Verkligheten
FamiljTheddeVerkligheten

Att bli mamma för första gången….

GODMORGON! Eftersom jag åkt på en släng av ryggskott så kan jag inte ut och promenera nu, därmed kan jag blogga riktigt supertidigt. 🙂 Jag smörjer med tigerbalsam och stretchar så länge.

20130927-054731.jpg
Förstfödde

Här är Thedde riktigt liten. Min förstfödda. Tiden går så fort…. Om ni läser lite bloggar så har ni säkert snappat upp att många av de kända bloggerskorna är gravida. Katrin Zytomierska, Blondinbella och Fotbollsfrun (Norge) för att nämna några. Blondinbella och Fotbollsfrun väntar sina första barn. På något sätt gillar jag att läsa om andras graviditeter medan mina egen var mer eller mindre [SPYYYYY – MÅ ILLA – ONT ÖVERALLT – JÄTTEMAGE – 40 KILO +] så var i alla fall mina inlägg på bloggen med Milo. Eftersom Thedde och Elliot föddes -96 och -98 så fanns inte mycket till bloggar.

Jag har aldrig gillat att vara gravid. Nä, det har i stort sett varit en pina från början till slut. Jag minns min första graviditet. Det är förresten den graviditeten jag mådde minst illa vid. Även om jag kräktes och mådde illa. Ja ni förstår. Allt var nytt och man hängde bara med kändes det som, hade ingen aning om vad som väntade. När barnmorskan sen upplyste mig om att jag hade dåliga järnvärden och behövde äta järntabletter började jag tugga just järntabletter. När 2 veckor gått och jag stod på toaletten och försökte bajsa ut en termos mitt i natten läste jag mig till att järntabletter gör att man blir hård i magen! No SHIT! Det var ett rent helvete. Vidare läste jag mig till att man inte får ta vad som helst mot förstoppning som gravid utan man skulle äta katrinplommonpure. Smakade skit men åt det gjorde jag, ja tills jag kunde få ut den där termosen.

20130927-060559.jpg
Sommaren -08, Milo i magen.

Förlossningarna har alla gått bra. Eller bra? Så länge man får ut barnet friskt så är väl allt bra? Sen att det känns som man ska dö, spricka, svimma och skita på sig om vartannat, det hör till. Det fanns dock så mycket som man hade velat veta inför sin första förlossning. T ex så frågade jag min barnmorska hur vanligt det är att skita på sig under förlossningen? Hon viftade bort det med lavemang och så vanligt är det inte…. Jag sket! Så jag skämdes typ. Hann inte ta nån lavemang och kroppen levde sitt eget liv. Släppte ut diverse fostervatten, kräks, kiss och bajs om vartannat. Själv var man bara omtöcknad av värkar och ingen kontroll. Herregud, när man nästan tror att man ska dö så struntar man rätt hårt i vad som kommer ut och inte kommer ut. Eller det man vill ska komma ut [barnet] kommer oftast ut sist av allt och det är det som är målet. Barnet ska ut.

Efter många om och men, ett huvud som satt snett inne i bäckenet, för tidiga krystvärkar m.m. så bestämdes det att han skulle bli utdragen med sugklocka. 3 riktigt hårda drag så kom han, conehead. Läkaren nästan smackade upp honom på min mage, det enda jag såg var den blåa lilla stjärten. Det var den finaste lilla stjärt jag någonsin sett! Dock försvann han snabbt, han hade lite svårt med andning och slem skulle sugas ut. Han hade varit stressad och svalt en del meckvatten [fostervatten med bebisens bajs]. Vi hann och bli lite oroliga men när dörrarna slogs upp och dom kom in med honom så bara brast allt. Jag hade turen att få känna den där enorma lyckan, den där omvälvande lyckan som är så stark. Mitt barn, vårt barn, en hel liten människa som man älskade mer än sitt eget liv.

20130927-062317.jpg
Första magbilden med Milo.

Den första perioden efter man fått barn är liksom mer eller mindre kaos. Bebisen ska suga på tuttarna typ hela tiden. Man kan få hemmorojder [ett helvetes påfund]. Plötsligt finns inte tid till varken egna toabesök eller en dusch. Ska du duscha får du ha bebis i babysittern bredvid dig. Efter 4 dagar rinner mjölken till och du blir den deppigaste människan på jorden. Nästan så man bara ångrar alltsammans. Ska man orka med ansvaret? Av att vara mamma? Femte dagen är man vrålkär i sin bebis igen och allt är glömt. Man känner sig smal tills man provar jeansen och inser att man inte ens fick upp dom över knäna. Jag minns att stora barnens pappa trodde att Thedde sov hela nätterna de tre första månaderna av hans liv. Jobbarkompisarna hade frågat och han hade svarat att han sov hela nätterna. Jobbarkompisarna var gröna av avund. Tills han nämnde det för mig…. ”Va, vadå sover? Jag är uppe och ammar minst 3 ggr varje natt!” utbrast jag. Inte fasen märkte han det, han sov ju…. Ja tills jag fick förstoppning igen. Minns att jag just ammat och bytt på Thedde. La honom och han somnade om. Gick på toa för operation ”få ut termos”. Kände att det kanske skulle gå denna gången…..då vaknade Thedde. Gallskrek gjorde han och Magnus vaknade inte. Jag gallskrek ”Massagnuuuuuus” från toan men karln var verkligen dödligt sovande. Det var bara att bryta mitt i och gå till ungen…. Men då grät jag, och var förbannad, jag ställde till en scen mitt i natten och gormade om att ”man för i helvetes jävlar inte ens får gå och skita i lugn och ro.” Så sen den natten började han faktiskt att vakna av barnen.

Ja så var det lite att bli mamma….därför är det kul att läsa om alla förväntningar och se hur de tänker kring förlossning och bebisens ankomst. Själv håller jag ju på att skriva en bok om det. Nångång ska den bli klar. 😉

Kommentera

  1. sofia208

    Och jag längtar tills din bok är färdig!! 🙂

    Ingen dans på rosor det där med att vara gravid, föda och ha spädbarn. Men det är bra att få läsa lite ”verklighet” också så att man inte blir förskräckt den dagen man själv befinner sig där 😉

    Kramar och tack för att du bjuder på dig själv och minnen från ditt liv!

  2. susanne m

    God morgon!
    Det är nog många som längtar tills din bok blir färdig.
    Jag hade velat läst den innan min förstfödde(har 2 barn)
    Graviditeten va kanon men förlossningen va en mardröm.
    15 timmar lång(vet att det inte är så lång tid)
    slutade med att ett helt läkarteam kom in och en tant hängde på min mage och pressade ut våran son..som inte andades så pappan fick springa med dom till ett annat rum där dom fick suga upp massa slem och slå på ryggen m.m. Så jobbigt att vara kvar själv och inte veta någonting. Jag förlorade 2 ,1 liter blod och när dom skulle sy mig och hade gjort klart kom dom på att oj vi har sytt fel..va bara att sprätta upp och göra om. Va bara att ta lite lustgas och vänta på att allt skulle vara över. Min läkare Petra sa att hon skulle på semester men skulle ringa mig när hon kom hem om jag ville prata. Hon har fortfarande inte ringt, sonen är 4 år..Detta va på KS i Solna kan säga att våran dotter är född på BB STHLM Danderyd. Helt annorlunda förlossning. Hon kom efter 23 min va tur att vi hann in:)
    Trevlig helg!
    Kram
    Kram

  3. Kristin

    Åh, vad jag älskar dessa inlägg! Allt är på riktigt, taget direkt från verkligheten. Jag skulle verkligen ha behövt läsa sånt här inför min första (och enda, än så länge) graviditet. Eller kanske är man inte mottaglig för detta då.
    Då du mått så dåligt under varje graviditet har steget varit stort, beslutet svårt att skaffa ett & två barn till?

    Hoppas att du snart får må bättre i ryggen. Du ska veta att du är en san inspirationskälla!

    / Kristin (jag från IKEA parkeringen i Kungens Kurva)

FamiljMilo 4-5 årShopping till de småVerkligheten

Ryggskit, maskeradskit och bra skit

20130926-175831.jpg

I morse fick jag som sagt lite ryggskottskänning. På bilden står jag och håller i mig i ett dörrhandtag och ”ankar loss”. Det är ju värst när man kliver upp. När man går omkring som om man skitit på sig, eller som en anka. Tårarna rinner för det gör så galet ont. Som tur var så hade jag tigerbalsam flööööösch de luxe hemma. Den starkaste av dom, inte den som är vit och lite krämig. Den som är eldigt brun/orange. Den brukar faktiskt hjälpa, sätter igång blodgenomströmningen tydligen. Usch, tänk…jag minns när en innebandykompis gjorde så hon fick lite sånt i muttski. Hon skulle byta o.b men glömde liksom bort att hon hade tigerbalsam på händerna, schwop så tjoffar hon in den och sprang ut på planen. Efter en stund såg hon ut att ha svalt en elefant eller fått eld i baken. 🙂 Inte kul då men vi skrattade oss dubbelvikta efteråt. Allt gick bra, hon har muttski kvar. 😉 Hon har fött massa barn med den också….

20130926-181022.jpg

I morse åt jag mitt favvo till frukost. Finn-crisp med keso och banan. Helst ska det vara kanel på också. SKITGOTT! Antingen älskar man det eller så tycker man det smakar skit. Märkte det när jag la upp en liknande bild på instagram. 😉

20130926-181144.jpg

I morse när jag kom till jobbet så satte jag mig för att googla på vad det var för fel på min lur. Inget internet sen inatt. Hittade tre på Facebook och där stod det att det var driftstörningar. ”No SHIT Sherlock?” Det var dött kan man säga och jag får nervryckningar. Jag funkar inte utan min lur med alla funktioner. Använder den ju massor i jobbet så det kändes som jag plötsligt satt med en stenålderstelefon som det ”bara” går att ringa med. 🙂 Sen skrattade jag gott när jag såg att min puck (mobilt bredband) utlovade Turbo fart på datatrafiken. HAHAHAHA! Ja, för 25 år sen kanske det var turbo, idag är det då rakt INTE det. 😉

20130926-181540.jpg

(Jag vet att Du kollar bakgrunden nu och ba: JEFLA vad stökigt det var…..erkänn??) 🙂 🙂 Nä, men när vi kommer hem från förskola och jobb så brukar det bli precis såhär varje gång. Prylar tammefasen överallt. Milo slänger fram alla sina leksaker på 2 röda. Han är ju curlad precis som dom andra två. (Måste göra ”att göra” listor till mina barn och ha på kylen så detta curlande får ett slut.) I alla fall, om du skiter i det stökiga nu och fokuserar på Milos outfit. Jag är så glad att han äntligen vågade ta på sig en sån här maskerad dräkt. Han har nämligen TOTALVÄGRAT tidigare.

20130926-182118.jpg

Han älskar Jake och Piraterna och idag fick vi äntligen hem hans piratdräkt. (Funderar på maskerad på hans 5 årskalas). Jag hängde fram den och lät den hänga på stolen ett tag. Han sneglade på den och gick omkring som en katt kring het gröt. Ville men ändå inte liksom. Till slut, efter ett par timmar sa han. ”Nu vill jag ta på mig den”. Snabbt tog vi på honom dräkten och nu får vi inte av den. Troligen sover han i den nu. 😉

Nu ska vi äta kvällsmat. Idag ligger jag på soffan med en vetekudde under ryggen så det blidde liksom ingen matlagning efter veckomatsedeln. Istället slängde Tony ihop nåt så kulinariskt som spaghetti och korv. Gott som tusan tycker jag ibland! 🙂 Ikväll väntar ett gästinlägg från karln tyckte jag han hintade om. Nervöööööös….. Ja, vi hörs väl sen då. 😉

Ps: Maskeraddräkten är från Lekmer, du hittar den HÄR!

Kommentera

  1. sofia208

    Men du stackare 🙁 Jag har aldrig haft ryggskott så jag vet inte hur det känns, men kan tänka mig att det är ett helvete. Hoppas det går över SNART!

    Fina Milo, vad kul att han tycker det är roligt med maskeraddräkter, han kommer förmodligen bo i den ett tag framöver 😉

    Hahahaha, det där med tigerbalsam och tamponger har man ju hört många innebandytjejer göra, ett antal genom åren man har lirat 🙂

    Ha det gott!
    Kram

  2. Söderböna

    Vi ska ha piratkalas snart för våran 3 åring, han ääääääälskar Jake och piraterna så jag undrar vart du har hittat stövlarna? piratkläderna var också jättefina, oklart dock om vår son skulle ta på sig det. Kram!

  3. Riggan

    Hej!

    Stackars dig som har så ont! Det är inte kul, vet hur det är. Har haft diskbråck och man känner sig ganska hjälplös när det smäller till. Vad gäller bakgrunden, såg jag inte nåt stök förrän jag läste din kommentar. Såg bara din söta ”unge”. Han är ju jättecool i kläderna. Hälsa honom det. Ha en trevlig helg och se till att bli lite uppassad av karl´n!

  4. west70

    Hej fina du!

    Har en kronisk sjukdom som gör att bland annat ryggen känns av från och till, så jag förstår precis hur du känner.
    Mitt har dock blivit så mycket bättre efter att jag fick diagnosen och därmed rätt hjälp ifråga om behandling och medicinering.
    Kämpa på och hoppas det snart lättar.
    Angående den ”stökiga” bakgrunden tycker jag bara det är befriande när någon faktiskt visar upp verkligheten;-).
    Trevlig helg.

    Kram

FamiljHelgenLivsresanVerkligheten

10 söndagstankar

20130922-142450.jpg

Hoppas du har en skön söndag och att du gör saker som Du gillar och umgås med människor du tycker om. Det är väl ett typiskt söndagsgöra, att vara där man vill vara.

Själv så har vi först skjutsat Milo till kalas hos Neo. Under tiden gick vi runt vid våra gamla hoods och jag fick en ond längtan tillbaka. Det onda kom när jag pratade med våra gamla grannar, när jag kom på hur mysigt vi ändå hade det där då…. Well well, saker händer av en anledning och man är där man ska vara eller är på väg dit där man ska vara.

Lite söndagstankar:

1) Ångest tillhör söndagar, dock så jobbar jag hårt med att lära mig älska den dagen….

2) Jag är 41 år och börjar sakta älska mig själv. Vara snäll mot mig själv, tänka snällt om mig själv.

3) Jag börjar förstå att jag låtit folk pissa på mig. Att jag tagit mycket skit utan att förtjäna det. Sakta börjar jag sätta ner foten. Jag tar inte skit från någon om jag inte förtjänar det, det ska inte du heller göra. ❤ Älska dig själv!

4) Jag saknar några av mina vänner. Några som ger mig energi, som tycker om mig som jag är, som bryr sig om mig på riktigt. Imorgon ska jag sms:a dom och försöka få ihop en träff.

5) Min kropp samarbetar inte mig med just nu. Det gör mig orolig och förbannad på samma gång. Fan för att jag blir orolig och fan för att den inte samarbetar.

6) Jag är glad för min familj ❤

7) Jag har en önskan om att släppa på bagateller som tynger mig. Jag har en önskan om att alltid få leva harmoniskt. Hitta en balans som gör MIG gott. Hitta någonting inom mig som ger mig en djup trygghet som ger mig lugn, på ALLA plan.

8) Nästa veckas kalender är fulltecknad, jag kan längta efter en hotellweekend med lugn, ro och sköna stunder. Inga måsten, inga prestationer, ingen oro….

9) Hösten kom och tog mig igen. Men jag välkomnar den med öppna armar, ska bara hitta mig själv där under alla färgglada löv.

10) Sömn är viktigt. Men det gör inget med några dåliga nätter. Jag ska sluta ”psyca” ur när jag själv har några dåliga….

Det var lite söndagstankar. Nu ska jag gå in till min fina svärmor och snacka lite. Karlarna är ute och meckar, kvinnorna inne och snickesnackar inredning, ungar och om ditten och datten. Bjuds det på fika ska jag ta en godsak, för att jag är värd det. ❤

Kommentera

  1. Jessica

    Hej Nina!

    Jag bara fullkomligt älskar din blogg och jag ser alltid fram emot dina inlägg varje dag! Jag tycker att du verkar vara en sån mysig person och jag tycker att du är grym som kämpar med dina promenader och viktnedgång!! Du är superduktig!! Måste bara fråga vad du menar med att din kropp inte samarbetar just nu? Vad är det som händer? När man går ner i vikt så kan man hamna i platåer där det inte händer så mycket med vikten men då kan det ändå hända något med centimetrarna=) det är inte man alltid kan se med blotta ögat i sin spegelbild men det sker saker och ting hela tiden om man följer sin plan=) helt plötsligt kan man börja ana muskler som börjar träda fram och man har kanske börjat möblera om kroppen=) ge inte upp bara för du är så jäkla duktig!! Jag har gjort en viktresa som egentligen startade för ett år sedan när jag fick mitt andra barn, men från mars i år fick jag nog efter att ”bara” gått ner 7 kilo och jag var så otroligt less på mig själv och hur jag såg ut och att jag var en sån soffpotatis som bara klankade ner på mig själv samtidigt som jag bara moffade i mig allt onyttigheter men jag fick nog!! Och jag började gå ut och gå varje dag mellan 5-10 km och jag slopade allt socker, läsk och drack ingen alkohol de första 3 månaderna och nu har jag gått ner 18 kilo.. Jag vet under min viktresa där jag har tyckt att kroppen inte har hängt med men jag måste lita på att min kropp håller på att anpassa sig efter min nya livsstil och kost.. Men så blir man så överraskad när man helt plötsligt ser resultat i bilder som man har tagit under tiden och det är helt fantastiskt!! Jag hejar på dig och du är en inspiration för många!! Fortsätt att vara den underbara Nina som du är och fortsätt kämpa!! Stor kram till dig

FamiljVardagenVerkligheten

Sömn är viktigt

20130920-133121.jpg

20130920-133130.jpg

Det blev en välbehövlig stunds sömn efter att jag skrivit klart mitt förra inlägg. Gick upp till sängen och la mig under täcket. Snabbt kom katten med upp och gosade med mig, jag tror han kände på sig att jag behövde honom. Sen somnade vi ihop och jag fick ihop över en och en halvtimma.

20130920-133349.jpg

Skapligt mosig va? Började med att titta på The Bachelor på TV:n när jag vaknade. Jag var helt galen i den serien när den gick. Nu slog det dock mig att det ju måste vara fruktansvärt att bli utslagen. Tjejen som blev det nu var jätteledsen i bilen på väg därifrån. Det måste kännas som man är så fett lurad. Där har man gått och haft det mysigt tillsammans, hånglat och gosat och kanske t.o.m haft sex så ((BAAAM)) blir man utröstad. Det där skulle jag aldrig klara. Snacka om att känna att man inte duger. Va?

Nu har jag jobbat lite, sen är det dags för lite fredagsstädning. Nu orkar jag ju då jag sovit lite. Ska köpa en fredagsbukett och handla lite också. Sen är det ju fredagskväll så då ska det bullas upp med fredagsmys på vardagsrumsbordet. Måste sy gardinen nångång också så den kommer upp. Vill pimpa klart mitt kök nu. Men du, vi hörs snart igen. ❤

Kommentera

FamiljGodmorgonVerkligheten

Godmorgon och tyvärr en skitdag

Godmorgon! Idag är ingen bra dag… Jag slog igenom idag efter att ha sovit dåligt hela veckan. Jag brukar klara det några dagar, sen är det som att man dra ur en PLOPP och så bara flödar trötthet och tårar. Idag orkar jag nog ingenting.

20130920-075400.jpg

Trött, tröttare….Nina. Jag har dock varit snäll mot mig själv idag och inte släpat ut mig på en promenad. Just nu är det bara sömn och kärlek jag behöver, ingen promenad. Idag är en sån dag som jag ska lägga bort telefonen, stänga av ljudet och bara vara. Känns skönt att jag hunnit jobba undan i veckan så jag inte har ett ok på axlarna för då är det svårt att slappna av. Elliot är fortsatt sjuk så vi tar en ”day off” idag. Jag i min onepiece och knut på skallen. Ska väl orka mig ut och handla lite sen i alla fall…

Ska snart äta min tredje knäckebröd smörgås, har ju fallit pladask för surdegs knäckebrödet vi fick i goodiebagen på Loppi eventet.

20130920-080211.jpg

Dock så är jag sugen på att blogga idag så vi hörs snart igen, ska prata om viktiga saker nämligen…..

Kommentera

  1. amandanton

    Usch och fy för skitdagar…
    Bara de är färre än de bra dagarna så står man ut 😉 Gosa mycket, vila mer så blir det nog ordning på denna dagen med.

    Kram på dig! Jessica/Kungsbacka

  2. Anna

    Godmorgon
    Man får ha skitdagar 😉 Hade själv en igår.
    Vill bara säga att din blogg numer är min favoritblogg. Tack för att du delar med dig av din vardag.
    Kram från Annamamman

×

Niiinis Kitchenlife

Nina "Niiinis" Hermansen är entrepenör, influencer och receptkreatör. Deltagit i Hela Sverige Bakar 2012. Driver en av Sveriges största bak/mat-bloggar. Välkommen att ta del av massor med goda recept och livet!

Bloggen driftas av:
Cure Media - Influencers