när rusningstrafiken börjar och jag går bara intill stora vägar. Jag har ett överfallslarm i fickan också. Bor du utomstads är mitt tips att du tar bilen och går inne i stan. Så har jag gjort när jag bott utanför stan. Att gå på morgonen är min grej. Kvällen går inte, har försökt men min dygnsrytm gör att jag blir en zombie av det. Att få det gjort på morgonen är överlägset.

Så ser det ut för mig. Jag fortsätter sakta att gå ner i vikt och jag är idag smalare än när jag blev gravid med Milo. Jag väger mig inte så mycket men märker på kläder. Vill gå ner en storlek till, sen anser jag mig nöjd eller vad man ska säga. Mitt mål är mest att vara pigg, glad, stark och lycklig. Resten är en bonus. Jag dömer mig aldrig för att jag äter en äppelpaj med vaniljsås, skulle aldrig falla mig in. Jag vet vad jag klarar och inte klarar nu. Jag känner mig stark i mitt mat-tänk. Men det har kommit med tiden, man blir stark i sin livsstilsförändring. Det är såhär jag lever nu, liksom alltid. Inget är en diet. Det är en livsstilsförändring och jag har tammefasen gjort en sån. Jag är stolt över mig själv och kan stolt säga, jag klarade det! Nina – du klarade det.

Det kan du också göra! Hitta ditt inre kall. Det som säger till dig att ”nu ska jag börja leva annorlunda – det kommer inte vara jobbigt – det ska vara bra för mig men inte för jobbigt”. Sen kör du.

LITE RÅD PÅ VÄGEN:

Du kommer falla ner i hetsätarträsket någon gång, kanske fler. Var där, men stanna inte mer än 1-2 dagar. Sen måste du upp på banan igen. Se det inte som ett misslyckande. Bara att det var något du behövde, just då.

Ha en snäll ton emot dig själv. Tänk inte, nu sabbade jag allt, för det har du inte gjort. Du lever bara ett normalt liv där du tänker på maten. I det ingår en äppelpaj med vaniljsås och en semla ibland. Sådeså.

Tänk hela tiden att du ska klara det. Tvivla aldrig på dig själv. Det är du som styr skeppet. Kommer du klara det om du inte ens själv tror på det? Nä! Lite på din förmåga.

Sist vill jag säga att du bara ska sätta igång. Typ nu. Vänta inte till måndag. Det blir aldrig en perfekt dag att börja på…. Sen, lycka till, jag finns här för pepp om du behöver mig. ❤️