Niiinis Tyck & Tänk
FamiljNiiinis Tyck & Tänk

Brevet till barnet!

Du lilla barn som rockar min värld på alla sätt. Just nu ligger jag här och har sovit tre timmar. Du lilla barn vaknade strax innan 4 och tyckte det var morgon. Du har tänt lampan samt tjatat stora hål i huvudet på din mamma och pappa om att du vill titta på ditten och datten på youtube. Just nu fördömer jag den person som kom på youtube,han som kom på smartphone skulle torteras med att bara få sova 3 timmar varje natt i ett års tid med samma tjat jag fått utstå den senaste timman.

20131122-045838.jpg

Du lilla barn som rockar min värld. Som lindat mig runt ditt finger sedan du planterades i min livmoder. Har även hört att det inte ens behövs planteras i en livmoder för att vi totalt tappat allt förstånd, det räcker med ett papper som säger att du nu ska få åka och hämta ditt barn så är vi rökta.

20131122-050230.jpg

I nästan 10 månader har jag burit dig lilla barn. Jag har burit 3 små barn. Under samma tid (runt 30 månader med tiden jag gått över förlossningsdatum inräknat) har jag haft vinterkräksjukan i 10 månader utav dom. Jag har sett min kropp förvandlas till oigenkännlighet med svarta vårtgårdar och en muttski som växte både vad gäller storlek och behåring. Min kropp fick även utstå högt blodtryck och hemorrojder. Antalet timmar man sovit på dessa 30 månader vågar jag inte ens räkna på.

20131122-051053.jpg

När du lilla barn sedan ska ut så är jag fortfarande fascinerad över hur det överhuvudtaget är möjligt? Hur vår kropp inte går sönder? Ja alltså mer än där nere. Hur är det möjligt att ett liv skjuts ut ur våra kroppar utan att explodera eller bara lägga av? Att föda barn kan jämföras med att springa hårt in i en bergvägg….med huvudet före…samtidigt som två skruvstäd drar ditt bäcken åt varsitt håll….med två lastbilar….och du fortsätter att springa in i bergväggen….medans en majbrasa brinner på din rygg….och slutligen ska majbrasan ut ur ditt underliv….medan lastbilarna lägger i sexan och bränner däck. Så ungefär känns det att föda barn. När du lilla barn fötts är vi först fascinerade över att vi faktiskt överlevt majbrasan men sedan är det något stort och fantastiskt som tar över vår själ. I samma sekund du läggs på vårt bröst är allt förlåtet. I samma sekund som du läggs på vårt bröst förstår man vad livet går ut på. I samma sekund blir ditt eget liv mindre värt än det du just precis fött till världen.

20131122-051941.jpg

Att ha en nyfödd bebis i sitt hem kan liknas vid att ditt hem plötsligt förvandlas till en mindre jordbävning. Det finns inga nätter och dagar för de går in i varandra. Först brösten. Dina bröst förvandlas till mjölkkossors spenar som Gud förbjude blöder om vartannat. Plötsligt förstår du varför du fått bröst…och bröstvårtor….de sistnämnda är numera som tickande bomber. Så fort ditt barn börjar suga på dom briserar dom och du vill slå en stekpanna hårt i ditt eget huvud. Den smärtan…. Eftervärkar är också något som man liksom inte fick nån info om. Men eftervärkar är som att föda barn igen fast du ammar under tiden. Värre för varje barn blir det också. Så medan du sitter där med blödande bröstvårtor i munnen på ditt fina älskade barn föder du barn samtidigt som du slår en stekpanna i ditt eget huvud. Skönt va? Under tiden ska något som kallas avslag ut ur ditt underliv. Det är resterna av din graviditet som ska ut under ungefär 6 veckor. Blodklumpar som mindre bebisar landar i din binda och du undrar om det verkligen är sant? Förblöder jag? Det är här mannen skulle föreslå sex….. Typ, vart är stekpannejefeln jag just ska bångla in i din skalle liksom.

20131122-053124.jpg

Nej! Magen försvinner inte så fort du fött barn. Testa att föda ditt tredje barn som 36 åring och gå upp 40 kilo så ska du se hur kul det är när någon frågar om du är gravid, när din 8 månaders är hemma med pappan. Vart är stekpannan? Glöm den där degklumpen ett tag. Den ska vara där. Den ska se ut så…. Det blir bättre, med lite tid….och träning….och om du slutar äta typ. Nä, men det tar tid. För vissa tar det lååååång tid. Sen finns det dom som säger piuuuuh, nu är ungen ute så är den borta. Men dom är få, kom ihåg det, och dom borde få lite spö.
Men du lilla barn, det är värt alla degmagar i världen, varje dag i veckan! Faktiskt! Du har legat där i. Bara en sån sak.

20131122-053649.jpg

Om man förbereder sig på lite sömn så kan man kanske vara lite beredd. Att förbereda sig på noll sömn är bättre. Då kan du glädjas åt den sömn du får. Du lilla barn låter din mamma och pappa veta att dom lever, och att dom kan få gråa hår i förtid, och att deras relation kan knaka rejält av att aldrig få sova. Vi försöker sova i skift. Vi försöker med alla möjliga kurer, metoder och påfund. Men du lilla barn. Du bestämmer nu. Inte vi. Vi kan bara hänga med. Kl 02 kan det vara morgon. Bara en sån sak. Vi får ju njuta av dagarna i alla fall. Du lilla barn, it’s your call now, we can only accept. Acceptera att vi kanske sover vår första lugna natt när du fyllt fem. Här hemma kan de nätterna räknas på två händer. Var är stekpannan? Förbereder man sig på att aldrig få sova är man beredd. That’s all i’m saying.

20131122-054545.jpg

Du lilla barn. Bebisar i all ära. Men när vi överlevt treårstrots tar femårstrotset vid. Ser du en mamma med glansig blick på ICA stå och titta på sitt barn som ligger på golvet sparkande och skrikande. Glo inte, gå fram och ge henne en klapp på axeln. Jag lovar att hon behöver den. När du lyckats gå igenom småbarnsåren med allt vad det innebär blir ditt barn plötsligt tonåring. Små barn, små bekymmer. Stora barn, stora bekymmer. Kom ihåg det. Lär dig det som ett mantra. Tonåren är tiden då du ska prövas en sista gång. Klarar ni det. Klarar ni allt. Du lilla barn som nu förvandlats till en finnig, svettluktande hurmörsvängande människa med för långa ben och armar. Du är inte kul ibland. Du gör så att mamma och pappa vill dunka sitt huvud i väggen, så det blir blodigt. Du gör så mamma och pappa vill flytta till månen och låtsas som du aldrig hänt. Du lilla barn som prövar din mamma och pappas nerver, kom ihåg att vi blir gamla en dag, och att du kanske ska ta hand om oss då. Å då lovar jag att jag ska skita i min blöja lite extra mycket för tonårsperioden.

Men du älskade lilla barn! Du är vårt allt. Du är det som gav vårt liv en mening. Du är glädjen och lyckan i våra själar. Det är du som ger våra liv det värdet det har. Du är det finaste som finns! Du är allt på jorden för oss. Glöm ALDRIG det! Vad som än händer…är du det absolut bästa som hänt oss. Ditt blod, din själ, har vi skapat. Du är en bit av min och din pappas kropp och själ. En avkomma av vår kärlek, som blev något ännu större. Glöm aldrig det! Vi älskar dig, du lilla barn. Tack för du kom in i våra liv, vad skulle vi gjort utan dig?

Till Thedde, Elliot och Milo! Mamma älskar er mer än livet! ❤️

Dela gärna vidare om du är förälder och vet vad jag pratar om…..en hyllning till våra barn, vilka ni än är!

20131122-060306.jpg

Kommentera

  1. Sandra

    Fina kloka Nina. Allt det där man känner tänker och tycker sätter du ord på. Det här är något som alla blivande mammor bör läsa så kanske kanske man är lite mer förberedd på det som man aldrig kan förbereda sig på!

    Kramar i massor och grattis till sängen. Ingen är värd den mer än du!

  2. Malin

    Vilka klockrena ord om att bli/vara mamma! Kände igen mig i allt. Största chocken när man först blev mamma var nog det där att man aldrig fick sova och hur det påverkade en…Men det går ju faktiskt över även om man inte tror det när man är mitt i det… Barnen gav verkligen livet en ny mening. Tack för denna text den förgyllde min morgon 🙂 Nu ska jag väcka mina två yngsta busar. Gud nåde om jag skulle råka väcka den tredje(13-åringen)som har sovmorgon då blev man väl stenad 😉

FamiljLivet är fintNiiinis Tyck & TänkVardagen

Klapp på axeln till mig!

20131119-105744.jpg

Apropå egentid och mitt inlägg riktat till kvinnan här längre ner. Nu har jag egentid. Har jobbat som en idiot hela morgonen men nu har jag hittat till ett av favvofiken, här sitter jag ensam och njuter av en kopp Rooibos the utan koffein med honung och mjölk. Jag försöker sänka axlarna efter dagens stress och bara njuta av stunden.

Jag har lite för osköna stringtrosor på mig så det är väl det enda som stör. Fråga mig inte varför jag har dom på mig? Det var 10 år sen det var skönt. Dock så är tvätthögen nästan uppe i taket så det fick lov att bli dessa idag. Man har liksom lite för mycket av allting för att det ska vara skönt numera.

Men utöver det känns det ok. Jag är värd att sitta här en stund och bara njuta, trots tvätthögen i taket och stringtrosor som inte passar min kropp, skriva till dig, titta på folk och andas. Klapp på axeln till mig. ❤️

Kommentera

  1. Nina Green

    Underbart att få lite egentid. Bara att få andas ut och få in lite nya krafter.
    Jag har en fråga. Du har ju använt hår förlängning. Vilken metod tycker du är bäst? Jag har länge funderat på detta men det är en stor djungel där ute. Kram

  2. Hanna

    Alltså jag ÄLSKAR din blogg! Det gör mig alltid på gott humör att titta in här o läsa dina härliga, ärliga o roliga inlägg! Klapp på axeln o kram från mig! ❤

FamiljNiiinis Tyck & Tänk

Ett brev till kvinnan!

Ett brev till kvinnan! Ett lååååångt brev till kvinnan……

Med detta brev hoppas jag att jag åtminstone kan ”lysa upp” en enda en med vetskapen att vi bara är människor och att vi duger som vi är.

För miljarders år sedan skapades kvinnan. Jag vet fasen inte hur då där råder en hel del delade meningar. Jag väljer att som så många andra ha min egen tro. Det visade sig att vi kvinnor miljarders år senare skulle utvecklas till supermänniskor. Med fantastiska krafter och helt omänskliga prestationer.

Tidigt lärde sig kvinnan att man bara duger om man jobbar hårt som fan, föder hundra ungar, är en perfekt pedagogisk mamma, har ett perfekt städat hem, är smal och vältränad och helst ser jäkligt ung ut till man dör vid 100 års ålder.

20131118-050619.jpg

GRAVIDITET
Först, vi blir gravida. En graviditet är lika olika för alla som utseendet på en människa. En del mår tipp topp med underbar fräsch hy, håret glänser, finns inga krämpor what so ever och 9 månader senare pruttar man ut en unge.

Sedan finns det dom som mår som en påse skit. Kräks inälvorna ur sig de första månaderna så arslet står ut som en trattkantarell, när det gått över får man foglossningen från helvetet som hugger tag i ditt underliv och får dig att tro att det antingen snart ska lossna eller explodera. De sista månaderna av graviditeten går du upp och kissar 5 ggr varje natt….med ett chewbacca underliv du inte sett på 3 månader. Halsbrännan känns som en hjärtinfarkt så för att sova måste du sitta upp. Apropå sova….för att hitta en skön sovställning krävs en säng byggd för aliens och 1348 kuddar….och då är den inte ens skön utan mindre smärtsam. För att vända dig i sängen skulle du behöva ha en mindre gaffeltruck i sovrummet. Det där sexet i slutet av en graviditet? Är det ingen som ser den rosa elefanten i sovrummet liksom? Trots chewbacca underliv och trattkantarell arsle förväntas man ändå jobba heltid, se fräsch ut och helst träna till man är i nionde månaden. ”Jag har bara gått upp 6 kg” kvittrar någon som ansträngt sig hårt för att inte gå upp i vikt. Själv gick jag upp 25, 25 och nästan 40 kg med dom 3. Det är en sammanlagd viktökning på 90 kg, en hel man. Det bästa hände när jag efter barn nr 2 släpade mig ut på en promenad 4 dagar efter hans födsel, möter en väninna. Hon födde barn 2 veckor innan mig. Hon stod och kvittrade med ett par snortajta jeans på sig om att hon kom i dom jeansen när hon kom hem från BB. Själv stod jag och tänkte på hur jag någonsin skulle komma i ett par igen, kanske att mitt underliv kom i mina gamla jeans, det kändes nästan som om mitt underliv skulle behöva ha ett par egna jeans framöver.

Ja men så olika är det verkligen!

Jag fortsätter, några veckor efter den där förlossningen är det dags att börja planera återkomsten till sin normala kropp. Det är hets, likt en jakt på något som egentligen ska vara helt omöjligt och det borde fasen vara förbjudet.

20131118-191040.jpg

Alla nyblivna mammor borde enligt lag vara lugna, harmoniska och bara helt fantastiska och bara snusa bebishuvud de 2 första månaderna. Man ska inte behöva tänka på den där vågiga degmagen eller de gropiga låren som legat i någon form av dvala. Man borde bara behöva tänka bebis, en dusch i lugn och ro, god mat och massa sömn. Istället är det ovanligt att mammor gör så. Istället börjar den galna hetsen. Man ska bli smal och fast igen. För varje gång är det svårare. Mycket svårare. Likt förbannat flängs och fars det till höger och vänster. Ok, känner man verkligen för att träna för sitt välmåendes skull, KÖÖÖÖR! Men om detta är för all yttre påverkan från vår omvärld så är det fanimej stopp. Vi ska inte behöva bli smala på bara några veckor efter att vi bakat en unge i vår kropp. Vi ska bara njuta av det vi bakat och behöva ta det där andra sen….när det känns så.

20131118-191907.jpg

Kanske behöver vi bara slicka våra sår ett tag efter en förlossning. Som djuren gör. Inte bokstavligt, men du hajjar. Jag har börjat träna på elitnivå i innebandy när mina stora barn bara varit 5 veckor. Behöver jag säga att jag har ryggpaj och kissar i brallan när jag nyser fler än 3 ggr på raken. (Har handlat åtgärd åt det nu, it’s called vaginaballs typ).

20131118-193105.jpg

När barnen sedan växer upp och börjar förskolan ska du återgå till det livet du levde innan barnen, fast ditt liv helt förändrats för där finns just barn nu. Man ska jobba heltid och göra karriär men ha tid för barnen med hemmabakning och lekparksbesök där du är närvarande utan att glo i din iPhone och sedan vara en god pedagogisk mamma som lär sina barn alfabetet innan tre års ålder. Eeeh, den kombon? It doesn’t work! Hur ska du hinna jobba och göra karriär samtidigt som du är hemmamamma? Det går ju inte nej…. Samtidigt ska du ha ett perfekt städat, vitt och fräscht hem med senaste designen och en ren soffa med 14 husdjur och låta alla barnen gå i de dyraste sporterna. Glöm inte att du ska hinna bjuda på perfekta middagar åt vännerna också, och föräldrar och svärföräldrar. Du ska hinna hänga med vänner, storhandla mat och komma på nya recept så alla är glada och nöjda. Glömt inte att du ska vara kåt också, för det måste ju liggas….annars kan det gå åt skogen, det vet man ju. Sen ska ni ha egentid som man pressar in i nån lucka där det egentligen inte får plats. Räkningar ska betalas. Vi sitter uppe och oroar oss över våra barn nattetid och funderar på om den där kompisen är sur på en? Kvinnor kan analysera saker sönder och samman men ändå kliva upp i ottan och fixa frukost till ungarna.

20131118-194205.jpg

Sen finns de som jobbar på nätterna för att hinna umgås med sina män kvällstid efter att barnen somnat. När mannen sedan somnat jobbar man och sitter till kl 02. (Har en vän som gör detta ibland).

VI ÄR INGA SUPERKVINNOR. Vi har samma krafter och styrkor som männen, även om de är anpassade för våra kvinnokroppar. Vi har ingen superman dräkt fylld av kryptonit som hjälper oss att utföra dessa prestationer. Vi har vår kropp, vårt hjärta och vår själ. Thats it! Ändå beter vi oss som nå slags supermänniskor…. Om och om igen. Vi ställer oftast orimliga krav på oss själva då det i själva verket inte är någon som tvingar oss att utföra allt ovanstående. Vi är våra egna fiender. Vi jämför oss ständigt med andra och älskar oss inte för vad vi är och vad vi hittills presterat. Det räcker liksom aldrig till riktigt. Ständigt känner vi oss otillräckliga och bär på ett ständigt dåligt samvete över något. Vi borde för fasen ha en medalj….varje år….kanske varje månad för allt vi roddar med!

Detta är inget nedlåtande inlägg om män. Det finns män som gör samma saker. De finns också det mest fantastiska män som alltid ställer upp och jobbar ärslet av sig både på hemmaplan och på sitt jobb. Men detta handlar inte om det, det handlar om oss kvinnor och våra orimliga förväntningar och krav på oss själva. Vi måste sluta med det. Vi måste ”give ourselves a break”. Vi måste älska oss själva som vi är och inte jaga efter prestationer hela tiden. Jag talar om oss för detta gäller även mig. Om vi istället skulle klappa varandra på axeln och säga ”Fan vad bra du är, precis som du är” lite oftare. ”Sluta prestera”. Njut av livet som getts till dig. Njut, stanna upp, andas in, sov, skit i disken, låt tvätthögen växa ibland, städa imorn eller nästa vecka istället, låt viktminskningen ta tid, är du trött på kvällen och mannen är vaken….skit i det, sov om du behöver, ha sex när du själv vill (ok, ibland behöver man bara hosta igång sig själv lite men ni hajjar), titta dig själv i spegeln och le…säg ”Fy fan vad bra du är”….

Vi är bara människor, inga SUPERKVINNOR” Kärlek till dig! ❤️ Sprid detta budskap vidare om du tycker som jag….

Kommentera

  1. Anna W

    Fy fan vad klok du är! Du har så rätt! Det känns om man hela tiden jäktar sig fram i livet. Jäktar till förskolan, till träningen, till sängen till ett bättre liv. Vi behöver ta några djupa andetag, trycka på paus och bara njuta av livet.

  2. Maria i Bålsta

    Du äger! Så otroligt bra skrivet..!! Det är sånt här som ALLA borde läsa o få sig en tankeställare..För ofta vänder vi ut och in på oss själva, vi kvinnor..och för vem? helt galet ju..!
    Näh, mycket bättre med lite skit i hörnen, än ett rent helvete! 🙂
    Stor kram till dig otroligt kloka kvinna!

  3. Pernilla

    Tack Niina! Delat på fb…
    O otroligt nog är vi kvinnor så jäkla elaka mot varann, missunnsamma…. Mer godhet, mer snällhet mot varann<3

Visa alla 14 kommentarer
FamiljHus & HemNiiinis Tyck & TänkVerkligheten

Vem bestämmer hemma?

Godmorgon!

Hoppas att du vaknat till en bra dag. Själv har jag sovit som en kratta, typ inte alls….så min dag är väl lite sisådär. Men det är bara till att kicka igång dagen så brukar det ge sig.

Tänkte prata om en sak jag kom på när jag kollade ett program på TV:n i morse. Dom pratade om det här med när man flyttar ihop. Att partnerns saker ska passa med din smak och tvärtom. Hur hade ni det? Jag minns att Tonys hem var väldigt marinblått, han hade två marinblåa fåtöljer, marinblå matta osv. Dessutom hade han verkligen en 90 säng! Den låg vi och sov i i början, hur trångt var det liksom? Men å andra sidan gjorde inte det så mycket då när man var så nykär så man tuggade fragda liksom. Sedan hade han lite bilder på väggarna som var lite….well, inte helt min smak. Men så flyttade vi ihop och allt skulle liksom fördelas därhemma. Vissa saker bara ”hade jag bort”. Dom försvann liksom. 🙂 Dock så var allt lite enklare för mig då Tony flyttade in hos mig. Jag kunde säga ifrån på ett annat sätt även om jag ville att han skulle känna sig hemma och trivas också.

Det är så roligt med Tony för han brukade streta emot som fasen när jag kom med lite idéer om saker här hemma. ”Nääää, det tror INTE jag blir snyggt” försökte han. Jag lärde mig att bearbeta honom lite och flera ggr bara köpte jag saker och gjorde ändå utan och bry mig om vad han sa. VARJE GÅNG har han sedan suttit och ba: ”Fasen vad bra det blev Nina”. T.o.m suttit och berättat för vänner att VI gjort om och att det blev så jäkla bra. Hahaha….han som vägrat först liksom.

20131113-091430.jpg

Som dom här stolarna jag såg framför mig skulle bli så bra till vårt nya matbord. ”Nä, tror du inte dom blir för stora?” försökte han. Nu vill han inte sitta någon annan stans. 🙂

20131113-091603.jpg

20131113-091611.jpg

Köket sa han inte så mycket om. Han suckade lite när jag ville göra bordet mindre men jäklar i gatan så nöjd han blev sedan när han fick se resultatet.

20131113-091739.jpg

Skulle jag få som jag ville så skulle jag vilja måla trappan vit. Vi bor i hyresrätt så det blir inget av med det även om jag vill tvinga Tony och kolla med hyresvärden. Ja, för jag har telefonfobi ibland och vill inte ringa om sånt. Men han gör det inte… 🙂

20131113-091921.jpg

I sovrummet har han nu försökt få till ett litet skrivbord. Jag har muttrat lite då jag känner att det inte ska vara sånt i sovrum. Dock så börjar jag ge med mig nu, tänker att det blir bra att han sitter och fixar med sitt på kvällarna där så kanske jag kan somna i sängen och inte i soffan varje kväll.

Nu kör jag en sjysst radioövergång här men apropå sovrum! 😉 Såhär ligger vi till i sängtävlingen:

20131113-092218.jpg

Du fortsätter väl att rösta va?


Rösta på mitt bidrag!

Hur gör ni med inredning hemma? Bestämmer du allt själv eller bestämmer ni tillsammans? Har din partner någon talan? 🙂

Kommentera

  1. My Fredriksson

    Har nästan precis blivit sambo. Han kom hemifrån direkt och flyttade in till min möblerade och inredda lägenhet som jag bott i under två års tid, med sin dator, lite hemprylar och kläder. Jag har varit väldigt noga med från början att han ska känna sig som hemma så jag frågade honom hur han tyckte att bara flytta in till min inredda lägenhet sådär ”Det sköter du så bra själv så” .. Frågar han lite då och då om han känner sig som hemma och det gör han. Antar att det nog är (för det mesta) en tjejgrej detdär med att inreda och pyssla, för mitt hem är likamycket hans nu och hans åsikter är lika viktiga som mina!

    Är det nya saker vi behöver, lite större, som möbler, dammsugare, investering osv.. så bestämmer vi tillsammans, är det små inredningsprylar blir det jag som fixar och donar, ääälskar att gå och fixa och mysa i hemmet då det inte riktigt är hans grej 😉

    Tack för mig och tack för en trevlig blogg.
    Kikar in här lite då och då.
    Ta hand om dig. Kram 🙂

  2. Frida

    Tja…vi är två envisa varelser med rätt starka viljor så vi vill nog bestämma lika mycket båda…lyckligtvis har vi ganska lika smak och tycke! Önskar vi hade en större budget bara att köpa de där möblerna som man vill ha. ”Småsaker” som gardiner, ljuslyktor och övrig dekoration överlåter min man till mig då han inte har så mycket intresse av det, men däremot när det gäller möbler, tavlor och så vill han gärna säga sitt.
    Beundrar hur du kan ha det så fint i sovrummet, min man är notoriskt slarvig, till min stora ångest..han vill nog vara ordningsam, men kan liksom inte!! Hans nattduksbord är belamrat med böcker, tidningar, mediciner, snus…you name it! Han får liksom inte ordning på sitt kaos, likadant i tex hallen, jag har gjort det extremt pedagogiskt med olika korgar för vantar, mössor, halsdukar och tänker att man lägger sina saker där när man kommer hem på kvällen så blir det smidigt på morgonen (barnen är jätteduktiga på det)…men nej…då springer han som ett stressat monster och vet inte vart han lagt vantar, nycklar, plånbok, etc…..HUR kommer man tillrätta med detta????? Vi har pratat om det och han tycker det är jättejobbigt själv att vara så, men kan liksom inte ändra sig! Och perfektionisten i mig gör att jag sliter mitt hår i frustration och går jämt och ”plockar”.. För övrigt har vi det fint och bra, haha 😉

  3. Anneth

    Jag tror att vi diskuterar oss fram till det mesta gemensamt. Färger på textiler och duttidutt i stil med ljuslyktor skiter maken högaktningsfullt i, men annat som möbler, möblering och förvaring är han alltid intresserad av. Däremot är det jag som ser till att det inhandlas grejer. Skulle inköpen hänga på hans initiativtagande så skulle vi nog bo i en ödslig lägenhet med säng, tv och varsin pinnstol att sitta på framför tvn, typ. 🙂

  4. Githa

    Sambon flyttade in i MIN lgh o då var det mesta inrett, han hade i sin tur inte så mkt grejer med sig o det han hade med sig skyfflades in i förrådet. Nu har vi flyttat till ett radhus o nu försöker vi bestämma tillsammans (jättesvårt!!), men jag styr lite så det i slutändan blir som jag vill. Du vet hur kvinnor gör, får det att verka som mannen får bestämma, men det i själva verket är kvinnan som bestämt 😉 Dock har han börjat få nån konstig idé om att hans flygbilder från 80-90-talet ska upp på väggarna???!!! Say what??!! Men än är inte sista ordet sagt i den fighten.
    Vi vill också måla trappan vit (bor också i hyresrätt) o det är ok från värden så länge det sker på ett fackmannamässigt sätt. Att slipa skiten känns som det värsta jobbet så vi lyssnade lite med vad det skulle kosta att få det gjort; 8000kr EFTER rot + 1500kr i material. Låter hutlöst tycker jag, så nu ligger trappmålandet på is 🙁

  5. Lotta

    Det är ett jädra dilemma det där.När jag och min sambo flyttade ihop så köpte vi en del nytt som skulle passa ihop med det gamla .Där gick det smidigt.Sen kommer vi till tavlor. Sambon och jag är ” rockare ”..men liksom ha kort på OZZY ,Lemmy och Phil Lynnot överallt känns lite tonår. Så vi köpte snygga ramar och det funkade.Men undan för undan har jag lyckats stuva undan dessa för att ersättas med lite annat i min smak snyggare.Hehe..han sa inte så mycket. Men vi har en mycket ful träbåt i lillarummet som jag INTE vågar flytta på. Varenda dag får jag en sur uppstötning när jag ser den men fan alltså..han gillar ju sin båt .

Visa alla 6 kommentarer
FamiljNiiinis Tyck & Tänk

”Jag älskar dig” är viktigt!

20131112-071735.jpg
Kärlek….

Nu är vi hemma här igen. Vilken grå och vidrig dag på alla sätt. Jag mår skit och vädret är ännu mer skit. Men det är som det är med det.

Istället kan vi prata om nåt trevligare. Som hur glad jag är att jag lyckats plantera orden ”Jag älskar dig” i mina barn. Sedan dom alla var nyfödda har jag sagt ”Jag älskar dig” till dom, varje dag…. Igår när jag gick in på Facebook så hade Thedde skrivit så fint till sin flickvän. ”6 månader med dig….jag älskar dig”. Eller i Söndags när han skrev ”Jag älskar dig pappa, grattis på farsdag. Att se honom använda dom orden så öppet som på Facebook det får mig att känna att jag lyckats. Att jag lyckats plantera kärlek och modet att våga använda orden ”jag älskar dig” öppet och verkligen mena det. Elliot säger det ofta, varje dag och flera gånger om dagen. Oftast när vi lägger på om vi pratar i telefonen. Vi alla säger det varje gång vi skiljs åt. Det har liksom blivit en vana för oss alla utan att det förlorat sitt värde. Det känns fint i hjärtat att höra det så ofta. Att veta att vi betyder mycket för varandra. Milo börjar orden att planteras i nu…. Det händer att det kommer ett spontant ”jag älskar dig” även ifrån honom. Varje natt vill jag att han somnar till dom orden. Att det följer med honom i sömnen, samma med de stora killarna. Att känna sig älskad är viktigt för varje individ. Alla behöver känna sig älskade och vi behöver få den bekräftelsen av våra nära och kära.

Jag är lite känslig idag, det är en sån dag idag. Hoppas du fått känna dig älskad idag och alla andra dagar….

Kommentera

  1. Agneta

    Hej Nina. Jag bor i England och tycker det är så mycket lättare att säga I LOVE YOU än JAG ÄLSKAR DIG, även att jag pratar svenska med mina barn. Kram

  2. Lisa

    Jag säger också att jag älskar min familj en massa gånger om dagen.
    Tycker med det är viktigt å tror jag lyckats bra med å förmedla det till barnen, fick ett hjärta av stora sonen i går där han skrivit till min älskade mamma på. 😀

  3. A-L

    Säger till mina barn och min gubbe dagligen att jag älskar dom. Pussar och kramar mina killar som är 13 och 18 år gamla varje kväll när vi säger godnatt, och även gubben givetvis. Och det bästa är när man får så mycket tillbaka. Då känner jag mig så otroligt lycklig och glad ända in i hjärteroten.

  4. mamma till 3 och mormor till 10

    Fick aldrig höra det av mina föräldrar,
    men sen jag träffade min man 1968 så har jag fått höra det dagligen.
    Våra barn har också växt upp med det och gör så med sina barn nu.

    Kram från Trelleborg

  5. Madde

    Lite nyfiken hur det går för dig med vikten?? Är det fortfarande VV som gäller? Har själv kommit igång och det känns skönt! Tack för din inspiration 🙂

  6. Karro

    Åh så bra, fint att höra! Jag har aldrig hört mina föräldrar säga att de älskar mig och för mig har det varit svårt att säga det. Nu säger jag det flera gånger om dagen till min sambo och kommer absolut att göra det till mina barn! Det är viktigt att höra!

  7. Johanna

    Jag håller med dig, det är sååå viktigt! Jag matar mina ungar med dessa ord varje dag, så gott som iaf 🙂

    Min mamma har aldrig sagt till mig att hon älskar mig, så därför känns det så viktigt för mig att verkligen mina barn får uppleva dessa orden från mig ♥

    Ha en fin kväll Niiinis ♥

  8. Carolin

    Hej Nina!
    Så sant Du skriver…det är så viktigt med dom tre små orden…Gott att säga dom,och gott när någon säger dom tillbaka!
    Ha en fin kväll,och Tack för en jättebra blogg!
    Kramelikram!

  9. Tezz

    Håller fullständigt med dig kom dom orden! Såå viktiga! Vi säger också jag älskar dig när vi nattar barnen! Det är såå viktigt!
    Våra barn-snart 5 samt 2,5 år säger det ofta spontant! Inte bara till oss utan till sina kompisar med! Det är härligt att höra!

Visa alla 10 kommentarer
×

Niiinis Kitchenlife

Nina "Niiinis" Hermansen är entrepenör, influencer och receptkreatör. Deltagit i Hela Sverige Bakar 2012. Driver en av Sveriges största bak/mat-bloggar. Välkommen att ta del av massor med goda recept och livet!

Bloggen driftas av:
Cure Media - Influencers