Ännu en taveltävling!
Nu tävlar ni om denna kärlekförklaring. En mycket fin kärleksförklaring till nån Du verkligen älskar. Det här är nåt jag skulle ge till husbandet, för honom kommer jag att älska för alltid….
FÖR ATT TÄVLA GÖR DU SÅHÄR:
* Skriv något i kommentarer, glöm inte ditt namn och din bloggadress eller mejladress.
* Kom tillbaka till min blogg den 4:e augusti och kika om du vunnit!
* VOILA, så enkelt var det!
TÄVLINGEN AVSLUTAS 2009-08-04 kl. 08.00
Godmorgon och än en gång….
TACK FÖR SUPPORT OCH STÖD! Blir otroligt glad att jag har min blogg, här hämtar man faktiskt styrka såna dagar som igår. Ni ger mig den styrkan! Idag känns det lite bättre, jag grubblar såklart litegrand på morgondagen. Kommer det att gå eller inte? Kommer jag banga än en gång, och vad kommer det att innebära för min tand? Sövas ner och plocka ut den eller vadå? Kan säga att jag knappt tänker på pengarna, eller det gör jag ju såklart. MEN, just nu är detta så överväldigande så jag orkar inte tänka på pengarna oxå! Igår blev det gratis by the way, tandläkaren ville inte ha nåt för igår! Det var ju najs faktiskt.
Nog om det….i alla fall för en stund!
Idag ska vi åka till grönan med ungarna! Det är "typ" sista veckan med sommarlov, i alla fall näst sista hemma hos oss. Vi fick ett så jäkla bra häfte som kallas artisthäftet med massa gratisbiljetter till allt möjligt, inträde, karuseller coh femkamp! Så Milobebis åker till sin farfar och farmor och vi tar de stora pojkarna och drar dit. Husbandet jobbar till 11 sen drar vi….
Tveksamt om jag åker nå karuseller, jag känner mig mör i hela kroppen och har ju fortfarande ont! THANK GOD för IPREN och ALVEDON! De är mina bästa vänner just nu!
Här ser ni en looser, en LOHOSEHER!! Jag är helt söndergråten…. Jag klarade inte av det helt enkelt. Det blev en annan tandläkare idag som inte ALLS hade någon sympati för töntiga 36 åringar som är rädd för tandläkaren. Han mörscha på med sina sprutor helvilt i käften på mig. Väntade inte direkt att någon bedövning skulle ta utan började borra svinhårt i min så jävla onda tand.
Grejen var att jag beslutat mig för att ta bort den här jäkla tanden som jag bara inte står ut med längre. Han ville borra sönder den, alltså i 2 delar så att det skulle bli lättare att ta bort den samt att det inte skulle behövas opereras bort några små rötter som eventuellt skulle bli kvar i tandköttet! Sagt och gjort. MEN…. jag hann nog inte bli så bedövad som tanken var, eller så är jag bara så inihelvetes smärtpåverkad nu för att det är en inflammation i den. Alltså, på riktigt. Jag sprattlade med benen när han borrade, jag flaxade med armarna. Han slutade inte utan körde på några sekunder till, då brast jag ut i något jag brukar kalla FULTJUR!!!
STANS JÄVLA FULTJUR dessutom! Jag grät rakt ut och hulkade. Han försökte bedöva rakt ner i nerven, bedövningsmedlet flöt i hela käften. Jag var bedövad ner i axeln till slut. Husbandet var svettig och alldels förtvivlad med mig därinne. Thedde hade hand om Milobebis utanför.
Då brast det totalt. Jag har nog inte i mitt vuxna liv gråtit av smärta mer än när jag fött barn. Det här var värre. Jag lovar, det var så overkligt hur ont det gjorde. Jag kände att jag inte klarade mer, jag grät och sa åt honom att fylla upp hålet så jag fick dra hem. Vi diskuterade saken fram och tillbaka. Det värkte så mycket så jag ville springa hem till mina IPREN. Han fyllde upp det, och lät mig åka hem! Väl ute möttes jag upp av en förtvivlad Thedde som såg sin mamma gråta så mycket. Han klappade på mig, kramade mig och hade tårar i ögonen. Han är så fin min lill"stora" grabb. Han ville knappt följa sin kompis utan ville följa med hem o ta hand om mig. Med tårar i ögonen tvingade han sig själv iväg till slut. Mitt hjärta är så stort för denna underbara känsliga unge!! Han har fått en sån fin egenskap, att kunna visa känslor!
Efter att ha gråtit ut mot husbandets axel så åkte vi hem. Han ringde jobbet och sa som det var. Gjorde mat som jag fick kämpa i mig, bäddade ner mig och gick en promenad med Milobebis.
Ska dit på torsdag för ett nytt försök. Då ska det knapras värkisar innan, jag ska försöka sova bra, äta bra och sen ska bedövningen få verka minst en halvtimme. MY GOD, jag vet ärligt talat inte om jag klarar av att åka dit igen. Huuuu..på riktigt. Jag är helt slut på psykiskt och fysiskt nu så jag vet inte vad. Känner mig som en looser. En feg jävla bangare…. men samtidigt! När jag tänker efter, det finns inte på kartan att han skulle ha fått fortsätta!! NONONO….
Hörrni, tack för fina ord och pepp i det förra inlägget. Ni är guld värda för mig…. KANON! Tack för ni finns!
Ja, den jäkeln bara inte vill ge sig! Jag var ju där senast i tisdags, dom rotade ur den och fixa till en provisorisk lagning. MEN, den förbannade jävla tandjäveln bara vägrar att bli bra. Jag har gått på IPREN sen i tisdags, nu orkar jag inte mer. När jag väl får ont i den så gör de så ont så jag vill gråta. Idag är det nog. Jag fick en ny tid kLockan 14, får jag som jag vill drar jag ut den jäveln! PALLAR inte att ha ont mer, dessutom kostar det här inte LIIITE pengar! FUCK…. sen är jag livrädd dessutom. Det här tar på psyket ska jag säga er…
Sedan så håller ju vår bebis på att få sina framtänder, den ena tittar fram liiite liiiite. Den andra är bara svullen och ser ut att göra ont. Så, Milobebis är inte bara LITE gnällig nu. Inget är bra, han kan inte sova ordentligt för att inte tala om ätandet. Är glad om jag får i honom lite gröt på förmiddagen, sen blir det välling och så försöker jag få i honom mat. Men, han fräser och vill ABSOLUT inte ha. Idag försöker jag med att koka lite pasta, koka lite kyckling och grönsaker. Sen ska han få en egen liten tallrik med mat framför sig och äta och kladda hur han vill, får se om det går bättre?
Så att, humöret här borta är allt annat än på TOPP! Den här tanden gör inte mig direkt på bra humör…..
Ok, nu ska jag försöka knåpa ihop ett inlägg här. Jag är skittrött, har fortfarande ont i min tand och börjar känna mig skapligt jäkla trött på den skiten. Dessutom har husbandet och jag låtsasbrottats vilket medfört att jag knäckt till nacken som FAAAN och det gör ONT som HELVETET själv! Nu känner jag att jag börjar få ont i halsen oxå så svininfluensan har väl kommit och tagit mig eller nåt….
Skitsamma…. man är en gammal kärring, då har man ont överallt.
I lördags var vi och "jobbade" på svärisarnas och husbandets mosters loppis. Vi hade lite besökare, det här stället ligger helt underbart fint till. Ett fantastiskt ställe att bo på… det är husbandet moster med man som bor på det här stället.
Grannarna därute har en katt som dom tror blivit till på ett lite konstigare sätt. Ni vet när katter som inte borde para sig med varandra gör det ändå. Från den här kullen, som var 5 från början, så dog 3 katter direkt efter födseln, 1 var normal som tyvärr blivit överkörd och så den här kissen. Han har jättesvårt att gå rakt, han beter sig som en katt som precis vaknat upp efter att ha varit sövd. Jag filmade den här snutten och sen grät jag som ett barn, jag tyckte så synd om honom. Men, som husbandet sa, han vet inget annat. Han har levt i många år och alltid varit såhär, då kändes det lite bättre!
Jag har haft finbesök under helgen oxå….
En barndomsvän till mig och hans familj var här och hälsade på! Sååå härligt och få ses lite när det är långt mellan varven!! Dom har 2 barn varav den minsta, lilla Liam, är en månad yngre än Milobebis. Jättesöta ungar har dom, den äldsta, Noel, blev jättebra polers med husbandet. Och höra en liten fyraåring snacka Helsingborgsmål måste vara bland det charmigaste av allt!
Nu gnäller Milobebis, måste underhålla honom lite.
Puss på er!
……ZzzZZzzZZZzz…….trött trött trött!
Återkommer medbilder från helgen….har oxå ett videoklipp på en väldigt speciell katt som fick mig att brista ut i jättegråt!
Puss så länge
Såhär i semestertider är det väl jättehärligt, men det är samtidigt mycket att irritera sig på därute. Kanske skönt att ha detta i åtanke när hösten sluter sitt friska kalla väder omkring oss.
Vi, som precis varit på semester, har ju sett mycket av det där som man liksom nästan kryper ur skinnet av!
SAKER ATT IRRITERA SIG PÅ UNDER SEMESTER!
* VÄDRET
Jag börjar med det för de ligger ju på allas läppar, ALLTID! "Huuu, nu är det varmt, ojoj…. det skulle sitta fint med lite regn" flåsar min granne. Eller "Fyy faaan, att det bara orkar regna så mycket?" säger min andra granne. "Typiskt att man sätter semestern när det är sämst väder!" säger den glada semesterfiraren! Vi irriterar oss på vädret hur det än är JU, vi är liksom aldrig nöjda.
* IDIOTER
Nu när vi var borta så hade vi fått Milobebis att somna efter många om och men, solen gassade och vi trånade efter att få ligga på filten en liten liten stund, känna solens strålar mot våra blekfeta kroppar ynka tio minuter… Då kommer raggarBritta från Lycksele liksom. Hon har en urtvättad blå bikini med lite för stora bikinibyxor så dom fladdrar lite över hennes stjärt. Hon har en cigg i mungipan, sönderfärgat svintohår och så ställer hon sig precis vid Milobebis vagn och skriker: "Kooooom nuuuu Mooonicaaaa!" Japp, TACK FÖR DEN SVINTOBRITTA! Vår bebis vaknar och vi kan se oss i ärslet eftger någon sol nåt mer på den här semestern! Så fattigt har den ju faktiskt visat sig! Var det längesen SVINTOBRITTA fick barn så hon har glömt hur det var när man var småbarnsförälder? Eller bara skiter hon i att respektera småbarnsföräldrar? Jag kan då rakt säga att jag, även fast det var 13 år sen jag fick bebis och Milo inte var född, INTE ställde mig och bröla precis bredvid en sovande bebis i vagn. JÄVLA SKITBRITTA!!!
* SUPERSEMESTRARE
Medelålders….. hmm, OOPS, är jag i medelåldern? Skitsamma, dom är i alla fall lite äldre än mig. Dom är, låt oss säga, i 45 årsåldern. Barnen är i tonåren eller mindre beroende på hur sent i livet dom valt att skaffa barn. Dom invaderar stränder, vattenland, campingar och andra trevliga ställen med sitt världsvana "Nu kommer vi med hela vårt konkarong av solstolar, frysväskor, foppatofflor och arroganta sätt" människor. Dom lägger sig på en plätt som är mindre än en bröstvårta, dom liksom KNÖKAR sig ner eftersom dom tror att dom har mer förtur än andra människor. Dom ställer sig på andras handdukar för att kunna lägga ut sin egen. Dom sätter sin brassestol precis där dom själva tycker att den ska stå, sen skiter dom i att han bakom får skugga på halva kroppen. Sen har de oftast mage att liksom blänga snett på en för att man råkar ligga för nära.
* TRÄNGARE
Hit hör oftast det lite äldre. Dom är inte som andra dumsnälla svenskar och väntar på sin tur. Nej, dom tycker att dom levt lite för länge för att respektera att en som är yngre faktiskt köat lite längre. Dom tycker att dom inte ska behöva köa överhuvudtaget faktiskt. Det spelar ingen roll om personen i fråga som står före i kön är ett litet barn…. det skiter dom här trängarna i, dom ignorerar även små barn bara dom slipper köa så länge. Det här är nåt som får mig att brinna totalt. Det slåt totalt stopp i hela skallen på mig och jag skulle (och jag kommer inte att tveka nästa gång) ställa till en jävla scen angående detta!
jAHAPP…då var jag irriterad nog så jag måste avsluta det här inlägget nu!
Godmorgon!
Inatt har de varit ett himlans liv på Milobebis. Hans framtänder strular och tittar fram stundtals för att bli svullna och gömma sig i tandköttet pånytt. Han har knölat mycket inatt, halv 3 inatt fick han en supp och sov ända till halv 8 efter det. NAAAAAJS! Jag tror att tänderna irriterar samtidigt som det säkerligen värker.
Själv har jag fortfarande tandvärk men kan numera ta mina värkisar lite glesare vilket tyder på att det är på väg åt rätt håll! ENDLICH!! Tandvärk är tortyr, det är vidrigt då det genomsyrar hela ens liv.
Jag håller fortfarande på i sovrummet. Är inte klar än men ska väl snart vara det. Nu behövs det lite ljuslyktor, nån lampa och nån kruka så ska jag väl ha kommit i fas därinne. Jag har ju en sällskapssjuk bebis som vill bara med ÖVERALLT där jag är. Toan, sovrummet, laga mat, sitta vid datan så jag har inte så mycket ensamtid numera. När han sover och då ska det passas på att göra ALLT, städa, tvätta, blogga, mejla, ringa, plocka… m.m. Det är ju den berömda 8 månadersåldern som närmar sig, med den sällskapssjukan och separationsångesten.
Här sitter jag på toan och han ligger nedanför på golvet.
Den där handdukskorgen är en perfekt leksak därinne.
Kom på en grej eftersom jag troligen åker till IKEA imorgon. Jag håller ju på att boosta sovrummet. I alla fall så slog det mig att jag ju inte berättat om mig och husbandet. Hur pinsamma vi kan vara om vi finner folk intressanta. T ex om de för en konversation som man lyckas höra, så är vi fast och glor som vi vore efterblivna.
En dag var vi på IKEA. jag var gravid och tung så vi beslutade oss för att sätta oss och fika. Restaurangen på IKEA var knök så det fick bli 2 platser intryckta mellan 2 olika sällskap. Sällskapet på den högra sidan var sådär patetiskt "varit ihop för länge med varandra så vi har ingenting att prata om längre" gammalt par. Men på den vänstra sidan var det fanimig fyrverkerier av intressanta människor. Det var ett yngre par, varav tjejen var från ett annat land, frankrike tror jag för hon bröt sin engelska på det viset. Sedan var det då pojkvännens svenska föräldrar. De pratade om ditt och datt, ni vet sånt där slösnack man för när man typ ska lära känna varandra för att det är första gången man ses. Jag hörde exakt varenda ord som sades. När jag som smaskigast satt och lyssnade så sparkar husbandet till mig under bordet. Först reagerar jag inte eftersom jag är totalt upptagen av den här konversationen. Han sparkar till mig igen.
Då liksom slår det mig att jag suttit och lyssnat samtidigt som jag suttit och stirrat. Ja, alltså STIRRAT på dessa okända människor. Skulle inte förvåna mig om jag hade munnen öppen oxå. Kanhända att de tittat tillbaka på mig men det har jag i så fall inte märkt, jag var för inne i konversationen. Det var sådär så att när mamman och pappan som satt på ena sidan hade ställt en fråga till det unga paret, så tittade jag snabbt på det unga paret för att se vad de skulle svara! Det roliga är att husbandet oxå suttit och stirrat men funnit sig efter en stund. En stund som vi tror är 5 minuter. Lite gräns på det känner jag. 5 minuter RÅSTIRR på det här sällskapet är inte OK!
Huuu, stackars franska flickan, och stackars alla i sällskapet när vi dessutom sitter som efterblivna bredvid. Nej, skärpning har husbandet och jag bestämt. Så intressant får inte konversationer som vi INTE deltar i vara.
