Disney On Ice

Först & främst!!!

Vilka fina läsare jag har. Jag känner mig så välsignad för att jag har turen att just ni läser här inne hos mig. Tack för att ni orkar skriva några rader till mig när jag berättar om mitt kämpande med att släppa taget om mina växande barn. Man känner sig liksom inte ensam längre, jag vet att ni är fler därute som känner precis som jag. Det för oss liksom samman. Hoppas att Du också hämtar energi när du läser bland kommentarerna? Ja, om du också kämpar med samma sak? Tack igen! Jag blir varm, jag blir lycklig och stolt över oss här inne. Vi är ett fint litet gäng som stöttar varann känns det som. ❤️ Kärlek till alla och envar!

Då var vi i alla fall hemma ifrån Disney On Ice. Det blev en härlig dag på så många sätt. Vi blev ju inbjudna som VIP så där väntade först fotografering vid dörren, tidningarna ska ha sitt vet ni. Frågan är om någon ens vet vem jag är? Jag blev så nervös så jag rättade inte till frillan eller nåt, kan bara hoppas man såg någorlunda ”decent” ut.Tur barnen är fina! Vi sprang på Hannah och hennes vän från Sigtuna och deras barn så vi hade sällis in. Det var skönt då jag lätt känner mig lite malplacerad på såna där tillställningar.

Killarna med varsin goodiebag och popcorn. Hade en jättefin bild på dom båda men en tant klev in i bilden just som jag tog den..haha.

Jag, Hannahs vän från Sigtuna och Hannah. Hannahs skinntajts var så galet snygga! Om mindre än en vecka far dom till Thailand i drygt 2 månader. Så otroligt härligt! Inte ett dugg avis…..eller kanske skitavis.

Liv blev så himla fint ansiktsmålad. Milo vågar sällan göra sånt så jag får fota andras ungar. Det var två tjejer som satt och gjorde de finaste målningar man kan tänka sig.

Även om man fick ta bild ihop med Tingeling så valde Milo att vara med på bilden själv framför den här skärmen. Han var inte alls intresserad av att träffa Tingeling. Han är lite känslig så. Vill inte hs uppmärksamhet och helst inte synas alls. Sötis.

Därför blev jag så oerhört glad när han vågade sig fram vid scenen och vara med på ”minidiscot”, han körde verkligen järnet! Tyckte det var superskoj liksom. 🙂

Väl inne på Globen var det förväntansfullt. När börjar det hanns det frågas ett antal ggr på en kvart. 🙂

Lyckan visste inga gränser när dessa vänner gled in på isen. Helt fantastiskt gjort!  Milo satt verkligen och stirrade med öppen mun.

En jättebra show var det. Tack för inbjudan Loppi. Det här lever vi på länge.

Oj, glömde ju nästan. Sprang på fina Mirka också. Vi har bestämt att vi ska ses snart, vi ska åka och se hur dom bor borta i Björklinge men då alla sjukdomar avlöser varann lär det dröja en stund till men den som väntar på nåt gott…. 🙂