Verkligheten
GodmorgonVerkligheten

Back from hell…

Heeeeej på er….

….ja men fifasen alltså. Dra mig på en tallkotte så jäkla sjuk jag var igår alltså. Magsjukan kan verkligen svepa undan benen på en alltså. Låg och kved här i soffan under täcket till sent på kvällen innan jag till slut fick somna ifrån allt.

Jag bokstavligen tömde mig själv fullständigt igår och kan väl säga att man gjort en smärre detox nu. Kanske gått ned 1-2 kg också. Ojoj. När febern kom och tog mig vid lunch igår var jag inte tuff. Jag är så jäkla skitdålig på att ha feber. Minsta lilla temphöjning jag får så känns det som om min kropp ska vittra sönder. Jag har sån galen värk i kroppen och kan omöjligt ligga stilla. Tony som kom hem på lunchen igår fick se mig t.o.m gråta för jag mådde så pissigt, låg och slog knäna emot varann smått panisk med tårarna rinnande. Någon mer som blir galet dålig av feber? Känner mig så fjantig men jag blir så galet dålig.

Som om det inte vore nog så fick Milo ett migränanfall igår, det var ett helt år sedan sist. Så typiskt våren, sol och värme och så drack han dåligt med vatten. Har han sovit lite dåligt på det så kan det bli migrän av det. Sen han började med Magnesium har han inte haft ett enda anfall men så igår kom det i alla fall….. tror att han nu vuxit så mycket så att man kanske får ge honom lite mer.

När han får migrän så är det enda som hjälper sömn, ja och medicin såklart. Sen har vi en kall handduk på hans panna och så drar jag på den här appen.

Breethe heter den. Sån oerhört skön plingplong musik som lugnar ned. Den jag brukar köra heter Peaceful Dreams.

Som att vara på spa. Inne i appen finns det också meditationer man kan köra. Älskar den! Tips tips!

Idag är Milo ok igen och i skolan, och jag är tack & lov mycket bättre också. Det trodde man inte igår kan jag säga, då kändes det som det alltid skulle vara sådär hemskt.

Ingen feber heller så nu kanske livet kan återvända. Åt två små fröknäcke till frukost och drack lite te. Man vågar inte så mycket annat än. Fick ont i magen men det tar ju ett tag innan kroppen återhämtar sig.

I helgen åker jag och Tony och ska njuta järnet på Garpenbergs slott. En liten roadtrip till en av Dalarnas härligaste ställen, så det vore härligt om alla nu kunde hålla sig friska. 🙏🏻🙏🏻🙏🏻

Nu ska jag jobba från soffan. Tack för pepp igår, ni är som vanligt underbara.

Kram Nina

Kommentera

  1. Petra

    Ja fyyy jag blir oxå lamslagen av feber värk i varenda led å cell å man tror att man ska avlida🤣 man vill bada i voltaren å be te gudskelov.. Skönt att du ä bättre. Kram

    1. niinis
      niinis

      Ja men visst är det hemskt! Helst när febern är på väg upp, då mår jag så pyton man kan må och vill bara gråta. Fy…. stackars oss. 😅 Kram

  2. C

    Krya på dig! Jag ligger också hemma med feber… Garpenbergs slott har vi också besökt. Det var några år sedan och då fick de flesta av gästerna sova i annexet och så åt man på slottet. Annexet kändes mer som ett enkelt vandrarhem, men förhoppningvis är det inte så längre! Var som sagt flera år sedan. Maten och omgivningarna är fantastiska! Hoppas ni alla är friska och pigga till helgen och att ni får en riktigt härlig helg!

    1. niinis
      niinis

      Åh nej, stort krya till dig! ❤️

      Ja vi har aldrig varit där, ska bli spännande att se hur allt är?

      Kram & tack! ❤️

  3. Siri Bengtsson

    Skönt när livet återvänder 👍
    Jag har hela livet drabbats av 🤢migrän och det enda som hjälper mej är 1 ipren och så vetekudde som jag haft i frysen, på huvudet. Sen somnar jag och när jag vaknar har jag ett väldigt sötsug. Efter några godisbitar är livet ganska normalt igen 😎 Det var bara ett tips. Har du inte provat vetekudde så gör det ❣️

  4. Annica

    Alltså så vidrigt hemskt för dig Nina! Tur det vänt nu!!! …och jag fattar, t o m tuppar av vid magsjuka, benen bär inte och illamåendet fär mig helt ur spår. Det med feber likadant…får inte så ofta feber, utan däckar ändå,men när jag väl får fi fan alltså!!! Skönt att även Milo mår bra igen. Att dem klarar sig så ni verkligen kommer iväg på er härliga helg i Dalarna ❣

    1. niinis
      niinis

      Ja det känns nästan löjligt men det får mig helt ut spel. Det finns värre saker men en riktig magsjuka får en helt lamslagen faktiskt. Tack & kram ❤️

Visa alla 8 kommentarer
Verkligheten

Vad är detta?

En av oss mår bra, en av oss mår inte så bra….

Kan ni gissa rätt?

Alltså, sen 4 i morse har jag sprungit på toa, ni vet når precis allt kommer ut den andra vägen. Jag har dessutom såna kramper i magen som kommer och går. Magsjuka? Ingen aning. Går det ens magsjuka nu? Nä va? Har ätit som alla andra i familjen också så det kan inte vara något jag ätit heller. Fattar ingenting.

Tänkte bara kika in och säga hej och återgå till att ligga nedbäddad idag.

Kram Nina

Kommentera

  1. Carina S.

    Krya på dig! Det går här omkring med (Skaraborg) bara vila o drick vätska bara, det värsta är nog gjort nu, Kram

  2. Anna

    Krya på dig Nina! Tyvärr så går magsjukan året runt. Toppen är nådd, men de senaste året har jag upplevt att den härjat april/maj som mest runt omkring här.

  3. Therese

    Huuuu! Krya på dig! Är så rädd för magsjuka att jag tror den ska smitta från dig till mig bara jag läser det här, och jag bor låååångt ifrån dig (men nu läste jag ju att eländet härjar i Norrland, där jag ju då bor. Nu är ju Norrland rätt så stort, så hoppas det inte är här)

  4. Petra Karlsson

    Hej! Jag har fått kampylobacter 2 ggr av kyckling. Alla i familjen åt av samma kyckling men det var bara jag som fick det. Jag hoppas ju såklart att det inte är det du har men ville bara tala om att det kan man få även om resten av familjen inte får det.
    Krya på dig! 💗

  5. Sara

    Krya på dig fina Niiinis. Usch och fy att springa på toan. 🤢 Här i Norrland går det magsjuka men vet inte hur det ser ut söderut.Tur du har stiligt sällskap i sängen. Kram Sara 💞

Visa alla 7 kommentarer
Verkligheten

Jobbig dag

Heeeeej!

Vilken dag det här blev?! Här hemma har det varit några tuffa dagar, Tony bet sönder sin tand för ett par dagar sedan. I början gjorde det inte så ont men så i förrgår kväll så small det bara till och blev en galen tandvärk av alltihopa. Hela den natten blev kaos och han rantade runt halva natten och försökte hitta värktabletter som hjälpte. Tack och lov så hittade jag alvedon så han kunde ta 1 Ipren och 2 alvedon. Perfekt om man har riktigt ont, det brukar bita rätt bra.

Han fick tid hos tandläkaren igår men de hade för lite tid att göra något åt tanden så de putsade lite och satt en provisorisk lagning. Detta gjorde saken ännu värre. Blir så arg, kanske bättre att inte görs något alls då? Inatt har han hoppat jämfota av smärta, ingenting har hjälpt. Efter att han ringt runt massor med samtal till halva Sverige i morse så konstaterades att INGEN ville ta sig an hans tand efter att ha sett plåtarna. Det var en knivig rackare detta tydligen. Men är det inte galet att de inte vill ta emot honom? Man blir ju rädd nästan…

Jag drog iväg i morse, lämnade Milo på skolan och åkte och jobbade men kände en sån oro i magen. Ingen orkar med tandvärk, jag har haft det själv och man blir fasen knäpp av det! När jag jobbat klart så hade han äntligen fått en tid i Bålsta. Det enda stället som kunde tänka sig att hjälpa honom. Tack Folktandvården i Bålsta, ni är bäst! ❤️

Tanden hade alltså krossats på något konstigt sätt så det fanns inga väggar kvar som kunde hålla ihop tanden. Dessutom var det en infektion i den så den gick inte att rädda, bara till att dra ut.

Jag satt på parkeringen i bilen utanför och jobbade undan det sista medan Tony var inne. Det tog lång tid därinne. Ni vet när man sitter och tittar till klockan med jämna mellanrum och tänker på om han lider där inne. 😓

Han var såååå knäckt när han kom ut till bilen. Han var likblek och skakade i hela kroppen, har aldrig sett honom så. Dessutom var han blöt av svett på hela kroppen, byxorna bak var blöta liksom. Sköterskorna hade fått torka av stolen han låg i för hans huvud bara halkade runt. Det hade tydligen varit 2 tandkirurger och 2 tandsköterskor inbladade. Tandens rot var tydligen som en klumpfot så de höll inte på att få ut den, det blev till att bända och vrida och vända i 40 min. Jag vet hur det känns att ha en infektion i en tand, bara det gör så fasligt ont ju.

Min älskade man! Han är inte mycket för smärta och har inte så hög smärttröskel så jag kan bara tänka mig hur han lidit därinne.

Nu har vi bara ”snugglat” här hemma. Jag har tagit hand om honom och klappat på honom. Han är så trött och sliten nu efter sån galen värk i 2 dygn. Han som inte sovit ordentligt pga smärta och så det kämpiga besöket hos tandläkaren idag. Allt har givetvis förvärrats av att han inte ätit ordentligt på 2 dagar då han haft så ont. Han är inte en person som gnäller för småsaker men nu har jag verkligen sett hur jobbigt detta varit för honom.

Smärta och ingen energi i kroppen är ingen bra kombo, men nu har han äntligen kunnat äta ordentligt, fått medicin också så nu sover han som ett litet barn här bredvid mig.

Ska ta tag i lite sysslor här hemma nu, ville bara kika in och säga hej till dig innan jag tar kväll.

Kram Nina

Kommentera

  1. niinis
    niinis

    Ja men visst var det märkligt? Hade aldrig ens hört talas om att de gjorde så. 😞 Var rädd on din tandläkare. ❤️

  2. Eva

    Vadå inte VILL ta emot! Det är väl vara o hjälpa o dra ut tanden om inget annat var en bra lösning. Det måste väl ändå alla tandläkare kunna höra- dra ut tanden alltså!
    Bästa tandläkaren har jag som man kan ringa även på helgen och han rycker ut till undsättning vid svår värk efter en visdomstand jag drog ut.

  3. Viola

    Hua, låter inte ett dugg kul! 🙁 Stackarn, hoppas han bli bättre snabbt!
    Har jag missat tipset om det braiga BUSet? Försökt leta, men ser inte (eller så börjar synen svikta på den hör sidan 50+ 😉 )

Visa alla 10 kommentarer
GodmorgonVerkligheten

Övervinner ångesträdslor

Heeeeej!

Åh vilken sämst bloggerska jag varit men jag har haft fullt upp konstant så jag har verkligen inte haft tiden att komma in hit. Inte bara det andra jobbet utan samarbeten som ska in, glas som ska målas och möbler som ska fixas. Men nu äntligen får jag skriva lite på min älskade blogg.

Nu har jag varit på mitt andra jobb i dagarna två och det har varit jättekul! Annorlunda och ovant, känns som ovanan gjort så jag har varit lite extra trött. 😀

Igår blev det scarf i håret, en perfekt grej om man vill gör sig själv lite extra fredagsfin t ex.

I morse drog vi iväg för att träna, älskar att träna tillsammans med honom. Hörni, idag sprang jag 20 min på bandet! 🙌🏻🙏🏻🙌🏻 Började gå 5 minuter och avslutade med att gå 5 minuter. Dessutom körde jag hård styrketräning efteråt i drygt en timma! Kan knappt fatta det. Jag vågade. Fast hjärtat slog hårt och det kändes i hela kroppen. Euforisk känsla när man övervinner rädslor.

För er som inte hängt med kan jag berätta att jag tampats med stora ångesträdslor när jag ansträngt mig för mycket. Ångestkänslor är nära besläktade med en kropp som tränar, så det har varit jobbigt för mig att gå över den där klacken. Men sakta sakta så börjar jag våga mer och mer.

Här hemma slår snart de här underbara körsbärskvistarna ut. Jag längtar!

Nu ska vi äta brunch här hemma, vi hörs lite senare!

Kram Nina

Kommentera

  1. Malin

    Hej! Du kan aldrig bli någon dålig bloggerska, även om du gör uppehåll någon dag! ❤ Du kommer oftast med så många inlägg varje dag annars, och bjuder så på dig själv. Så ha inget dåligt samvete alls! Roligt och spännande att du har nytt jobb. ☺ Ha en fin lördag! Kram 🌷

Verkligheten

Kvinnomisshandlare

Godmorgon på er!

Ja jag skrev ju igår att jag skulle skriva om fina Josefin och allt det som nu blossat upp till stora proportioner!

Ainbusk med Josefin i spetsen tillhör något av de finaste minnen jag har från min ungdom. Många är gångerna man stått och sjungit högt till deras låtar med lite för mycket vin innanför västen. Musiken har följt med mig vid hjärtesorg, vid olycklig kärlek, vid euforisk lycka och livet i det stora.

Förälskade mig, fick en riktig girlcrush i Josefin när hon var med i filmen Adam & Eva. Jag ville blondera mig och se ut som henne! Detta fantastiska yrväder till kvinna med den där genomborrande gotländskan som var som den lenaste grädden. Jag äskade ALLT med henne. Hur hon sjöng, hur hon var som skådespelerska…. allt!

Men Josefin försvann, det sista jag såg av henne var när Ainbusk var med i melodifestivalen 2008. Hon var precis lika vacker som hon alltid varit. Efter det hörde man inte mer från henne, eller jag gjorde det inte i alla fall.

I lördags morse så såg jag att Mia Skäringer skrev om den här dokumentären på sin Instagram. Jag kastade mig in på SVT Play och tittade på den. Jag låg i soffan här hemma och grät för mig själv.

Känslan var en chock. Jag hade verkligen ingen aning om vad hon genomgått. Ingen aning om misshandeln hon råkat ut för utav en av Sveriges kändaste skådespelare. Utan att hans namn nämndes så googlade jag mig till vem han var.

Hjärtat brast för Josefin. Hjärtat brast för att några få försökt stå upp för henne men att det bara tystats ned. Hjärtat brast för att hon vid en av misshandelshändelserna skadat sin rygg och några kotor så svårt att hon fick men för resten av sitt liv. Hjärtat brast när jag fick höra och se hur hennes liv och hela hon förvandlats av den här händelsen. Hur hon tystats ned, en av landets absolut bästa artister genom tiderna!

Jag har levt nära kvinnomisshandel. Vill inte gå in på hur men det handlar inte om någon i min min familj, bara så ni förstår det. Jag har själv sett en kvinna misshandlas av sin man, svårt. Jag var inte så gammal då och det har satt djupa spår i min själ. Det är något av det absolut läskigaste jag någonsin sett. Jag ringde min egen pappa i panik och bad honom komma och rädda kvinnan. Min pappa kom och fick slut på det. Han var min hjälte då.

Jag har sedan dess haft sån förakt för oberäkneliga män och alkohol. Så fort jag hamnat i en situation där en man betett sig hotfullt och varit alkoholpåverkad så har jag frusit till is. Jag har blivit stel av skräck.

På min studentkväll fick en kille en snedtändning en gång och flög framåt emot mig och skulle på mig. Jag kissade på mig av skräck. Magnus, stora barnens pappa, var min vän redan då och räddade mig. Min studentfest slutade med panik och tårar och jag ville bara hem.

Jag blir illamående ända in i min märg när jag tänker på hur kvinnor fått motta slag och sparkar. Hur de fått vara rädda i någon relation. Hur någon fått ta emot det jag själv fått se. Mitt hjärta går sönder!

Josefin blev aldrig ok efter allt det där. Skadorna gjorde så hon fick medicineras hårt och det är ju också vetenskapligt bevisat att har själen gått sönder så kan delar av kroppen också gå sönder. Hon tappade allt sitt hår, blev svag. Livet rann ur henne.

Josefins systers historia och den här dokumentären gick rakt in i min själ. Hur hennes syster som levt närmast Josefin kunde vittna om att inget av allt det här hänt om Josefin inte blivit misshandlad och nedtystad som hon blev.

Jag läste allt jag hittade om det här. Uppdaterade Instagram. Förfasades och grät. Är man en högkänslig person som jag är så går man in i sånt här med hela hullet och hela håret. Jag kunde inte sluta tänka på det. Läste högt för Tony så fort jag hittade något nytt, jag blev riktigt jäkla skakad av det här.

Det hölls en ljusmanifestation utanför Dramaten. Många var där och tände ljus för Josefin. Det var en stilla protest i hur en statlig teater kan låta denna skådespelare fortsätta? Visst, mannen har blivit dömd. Men han fick 3 månaders fängelse som han överklagade så det blev villkorligt istället. Rättsväsendet är inte vad det ska vara i Sverige, så är det ju. Det människor också reagerade på är att han fortsatt hyllas och fortsatt anlitats, t.o.m på en statligt bekostad teater, medan Josefins liv tog slut. Idag har Dramaten satt stopp för resten av alla föreställningar som var planerade där den här manliga skådespelaren medverkar.

Jag hoppas att Josefin ser hur hon nu får stöd. Hur de flesta sluter upp kring henne och gör hennes röst hörd. Den där rösten som inte fick höras förut hörs mångfalt och miljoner gånger mer nu.

Jag hoppas att detta gör att fler kvinnor som lever under hotfulla och destruktiva relationer vågar ta steget ut och söka hjälp. Att de vågar sätta stopp för detta vansinniga som pågår! Ingen kvinna ska behöva vara rädd, ingen kvinna ska behöva bli slagen, inte en enda gång. En gång är en gång för mycket!

Om du lever så, du som läser här! Lova mig att du försöker ta tag i det. Berätta för någon. Sök hjälp. Det finns fantastisk hjälp att få och han du lever med kommer aldrig att bli bättre även om du tror det. Du är värd något bättre, du är värd att känna dig trygg och älskad precis så som du är!

Kärlek // Nina

Kommentera

  1. Pernilla

    Jag har varit där… jag var hon, hon som blev misshandlad, både fysiskt och psykiskt. Min exman är dömd för misshandel på mej!
    Jag är så glad att det äntligen lyfts… men otroligt ledsen för allt som Josefine fick utstå. Ingen… INGEN ska behöva utsättas för misshandel i en nära relation.Fy Faaan för män som slår!!!
    Det är i hemmet det sker, det är på den plats som borde vara den tryggaste plats av alla, det sker!
    Jag lever fortfarande i skräck… får alltid titta mej över axeln när jag går ut. Han dyker upp överallt… förföljer och trakasserar, trots att det har gått 8 år… men jag lever! JAG LEVER!! Det gör inte Josefine!
    Alla måste hjälpas åt… det här får inte hända igen!!
    TACK Nina för att du tar ställning ❤️

  2. Erica

    Tittade också på dokumentären igår.Någon hade lagt ut den på youtube så att jag i Finland kunde se den. Jag kan förstå att du varit begeistrad av Josefin. Vilken underbar kvinna,så vacker med en underbar röst och skratt. Det är så ofantligt sorgligt det som hände henne.Hur han krossade henne totalt det odjuret. Dokumentären satte djupa spår och Josefin och hennes syster har funnits i mina tankar hela dagen.😢

  3. Ing-Britt Bothén

    Jag blir så arg att mannen (skådespelaren) ska skyddas från igenkänning och inte nämna hans namn. Men googla på Josefin Nilsson så får ni fram hans namn. Jag hoppas han förlorar jobbet och får vara syndbocken resten av sitt liv!

  4. Petra

    Sanna och kloka ord❤️
    Så vidrigt! Har försökt så många gånger att sätta mig in i hur man som man kan utan att blinka, slå, hota, förfölja, kränka, våldta, en annan människa. Systematiskt. HUR!? Hur fan är det möjligt, hur går tankarna i en sådan sjuk hjärna? Så jäkla sjukt att jag inte finner ord!

  5. Sofie

    Vad jag förstått var inte Josefin den första och säkerligen inte den sista kvinna denna sk man gett sig på. Och han fick bara en liten smäll på fingrarna och kunde gå vidare som om inget hänt medan Josefin var krossad på alla plan och inte fick rättvisa. Det är alldeles för lindriga straff för misshandel och mord i Sverige. Som att den som utsatts för detta är mindre värd än förövaren. Skamligt och fruktansvärt läskigt.

Visa alla 7 kommentarer
×

Niiinis Kitchenlife

Nina "Niiinis" Hermansen är entrepenör, influencer och receptkreatör. Deltagit i Hela Sverige Bakar 2012. Driver en av Sveriges största bak/mat-bloggar. Välkommen att ta del av massor med goda recept och livet!

Bloggen driftas av:
Cure Media - Influencers