Nu sitter jag o skrattar gott. Husbandet tittade på TVn här och såg den här vinjetten på Nöjespokalen. Där dansar ju lili och sussi med anki bagger i bakgrunden. Husbandet: "Där är ju hon Anki Banki". Hahaha…. Jag tror bestämt hon hette Bagger i efternamn,inte Banki.
STATUS
* Milo sover en stund
* STÄDA STÄDA STÄDA
HAR GJORT IDAG
* Hälsat på Åsa och Meja
* Matat Milo
* Bytt blöja på Milo
* Klätt på Milo
* Sövt Milo i vagnen 2 ggr
* Lunchat med husbandet
* Hälsat på mamma
BORDE GÖRA
* STÄDA STÄDA STÄDA
* TVÄTTA TVÄTTA TVÄTTA
För att visa er vad jag menar med förra inlägget. Det här är mina barn och deras knä. Dom har inte så tunga artiklar där som ni ser…. PACK ÅSNA,that's me.
Vi sitter i bilen. Jag är den enda som har något i knät då vi har så fullt i bak. Varför blir man packåsna när man blir morsa? Jag bara undrar?
DAX IGEN!!!
Tävla om jättegulliga tavlor. Dom här är mina bästsäljare och väligt omtyckta. Påminn dig själv om att inte städa jämt eller kanske ge bort till städande mamma! 🙂
För att tävla gör Du såhär:
* Skriv något i kommentarer.
* Lämna ett avtryck i from av mejladress eller bloggadress.
* Kika tillbaka den 16/9 och se om just Du vunnit.
PS: Du som eventuellt vill köpa tavlor kan göra det på TÄVLINGEN AVSLUTAS 16/9 KL. 08.00
Vet inte hur ni känner men jag känner att dygnets timmar knappt räcker till. Då är jag mammaledig och hemma hela dagarna, men jag har verkligen RÖVEN FULL hela tiden. Det beror på många saker, dels håller jag ju på och jobbar med mitt ”eget”, vi rustar lite hemma och dessutom har jag en separationsångestbebis runt mina fötter, bakom mig, bredvid mig, under mig, ovanför mig och förmodligen snart i mig! Han kryper snart tillbaka in i magen tror jag, så nära mamma vill man vara!
Jag sa just till husbandet igår att jag bara längtade efter honom. Ja, alltså ni vet när man bor ihop, man äter ihop, man renoverar ihop och man sover ihop men man är inte ”nära” varandra i alla fall! Man är lååångt ifrån varandra. Man hinner knappt prata meningar klart med varandra förrän man blir avbruten av unge nr:1 eller 2 eller 3. Jag VET att småbarnslivet är lite såhär men det betyder ju inte att jag inte saknar mitt husband. Det kommer en tid när vi sitter gråhåriga och har all tid i världen för varandra och då kommer man väl sakna ungarna så man tjurar för det dåra. Aldrig är man nöjd… 🙂
ANYWAY. Min mamma blev bjuden av sin syster på SPA i helgen. Ni vet ute på här!
Kan inte ni påminna mig nästa gång jag fyller år, eller varför inte till julen att jag ska önska mig det!
Jag vill njuta och slappna av… har nån varit där???
Nästan glömt att berätta för er att Milobebis ju fyllde 9 månader i fredags. MY GOD, tiden flyger iväg och snart har vi 1 års kalas känns det som.
MILOBEBIS KAN:
* Sitta helt utan stöd (dock inte så intresserad av att sitta still).
* Ålar i 180, tårna är båda uppskavda så vi får ha på plåster ibland.
* Tagit sina första ordentliga kryptag, han står och gungar och så tar han sig fram men ålandet är fortfarande de snabbaste sättet att ta sig fram på!
* Sover OK men inte hela nätter.
* Äter bra för tillfället!
* Säger ett ljudligt K när han ser katten! 🙂
* Reser sig mot allt!
* Lärt sig att pussas.
* Lärt sig att vinka.
* Kan visa var katten, mamma, pappa och bollen är.
* Kliver ur sin gåstol.
* Förföljer mamma och pappa nu när separationsfasen är här!
Lilla bebis…….. massa kärlek till dig!
Dagens promenad avklarad. Jag och Åsa tog vagnarna och rullade i 1 timme. Så jäkla skönt att äntligen vara igång igen.
Tanden gör sig påmind men med lite alvedon så kixar sig det mesta. Ok, jag ska inte prata om den obefintliga tanden mer nu, vill bara säga att det är på G att bli bättre men värker som fan stundtals. Händer nåt mer så lovar jag att ni får veta det härinne men nu är säkert ni som jag så jävla less o höra om den!
Tänkte att jag skulle köra lite bildvisning från helgens bravader, om nu lite fotboll på kvarterskrogen och innebandycup kan kallas bravader. Ärligt talat så längtar jag efter nåt kul nu så jag nästan spricker. Jag är låg och känner att det mesta är sådär kul just nu….. aja, that´s life! Det kan inte vara så jävla kul jämt…eller? Du som känner annorlunda får gärna ge mig en idé!
Nåväl… först var vi på matchen! Jäkligt trevligt på krogen där, dit kommer vi att gå många fler gånger! Trevligt när precis alla kan vara med. Dom har gjort en liten barnhörna där oxå så ungarna kan lajja medan föräldrarna käkar och umgås! Sånt gillar vi!
Sen hade vi lite cup i söndags. Vi torska alla matcher men skit i det, det är bara början av säsongen och vi hängde på bra tycker jag!
Jag har ju en tonåring här hemma. Han är TONÅRING med stort T! Det sprutar hormoner ur öronen på honom. Igår hade vi cup i Uppsala. En endagars cup. Vi hade tre matcher och alla kändes lite sådär lojja. Lite trötta. De kanske hade tittat på underbara Zlatans mål i lördags, det hade i alla fall deras tränare gjort.
Nåväl, vi gick in och gjorde en hyfsad första match, en riktigt USEL andra match för att avsluta helt OK. Det jag märkte var att Thedde ju faktiskt inte är så hormonell alldeles själv. Det sprutar hormoner ur öronen på alla hans kompisar. SAMTIDIGT! Det finns några som börjat bröla som jag kallar det. Det betyder att rösten plötsligt inte alls låter som den brukar, den skär sig, den går upp i falsett och så brölar den.
Nåt jag blev lite förvånad över är att dessa hormoner utspelar sig som gråt hos många av killarna. Dom tar JÄTTEILLA vid sig och så gråter dom väldigt lätt. När något går emot dom så blir dom så otroligt ledsna så de inte kan hålla emot tårarna. VI har haft alltid haft några killar i laget som haft nära till gråt (inklusive Thedde) men nu verkar den här hormon rajden skövlat in ännu fler känsliga killar. När man är kvinna och tränare tror jag att det är ganska så lätt att börja tycka så himla synd om dessa killar och bli lite ”mamma”. Man klappar lite extra och så säger man allt kommer att bli bra. Igår märkte jag dock att det liksom inte är så självklart längre. Dom här killarna är (i varje fall de flesta) mycket längre än mig, vissa brölar och så ska jag liksom klappa på en som är ett helt huvud längre än mig.
NU skiter ju jag i det så länge det är OK för killarna…. men TÄNK vad fort den här puberteten kommer in och ställer till det för våra små grabbar. Min grabb är ingen liten bebis längre. Han kommer snart börja bröla och lukta svett. Han kommer käka en hel limpa till mellanmål och dricka 7 liter mjölk och så kommer han säkert tycka att hans mamma är dum i huvudet ibland. Han kommer vilja vara ifred och så kommer hans tankar att var så annorlunda jämfört med när han var liten.
Jag tycker det är urhäftigt samtidigt som jag tycker det är jätteläskigt. Min första bebis blir stor nu. Jag har precis iordningställt ett helt nytt rum till han. han har tagit över vårt stora sovrum och så har vi tagit hans lilla som vårt sovrum! Jag la undan allt som jag tyckt varit så självklart i hans rum som leksaker. Han leker ju inte på det sättet längre. Han har en 160 cm bred säng, han har 2 TV apparater, han har en liten stereo, DVD, målvaktshandskar, PS2 och massa filmer och spel. En dator som han msn:ar med sina polare med. MEN, jag kunde inte plocka undan allt så lite ritgrejer och några legobitar hänger kvar. Mamma måste ju för tusan gubbar hänga med lite här nu…. 🙂
Det är jättejobbigt att han växer ifrån mig nu samtidigt som det är så självklart. Hoppas bara han lärt sig många bra saker hemifrån som MYCKET KÄRLEK, SYMPATI, SUNT FÖRNUFT och att man alltid kan ringa hem!!
