Jag och exet är iväg och handlar till kalaset imorgon! Vi är som ett syskonpar när vi står i affären. Tjafsar om i stort sett allt, inte överens om något alls och dessutom så tror han att han bestämmer. Ibland blir kag bara övertygad om varför vi inte lever ihop, fast på ett roligt sätt. i alla fall, det blir krig förstår ni… Värsta bråket på Willys liksom. Sa såhär nyss: ”Kan du tänka dig och vara med på bloggen?” Han svarade: ”Ja absolut!” Jag brände av en bild och detta är vad jag får! Karlslok!
Hej! Vad härligt att ni har en så fin relation 🙂 Undrar hur ni gör med kalaset? Ska kalaset vara hemma hos er? Är inte Tony med o planerar istället då? Jag lever med en man som har två barn sen innan, därför tycker jag det är intressant hur andra gör 🙂 Jag o min man fixar alltid alla kalas för både släkt o barnkalas utan någon uppbackning från mamman tyvärr. Så väldigt kul att se er samtidigt som jag undrar hur din nuvarande man ställer sig till det, om du förstår hur jag menar. Ha det så gott o lycka till med kalaset! Kram Rebecca
Kalaset är hos oss, mig och Tony alltså. Tony jobbar idag, annars hade det nog varit alla vi tre som åkte och handla. Såna är vi. 😉 Annars så planerar Tony lika mycket som vi andra. Tony och Magnus är goda vänner idag så dom två har nog mer gemensamt än jag och Magnus. Sen vet inte jag, men jag och Magnus skulle nog bara ha varit kompisar, vår relation har aldrig varit så bra som nu när vi är vänner. Barnen knyter våra band för resten av livet och jag är glad att han är den jag är knuten till. Han är en bra människa som respekterar både mig och Tony högt.
Sen ska jag inte sticka under stol med att jag idag lever men världens bästa man. ❤:)
Haha vet inte vad namnet Anna kom från?! haha 😀 Rebecca ska det vara.
Måste bara få skriva en liten kommentar, inte ofta jag gör det. Men era barn ska vara så jäkla glada och stolta att få ha så fina föräldrar/bonusföräldrar, vad härligt att ni har sådan bra relation allihopa. Tänk så mycket finare världen skulle vara om alla var så snälla och storsinta som ni alla tre verkar vara. Vänner och kärlek kan man aldrig få för mycket av här i livet, varken som barn eller vuxen.
Låter som värsta smörkommentaren men sug åt dig för den kommer från hjärtat! Och tack för en toppenblogg. Alla dar i veckan 😉
Tack för dina fina ord. Ja, om man nu kan ha en lycklig separation så har vi haft det. Det var också vår önskan när vi valde att gå skilda vägar. Jag är så stolt över oss som vuxna som ändå gjort det så fint vi kunnat för alla barn.
När jag ser separationer där föräldrarna beter sig som idioter blir jag jätteledsen. Det är så egoistiskt att tillåta sig att vara patetiska och inte tänka på sina barns bästa. Att inte ens kunna träffa varandra för att det finns så mycket hat, jag fattar faktiskt inte. Vad som ön hänt i den relationen så kan det inte vara värre än att man självmant väljer att indirekt skada sitt barn genom en kass och ofungerande relation till den andra föräldern. Jag ska skriva ett inlägg om detta också…det är så viktigt.
Kram ❤