Verkligheten
GodnattVerkligheten

Jobbig dag

Gokväll!

Den här dagen startade lite si sådär. Jag är ju en HSP person och ibland så blir jag så sjukt dränerad. Som att all energi rinner ur mig och att jag verkligen inte kan få tillbaka den förrän jag bromsar hårt, kryper in i mitt skyddande skal och bara landar lite. Det händer mycket tråk i närheten just nu. Det är många i närheten som har den där hemska skitsjukdomen C (vägrar nämna skitens namn). Den kommer från höger och vänster och attackerar fina människor så besinningslöst utan att ta hänsyn till varken deras nära och kära för att inte tala om dem själva. Fy fan rent ut sagt, jag hatar den där jävla sjukdomen mer än något annat.

Som tidigare svår hypokondriker så påverkar det såklart mig. Det hugger tag djupt i magen och påminner mig om alla rädslor jag känt. Förr, när jag var riktigt dålig i min hypokondri, ja då kunde jag ju vara rädd för C som om jag själv hade det. I veckor, månader ibland. Varje dag trodde jag att jag hade det. SÅ när den där hemska sjukdomen skövlar på i ens närhet så påminns jag sådär obehagligt mycket av det.

Imorgon ska jag på ett jobbigt läkarbesök (har inte med C och göra tack och lov) och jag har tänkt på det i flera dagar. Vaknade upp och kände mig rätt grå och tung i själen. Vid lunch skulle jag egentligen dragit till gymet och tränat men när jag stod utanför kände jag bara att näääää… jag pallar inte med folk, jag pallar inte med att vara instängd utan jag behöver andas frisk luft och gå. Så jag knöt på mig promenadskorna och begav mig ut på en långpromenad. Andades djupa långa andetag och lyssnade på Framgångspodden, avsnittet var grymt bra och intressant så jag bara gick och gick. En timma senare var jag framme vid bilen igen och kände hur energin sakta började återkomma till mig.

Fina Jennys Matbloggs kokbok

På vägen kom jag på en sån jäkla bra idé som jag nu ska försöka förverkliga. Jag ska ta tag i en dröm jag burit på länge. Jag vill göra en egen kokbok, men jag vill göra den lite speciell. Så på den här promenaden bestämde jag mig för att göra den nu. Har ju inget förlag som står bakom. Har faktiskt skickat in ett par förfrågningar men har bara haft en halvdan synopsis och fått nej av de förlagen jag skickat förfrågningarna till.  Detta har såklart varit en törn på självförtroendet, så pass hårt att jag lite lagt den drömmen på hyllan. Men nu jäklar ska jag inte ge upp, jag vill ge ut den och jag ska göra allt jag kan för att få göra det.

Efter promenaden träffade jag Tony på en lunch och då kände jag hur energin började återgå till det normala. Berättade om hur jag kände med läkarbesöket och vi fick prata om det…. ibland behöver man bara ha ur sig sina tunga tankar och få lufta det med någon. Bara det kan göra att man får ur sig det som tynger ned energin. När jag blir sådär energilös så blir jag rätt tystlåten. För dom som känner mig är det säkert rätt märkligt med tanke på att jag pratar ganska så mycket annars, det blir ofta en markant skillnad liksom. Men jag är glad att jag lever med någon som jag verkligen vågar vara mig själv med till 100%.

På eftermiddagen sov jag ett par timmar sen så nu tror jag att jag är rätt ok. Dock så glömde jag min telefon på ett ställe jag var och handlade på Klantarsel! Hann inte tillbaka innan de stängde men enligt find my iPhone så ska den ligga där. Blir så trött på mig själv. Imorgon är det jag som hänger på låset där. Ska gå och lägga mig och sova nu och ladda för morgondagen. Försöka vara tacksam för att man är frisk och inte har någon i sin egen familj som drabbats. Man måste leva i sitt eget nu. Må bra av det man har och vara glad varje dag som vi lever här och är friska. Det är det enda vi kan göra…..

Du, var rädd om dig och andas djupt ned i magen lite då och då.

Natti natti.

Kram Nina

Kommentera

  1. C

    Läser en hel del matbloggar. Köper inte längre så många kokböcker, men din skulle jag faktiskt köpa! Tycker dina recept sticker ut från de andras. Du är så kreativ och har alltid din egna touch på det du gör. Duktig är du på det du gör!

Visa alla 6 kommentarer
Verkligheten

Det värsta jobbet jag haft

Ja, precis som rubriken lyder. Jag tänkte berätta om det galnaste jobbet jag haft.

Alla har vi ju varit unga, och alla har vi ju försökt hanka oss fram med diverse arbeten i livet. Som ung så tog man de jobben man fick. Det är rätt svårt att kombinera skola och jobb så det blev ju mestadels helg och kvällsjobb.

Jag jobbade bl a natt på en hamburgerbar där ägaren ville att vi skulle gå i korta röda kjolar och genomskinliga vita skjortor och gärna tafsa lite på oss i förbifarten. Riktiga äckel var dem och gjorde att jag faktiskt slutade där redan efter ett par pass.

Jobbet efter det var på en pizzeria. Ägaren var minst sagt lite speciell. En fredag efter skolan kom jag till jobbet och skulle jobba kväll. Han hade haft en annons ute under hela veckan där man skulle få pizza för halva priset, detta gällde även under helgen.

Dock så kom han på att det blev för olönsamt för honom så mitt jobb i kassan den helgen blev att svara alla kunder, både besökande och ringande kunder, att annonsen inte längre gällde.

Tror ni kunderna var glada? Tror ni dom som fått betala fullt pris och sedan läst annonsen var glada? Jag blev totalt utskälld under hela helgen. Jag var 16 år gammal. Jag var helt knäckt. Men han som ägde pizzerian gick och drack whisky från personalkylen under hela kvällarna så han märkte nog inte av själva holabaloot.

Allt slutade med att han eldade upp hela jävla pizzerian och tur var väl det, då slapp jag gå dit. 🙈

Hepp, dags att dra. Vi hörs senare!

Kram Nina

Kommentera

Verkligheten

SLUT

Innehåller annonslänkar genom reklam för Cellbes

Hej finisar!

Åh hörni, idag har jag varit helt slut. Det förbannade järnvärdet gör detta med mig när jag tränat lite för hårt. Då däckar jag. Bara pang bom helt slut. Nu tar det ett par dagar för mig att komma ikapp. Men sen är jag fit for fight igen.

Det blev jobb till eftermiddagen men sen kände jag bara att jag var sååå slut. Tog faktiskt hörlurarna och bara ägnade mig åt att ligga i nopprig pyjamasbralla med katt på magen och kolla serier. Precis vad jag behövde.

Det här jäkla järnvärdet är ett gissel på det sättet. Har haft en rejäl omgång mens den här gången och att så tätt inpå dra 9,3 km….ja det däckar mig. Man börjar lära sig hur man funkar. Träna lugnt är mer min grej, det är bara att acceptera det.

Fick frågor om min leo-tischa som jag hade på mig igår. Alltså, jag älskar allt med leo just nu. Det är det snyggaste printet och så lätt att matcha till det mesta.

Det är en nyhet på Cellbes nu, superskön och billig. Du hittar den HÄR. Fanns i flera olika färger. Det roliga är att när jag spelade innebandy så var 26 min siffra. Lite kul! 😀

Apropå Cellbes så kan jag tipsa om ytterligare en t-shirt. Sååå skön också och med tryck i fram. Superfin kvalite och fanns också i flera färger. Finns HÄR.

Ni dom följt mig ett tag vet ju att jag är otroligt svag för choklad med apelsinsmak. I julas var jag ju helt galen i Daim Apelsin som jag åt mig fördärvad på. Detta är en ny favorit. T.o.m choklad på förpackningen…. haha! Jag har göttat mig med den här idag minsann. Det var jag värd. 😀

Nu är klockan sent redan, förstår inte var denna dag tog vägen faktiskt? Snart bara sova kvar av den här dagen.

Ha en fin kväll!

Kram Nina

Kommentera

  1. Å

    Jag har gjort samma behandling december 2017- har inte haft några blödningar sen dess 😄 fantastiskt, innan planerade jag hela livet efter mensen och fick blodtransfusion då värdena, Hb och Ferritin var så usla! Håller med dig om att det är toppen att göra om man blöder mycket och har låga järnvärden! Kram

  2. Petra

    Hej ☺ Vill först tacka för en rolig, bra, inspirerande och bra blogg!! Sedan vill jag tipsa om en enkel och effektiv behandling mot kraftiga blödningar. Jag har haft lågt Hb och låga järnvärden i flera år p.g.a. detta. Vissa järnvärden var inte ens mätbara. Jag kontaktade gyn och de sa att man kunde göra en värmebehandling av livmoderslemhinnan. Man bränner den helt enkelt. Jag gjorde detta i oktober 2018 och blöder knappt inget under mens och mina värden är uppe på normalnivå. Ett litet tips bara ☺ Ha det gott 🌷

Verkligheten

Va i hela helvetet?

Vart i hela helskotta är världen på väg? Detta är för mig helt obegripligt, det är väl inte åt det här hållet som vår värld ska gå nu? Fattar ingenting!

När Elliot inte ens fyllt 1 år så kom inte min mens. Jag trodde jag hade stressat mycket, jobbade ju redan heltid på ett nytt jobb och var väldigt stressad över min situation. Vara ifrån barnen, nytt jobb, prestationsprinsessa och allt det där…

Tog ett graviditetstest bara för att utesluta graviditet. Trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag kunde vara gravid men kanske var det bäst att ändå utesluta det. Jag åt ju p-piller och de ska ju vara väldigt säkert.

När stickan låg där med sina 2 klarblåa streck fick jag en fullständig chock. Hur kunde det ens hända? Därefter följde några otroligt omtumlande dagar.

Vi ville verkligen inte ha fler barn. Elliot var inte ens året gammal, Thedde var 3,5. Min graviditet hade handlat om att kräkas i 9 månader och att genomgå det igen kändes som en omöjlig handling. Dessutom hade vi inga som helst planer på några fler barn. Vår relation hade varit svajig stundtals och att ta hand om de två vi hade var prioritet. Exet var fast beslutsam från första sekund han fick veta det. Han ville inte att vi skulle fullfölja graviditeten.

Själv drabbades jag av några dagars dåligt samvete. Jag ville inte heller ha flera barn. Men jag visste ju hur det var att få barn. Den vackraste välsignelsen i livet. Men den känslan falnade då det faktiskt inte fanns på vår karta med fler barn.

När jag kontaktade vården här i vår småstad för att boka en abort så var jag för tidigt i graviditeten för att ta bort det. De förklarade det med att det är bättre att graviditeten får gå en stund så man är säker på att få bort allt.

Jag kontaktade vården i Västerås och där var jag välkommen redan dagen efter. Har man bestämt sig så vill man avsluta så fort det går. Märkligt att det beror på var man tar aborten? Jag fick fylla i massor med papper, mamma var med mig då jag var så nervös och rädd.

Aldrig någonsin ifrågasatte någon mitt beslut. Självklart diskuterade jag och sköterskan igenom allt, det tror jag man måste för att de ska känna att man är helt säker på sin sak. Det var aldrig några tvivel när jag väl hade bestämt mig. Jag ville inte.

Aborten gick bra. Drabbades dock av något blodtrycksfall på uppvaket som var obehagligt men annars så gick allt så bra som det kunde. Redan några timmar efteråt satt jag med mamma och fikade på ett fik hemma i småstaden och allt illamående som jag redan hunnit få var helt borta.

Aldrig har jag ångrat mitt beslut. Aldrig har det varit något jag haft dåligt samvete för. Jag och Magnus separerade något år efter det här och det fick det att bli än mer tydligt och klart.

Ska inte kvinnor få välja själva? Ska en stat i USA bakåtsträva på det här sättet och nu göra att deras invånare kommer behöva fly för att kunna avsluta en oönskad graviditet? Jag förstår inte. Jag begriper inte. Jag vill skrika rakt ut!

 

Kommentera

  1. Linn

    Helt galet, gammal stofil till att bestämma òver en kvinnas rättighet!!😡
    Och tack fòr att du berättar öppet om din abort, gjorde själv en för några år sedan. Bara jag och maken som känner till denna ’hemlighet’, skämts för mycket för att berätta för andra…. Graviditeten var helt oplanerad och det hade blivit en rejäl sladdis och mådde själv inte så bra just då så det var inte alls läge för ytterligare ett barn. Har hellre aldrig ångrat det men som sagt heller aldrig vågat berätta att jag gjort det, är rädd att ’trampa folk på tårna’ då man vet att vissa har/har haft ett helvete med att försòka bli gravida.. (medans min man bara behòvde skaka på kalsongerna så blev jag gravid!)
    Har 2 underbara tonåringar nu!❤

  2. Anna

    Har också gjort abort. Två gånger faktiskt. Det var efter jag hade fått mina älskade tre ungar, de barn jag ”skulle” ha. Det fanns inte i min föreställningsvärld att bli mamma igen, efter 40 dessutom och utan relation till mannen i fråga. Det var inget jag var glad över men heller inget jag hade dåligt samvete över. Jag vet vad ett barn behöver och jag vet hur katastrofalt det hade varit för de barn jag redan hade. Har gjort en kirurgisk skrapning som gick smidigt och en medicinsk abort där man bara tar piller. Båda var smärtfria och jag fick inga komplikationer. Ändå är detta inte något man pratar om, möjligen berättar man för sin närmaste vän. Trots att det är så många som någon gång genomgår det, ung som ”gammal”. Vi måste stå upp och kämpa för kvinnors rätt till sin egen kropp!!

  3. Viola

    För mig är det här snudd på det dummaste jag hört, nej det ÄR det dummaste jag hört och då får man ju ändå höra en hel del dumma saker från amerikanerna… HUR kan de ta ett sånt gigantiskt kliv bakåt i tiden och ta bort en så självklar rättighet OCH inkluderar graviditet vid våldtäkt och incest!!? Är nästa grej att de tar bort rösträtten också…

  4. Maria

    Håller med dig Nina, så fruktansvärt att det ens kan vara på agendan år 2019 😖 Och att sen en 74 år gammal gubbe tar det beslutet är ju ännu värre, vad vet han liksom och hur har han ens rätt att få bestämma över kvinnors kroppar. Är det verkligen demokratiskt att ha såna lagar
    Är så tacksam för att vi lever i Sverige 🙏🏻

VardagenVerkligheten

Pinsam situation

Gokväll vänner!

Just duschat och satt mig i soffan. Det har varit full fart tills nu. Nu är jag så sjukt sugen på en stor påse godis, pepsi max och gärna en dillchips på det. Pms:en bara…… märker du att jag knackar på din dörr? Å jag bara….. fuck you. Typ så känns det. Jag vill inte moffla massa skit, jag har försökt avstå sånt för jag vet att det verkligen inte gör saken bättre. Varken med mitt humör eller pms:en. Däremot måste jag säga att humöret känns mer stabilt än på väldigt länge. Den där träningen säger jag bara, den gör underverk!

Jo men i morse packades bilen med frallor och en frukost till ett gäng influencers som skulle på event.

Ett väldigt trevligt event blev det. En jättefrukost stod uppdukad när alla kom och brödet var väldigt uppskattat. Så många som tyckte det smakade supergott. Kommer recept på det imorgon, så enkelt att baka var det.

Vi var på fjärde våningen, kolla utsikten! Hur fint? Älskar Stockholms gamla hus, det är så vackert där.

Efter eventet åkte jag till outleten i Barkarby. Gick förbi det här härliga stället. Delicatos outlet. Alltså hur drömmigt, inte optimalt med PMS dock. 😅 Kom att tänka på en sak när jag gick förbi det här stället. Grejen är att när vi skulle ha kaffestugan så tänkte vi att vi bara skulle ha vanligt kaffe och kanske göra någon latte med en vanlig Nespresso.

Just i den här affären sprang vi på en kille som driver en stor kaffemaskinsfirma som Tony känner. Han fick höra om våra planer och garvade nästan sönder sig själv åt våra Nespresso-planer. Där och då bestämde vi att vi skulle hyra av honom. Å såhär med facit i han kan jag säga att det var tur vi sprang på honom. Det hade blivit kaos! Haha…det hade aldrig gått! Aldrig. Vi hade 400 gäster första dagen vi hade öppet. Tänk dig och stå o puttra latte med en Nespresso? Haha….

Tänk hur livet guidar en ibland? På en Delicato outlet liksom.

Tony kom och mötte upp mig för en lunch. Som vanligt fick han ställa upp och fotografera frugan. Det är ofta så…. ”Åh kan du ta en bild mot den här vita väggen?” säger jag. Å där står han, i ut och skur. I folkhav, på restauranger, i mataffären, på träningen, i parken….ja men you name it. Aldrig gnäller han heller. Han ställer upp och fotar han.

Senare när Tony kom hem från jobbet drog vi till gymet. Jag var så inihelsickes osugen. Hade kunnat betala 500 spänn för o slippa. Noll taggad. Men vi drog dit i alla fall. Ställde mig på bandet och sprang 3,8 km. Sen körde jag mage och stretch. Sjukt skönt när jag var klar! Helt svart under ögonen var jag också utan och ens märka det.

En pinsam sak hände. Man kan väl säga att det handlar om prutt och då blir det automatisk pinsamt vad det än handlar om. Det kan ju vara så att när man joggar sådär så får man igång en svullen mage. Luften vill liksom ut då. Ja men så har man ätit lite mycket gluten åååå, ja då händer det att man släpper på där i jogginghörnet. Det var bara det att den inte var luktlös som dom brukar vara. Ska försöka rentvå mig själv här genast och berätta att jag fiser väldigt sällan numera då jag äter IBS vänlig kost och tillskott.

I alla fall…. Plötsligt tittar Tony på mig som springer bredvid och utbrister HÖGT (då han har hörlurar på sig):

”Har du pruttat?!”

Alltså med sådär förhöjd röst du vet, när man verkligen vill att nån ska höra.

”Men va iiii…. ”

Jag höll på och skämmas ihjäl. Nu vet alla på gymet att jag fes. 😂😂😂

Efter träningen skulle vi handla. 4 LOKA för 35 spänn, ja då handlar hon som gillar att bunkra. 😅 Jag MÅSTE köpa en soda streamer NU! Det är idiotiskt att bära hem allt detta bubbelvatten alltså.

Vi hade faktiskt en sodastreamer men Tony som är specialist och har högsta högskolepoängen i att kasta har kastat den. Den stod i förrådet sa han. Som att allt som står i förrådet, ja det ska kastas. 😂 Han har också lyckats kasta ALLA mina sommarskor och en hel säck med mina kläder i. Det stod också i förrådet. Förrådet är en förjäkla riskabel plats att vara på hemma hos oss. Haha…

Ja ja, så är det.

Nu är jag trööööött! Ha en din kväll.

Kram Nina

Kommentera

  1. Kristin

    Hej!
    Tack för en fin blogg.
    Älskar dina inlägg om livet. Stort som smått.
    En fråga när det gäller träningen och fin pms. När kände du att det gjorde skillnad?
    Hur mycket träning per vecka behöver du för att känna att pms:en blir lite mer hanterbar?
    Ha en fin dag!
    Kram Kristin

    1. niinis
      niinis

      Tack så mycket! ❤️❤️❤️

      Tycker jag kände av humöret redan första månaden. Alltså efter en månads träning. Jag tränar rätt mycket. Ligger på 5-6 dagar i veckan. Men jag tror att det räcker med typ 3 dagar i veckan om man vill få bukt på PMS besvär. Kram ❤️

  2. Eva

    Förstår inte heller hur man kan dricka bubbelvatten.
    Vanligt kranvatten ska det vara. Tappa upp en kanna på morgonen och lägg i några citronskivor och det ska drickas rumsvarmt då är det lättare att dricka inte iskallt😘

    1. niinis
      niinis

      Sätter sig som ett lås i halsen på mig, så svårt att få ned vanligt vatten. Tvingar mig att dricka vanligt vatten men lättast att få ned är bubbelvatten.

  3. Marie

    Tips! Sluta köpa vatten .. Sverige har världens bästa vatten i kranen och sluta med kolsyra om du har minsta känslig mage .. finns inget bra med det …🤔

    1. niinis
      niinis

      Är faktiskt inte känslig för kolsyra alls, däremot har jag väldigt svårt att få i mig vanligt vatten så detta är min lösning för att inte bli uttorkad, vilket jag lätt blir tyvärr. Som jag skrev så måste en sodastreamer inhandlas pronto.

  4. Sofia

    Haha du är så rolig 😊Hemma hos oss är jag expert på att slänga för att sedan ångra mig några månader senare…Men nu har du ju bästa ursäkten för att köpa nya sommarskor – gå loss 😂och Tony får betala tycker jag.

    1. niinis
      niinis

      Ja vi har ju helt gemensam ekonomi så det kvittar tyvärr vem som betalar….men det skulle kännas bättre om han på något sätt blev straffad faktiskt. 😂😂😂

Visa alla 10 kommentarer
×

Niiinis Kitchenlife

Nina "Niiinis" Hermansen är entrepenör, influencer och receptkreatör. Deltagit i Hela Sverige Bakar 2012. Driver en av Sveriges största bak/mat-bloggar. Välkommen att ta del av massor med goda recept och livet!

Bloggen driftas av:
Cure Media - Influencers