Ja jag vet att min skokvot är uppfylld men räknas verkligen gummistövlar till det?? Nu när vädret varit så himla ostadigt så känns det som att ett par gummistövlar kanske skulle vara på sin plats. Det är så snyggt med ett par söta gummistövlar på fötterna. Perfekt när man är ute och går i ur och skur oxå…. om du nu är sugern på ett par så kika in på ellos!
Detta är sååå min humor!! Hade jag vart där så hade jag skrattat så jag hade kissat på mig. Stackars dig som råkat ut för detta! Nu blev det ju som du hoppades, det blev till något positivt! Du vann sminket! GRATTIS!!!
Sara!! Mejla mig på niiinisbloggen@hotmail.com, jag behöver dina adressuppgifter för att kunna skicka dig ditt smink!
Hallå och PUUUUUST!! Nu är dopet över och det känns faktiskt riktigt skönt att det är gjort. Det blir alltid så jäkla hysteriskt innan det är dax. Så är det bara.
Vi hade ett alldeles fantastiskt dop. Vi är supernöjda och så himla himla glada över den här dagen som blev jättelyckad. Dessutom blev det just sådär intimt och ledigt som vi ville att det skulle bli.
Här får få Milobebis sitt vatten på huvudet av prästen Ulf. Ulf är 80 år gammal och jobbar lite då och då fortfarande. Han har haft 4 sjukdagar på 55 års arbete som präst. Vad säger ni om det? Krutgubbe präst skulle jag säga! Han var lite skakig bara så ibland var jag lite orolig om Milobebis skulle fara i backen. Men präst Ulf är nog ganska så van och skaket störde inte honom alls.
Här är vi samlade då allihop. Från vänster har vi farbror John som sjöng så mina tårar rann. Sen är det gudmor Kattis och gudfar Andreas. Pappa husbandet, jag och så bröderna storbus. Och självklart mittpunkten of the day som skötte sig såå fint!
Min lilla plutt, allt gick så himla bra så det var inte klokt. Klart att det blir lite "trist" när man är en bebis på 6 månader och bara vill röra sig fritt men han var såå duktig säger mamma stolt!
Javisst, knäppte kort på psalmerna (som var jättefina och passande) och en fin tavla. Finast var nog ändå när John sjöng den där låter av Sarah Lövgren. Åååh, jag var inte ensam om att gråta.
Dopfesten höll på nästan fram till midnatt då vi gav upp. Vi satt ute vid ett långbord hela kvällen. Vi åt gott, fikade gott, och drack gott. Jättemysigt verkligen.
TACK ALLA som gjorde denna dag precis så fin och mysig som vi ville ha den. Milobebis fick massor med fina presenter som vi är så tacksamma för. Han med tror jag 😉
Återkommer senare med vinnaren i sminktävlingen!
Godmorgon världen! Nu har vi vaknat och är lite trötta efter gårdagen. Milobebis somnade i sin fina sköldpaddströja igår kväll:-) Allt gick jättebra och vi är jättenöjda. Lägger ut massa bilder på det sen.
Småtting shopping blev det oxå! Den vita bodyn ska han ha under sin dopklänning. Det andra tar vi på efter dopet. Han kommer bli så fin i det här!
Ooops! Dom här råkade visst oxå följa med från Nelly. Nu har jag fyllt min skokvot för i år…suck. Jag får fortsätta drömma om mina vita converse ett tag till.
Javisst, igår mitt i allt så fyllde ju vår bebis ett halvår. Det flödade massa grattis till vår bebis här hemma. Vi är alla så förundrade över att han faktiskt redan är ett halvår. Tiden har gått så otroligt fort, till skillnad från när man var gravid. MY GOD, då kändes varje dag som 1 vecka.
Det är så härligt med en bebis i familjen. Han är så självklar och man kan för sitt liv inte fatta hur man kunde leva utan honom? Det är konstigt det där hur fort det går när en bebis är självklar. Så fort han var ute så var han Milo med hela familjen.
Han utvecklas i rasande fart, nu far han omkring i sin gåstol här hemma så det värker i hälarna. AJ vad ont det grö när han åker in i en med full fart! Han vänder sig runt hejvilt, han gillar inte att ligga på rygg så VIPS säger det och han ligger på mage. Han har börjat ta sig framåt litegrand, lägger jag något en bit bort så kämpar han o stånkar tills han når det. Vi har börjat få ganska så fina rutiner. ÄNTLIGEN. MEN, han har inte sovit en hel natt ännu. Vi är så vana nu och inställda på att det kommer fortsätta. Husbandet och jag har ett jättefint samarbete så vi låter det bara vara så. Nätterna fungerar i alla fall mycket bättre nu, jag får sova mycket mer än förr och han vaknar ju endast någon gång så det står man ut med. Han är väldigt morgonpigg, vaknar oftast runt 5 och då går jag upp med honom. Ibland försöker vi få honom att somna om men alltså…. han är för envis! 🙂
Igår tog vi oxå ett litet steg. Vi tog bort andningslarmet. Ni vet ju att jag berättade om hur rädd och nojjig jag varit för det där. Husbandet känner mig och vet att jag aldrig skulle ta bort det själv utan han får liksom göra såna där avgörande saker. HAllå, han kan väl inte ligga på ett andningslarm i all evighet? Den sista tiden har vi medvetet inte satt på larmet utan låtit det ligga kvar men inte vara på. Tror att det varit en sån mental grej för oss båda. Så igår kväll när det var nattningsdax så plockade husbandet bort det. Det känns bra. Jag har varit såå glad över att vi haft det där larmet och det har hjälpt mig många gånger när jag varit orolig. Nu ska jag sälja det vidare till någon som är lika orolig som jag varit och som behöver det bättre än mig.
Grabbarna bus, Thedde och Elliot, är jätteduktiga med sin lillebror! Igår kväll t ex så var de hemma med honom medan vi var och handlade. Iof så sov han för natten men jag vet att dom klarar honom om han vaknar. Dom har båda nattat honom någon gång och sen underhåller dom honom så bra. Milo älskar sina storebrorsor!
Tänk att jag fick bli 3 barnsmamma? Häftigt, överväldigande och fantastiskt roligt! Jag som trodde jag var klar…. tänk så livet kan vända?!
Lilla lilla Milo, du har fyllt våra hjärtan med sååå mycket kärlek så det nästan inte får plats. Det gör nästan ont att titta på dig av all kärlek man känner. Vår lilla härliga ljuvliga bebis vad vi ÄLSKAR DIG!!! Vi är så glada och lyckliga att Du kom till oss!!!
