Nu kom en sjukling,han är sjuk idag. Lilla älskling…nu får morsan skämma bort honom. Var inte det de mysigaste som fanns när man var liten? Ligga hemma på soffan och mamma servade med glass i soffan. Härliga tid.. Minns en gång då jag va JÄTTESJUK ,hade påssjukan…då kissade jag i sängen av orkeslöshet. Mamma klappade på mig och sa att de inte gjorde nåt,själv yrade jag och fattade inget. Sen fick jag mer glass…
Fick en förfrågan om min viktredovisning denna veckan. Den skulle ju varit IGÅR…..
MEN mina damer och herrar. Miss PMS landade här hemma i dagarna (för det är väl en miss inte en mrs, vem fan vill gifta sig med PMS?). Hon dök som vanligt upp från ingenstans och gjorde att jag ville bosätta mig i kylskåpet, äta en häst, att jag sväller så ringarna sitter tajt för att inte snacka om jeansen, hon gjorde att ryggfläsket ser ut att ha återvänt ordentligt.
Så sammanfattningsvis tänker jag inte ställa mig på vågen och kanske/kanske inte få ett hemskt svar. Mitt psyke bara pallar inte med det nu, jag behöver gömma mig under täcket och bara vara förbannad nu under några dagar tills Fröken Röd (som inte heller hon är gift) kommer på besök. Då tar vi en ny vägning. Fram till dess så är jag ändå nyttig och har satt lås på skafferiet och kylen! Jag kör oxå en slags skrämselpropagande på kylskåpsdörren, den funkar riktigt bra!
Jag vill ta upp en sak. En sak som irriterar mig mer och mer ju äldre jag faktiskt blir. Det är dessa människor som går in med skepsism i livet. Man är skeptisk till det mesta. Unga människor, hur folk parkerar, hur man står i kön, hur man passerar varandra på en trottoar, barn ja ALLT!
Jag nämner några exempel ur det verkliga livet:
* I lördags gick jag och kompis Maria glada i hågen på trottoaren med våra dragväskor. Bakom mig kommer en farbror som passerar mig med 1 mm marginal samtidigt som han grymtar något ohörbart. Han är märkbart irriterad över att jag går på trottoaren och hade nog velat skäla på mig lite.
REALISKTISKT NU: Men förbannade gubbjävel, har inte jag lika rätt att gå på en trottoar som han??? Eller är jag för ”ung”…. Ska jag be om ursäkt för att jag råkar gå på ”hans” trottoar samtidigt som han? FUCK IT.
* Jag sitter på tåget och en tjej kliver på tåget i Sundbyberg, det står tydligen EJ PÅSTIGNING i Sundbyberg, det är pendeln som gäller. Konduktören kommer ut och jag ser hur svettdroppar börjar fylla hans panna. Han riktigt laddar för att skälla ut den här unga tjejen så att hela jävla tåget hör.
”Jahapp, du klev alltså på i Sundbyberg?” säger han. Hon svarar ja. ”Jaha, då blir det till att betala en biljett ända från Bålsta” (en hållplats långt innan Sumpan). ”Okej” säger tjejen, ”Vad kostar det och tar du kort?” undrar tjejen. Konduktören känner att ok, det gav inget genomslag med att hon får betala mer, då skäller jag ut henne istället. Hans tjocka mage riktigt guppar av frustration när han dånar på ”Du ska veta att jag är såhär (visar pekfingret och långfingret och måttar 1 cm) jävla nära att ge dig böter på 800 kr” man hör att rösten nästan skälver för att han är så förbannad. Tjejen sköter sig exemplariskt ”Då får jag verkligen be om ursäkt men jag trodde verkligen jag klev på pendeln eftersom jag kunde passera med mitt busskort, ingen vid kontrollen sa något” säger hon lugnt och sansat. Konduktörer är vid det här laget alldeles röd i ansiktet och häver ur sig böter på 800 kr och att det är förjävligt hur hon kan bete sig såhär omvartannat osv. Det slutar med att han går därifrån högröd i ansiktet och jag hör att tjejen säger: ”Jag är ledsen”.
REALISTISKT NU: Allvarligt talat. På en skala från 1-1000 000. Exakt hur JÄVLIGT var det att hon klev på i Sumpan och fick åka 5 minuter gratis färd för att hon sett fel och att kontrollen släppt igenom henne? Frågar vi konduktören får vi en klar 1000 000 på skalan. Frågar vi resten av världen och alla vi som satt i tåget så skulle jag tro att det flesta ”COULDN´T CARE LESS”!!!!
* På RIX FM i morse snackade Roger om att han igår ville storhandla. Han hade 2 mynt i fickan, en femma och en tia. Han frågar en herre som kommer gående med sin vagn från affären om de kunde göra en bytesaffär, han får en peng och Roger kundvagnen. Roger hade nämligen parkerat lite långt ifrån stallet där kundvagnarna står. ”Nej tack du” svarar herren och går surt vidare! RIKTIGT SUR!
REALISTISKT NU: Ok…. vänta nu? Försökte Roger lura herren? Nej. Försökte han vara elak? NEJ. Försökte han på något sätt utsätta farbrorn för fara? NEJ. Så WHAT´s UP??? Varför i jössenammen vara sur? Varför inte byta där och då, han slipper gå tillbaka med vagnfan och har en som tar den istället?
Nej ni surkärringar och surgubbar därute. Få er ett ligg eller gå nån kurs i hur man hittar glädjen i livet igen, för er är inte kul att ha och göra med!!! BASTA!! Och jag ber till högre makter att jag ALDRIG blir så….. ALDRIG!!
Det är ju så jäkla mycket som händer med bebisar i den här åldern Milo är i. Det känns som han utvecklas massor varje dag, man märker plötsligt att han bara hajat något och så kör han. Det här med hans gåvagn var ju lite festligt, jag ställde upp honom mot en sån här vagn och så bara knatade han iväg. WHAT?
Häromdagen sa husbandet att han säger mamma. ÄSCH sa jag…. det är för tidigt. Det tror jag inte på…. Döm om min förvåning när det kommer mamamamamamamamama när han ser mig. I morse gick jag upp vid 4 för att hämta honom till vår säng, då låg han och sa papapapapapapa, sen fick han se mitt fejs och började säga mamamamamama istället. Så han är på god väg att förstå innebörden av ordet mamamamama och papapapapa!
Sen kan han ju faktiskt pussas oxå…..
Gomorron….
… husbandet har fått ryggskott!!!! Igår stod han i klädkammaren och skulle böja sig ner, då small det bara. Jag fick hämta ut honom därifrån och så fick den här 97 kilos karln stödja sig på mig. Trots mina rekommendationer om att inte jobba så åkte han och jobbade hela dagen och var (som väntat) som ett ras på kvällen. IPREN tuggande och vila är det som gäller nu. Idag är han hemma och tar det lugnt.
Ni vet ju hur karlar är när nåt sånt här händer? Det grinas illa mest hela tiden och så ska man ju faktiskt tycka lite synd. Det gör jag, jag har nämligen själv haft ryggskott och vet precis hur det var….HEMSKT! Nu är det jag som sköter allt bärande. När matkassar och vagn och Milo skulle ur bilen igår så var det jag som fixade allt, såklart…. han får inte göra det. Men det ser ju lite kul ut när han står och tittar på medan jag bär allt 🙂
Det är roligt det där med när män råkar ut för nåt, ja blir sjuka eller skadar sig på nåt sätt. Det känns som att hela hemmet står stilla, alla trippar på tå och så pratar man nästan i lägre ton för att inte störa. Haha, är inte det helt sjukt? Undra varför det blir så?
Jag minns när jag låg och födde sist, ja när jag skulle få ut hörnsoffan på tvären. Då stod husbandet bredvid med stora ögon och sa till barnmorskan ”HERREGUUD, det här skulle ALDRIG jag klara av, inga män i hela världen skulle klara det här!” han riktigt dånade högljutt där mitt i allt krystande. Jag vet att jag tänkte lite för mig själv att ”Kan inte du bara hålla käften och skita i o snacka sån där skit nu, jag behöver stöd FOR GODS SAKE?”
Men inte för att på något sätt förringa våra mäns smärttröskel eller få dom att verka av lägre rang ;), så tror jag ändå ärligt talat att vi har lite andra ”uthållighets” trösklar för smärta. Vi kan nog diska, tvätta, laga mat, ta hand om ungar medan vi har en sprängande huvudvärk. Män blir nog än mer blockerade med att göra 2 saker samtidigt när de har smärta. Så att män skulle föda barn? Nonononononono WAY! Inte en chans, dom skulle gå av på mitten! Tur att män är så himla bra på många andra saker!!! Vad skulle vi annars med dom till???? 😉
Här ligger han då…. den där skadade mannen.
Jaha, då var man hemma som vanligt igen och jag har överlevt en utav årets händelser! Det var SUPERKUL och showen var fantastiskt bra och såååå över mina förväntningar. Jag var nästan lite lite chockad över hur bra jag tyckte att det faktiskt var!
Det började med en tågresa till stockholm, mötte upp Maria och så tog vi oss till hotellet. Ett urfint hotell som jag verkligen rekommenderar. Rummen, foajén, frukosten… ALLT var verkligen kanon och till ett kanonbra pris!! Best Western TIME HOTELL i Norrtull var det.
Sen gjorde vi oss i ordning. Finns inget bättre än att göra sig i ordning tillsammans. Det är som att bli ung på nytt. Jag plattade Marias hår medan vi drack rosé blandat med fanta (lärde mig att dricka det nu i helgen faktiskt, gillar inte rosé i vanliga fall). Vi snackade om allt mellan himmel och jorden utan att bli avbrutna av vare sig ungar eller karlar! 🙂 Musiken på i bakgrunden och så få ägna flera timmar åt bara sig själv, aaaahhhh….
Showen då?! Oh gud, vet knappt var jag ska börja eller ens försöka förklara för att ge det någon rättvisa. Det var Micke Tornvings snabba övergångar och skämt som gjorde själva grunden till skratt, det var Martin Stenmark och Andreas Johnson´s sång som gjorde musiken, det var dansarna som gjorde dansen och det ”sexiga” och slutligen magnus samuelsson och byggmatte som rev ner applåder som jag knappt hört förut! Jag skrattade, jag grät (till martin stenmarks 1000 nålar, han gjorde den så jäkla bra och med en känsla jag aldrig sett förut), jag dansade och sjöng och bara faschinerades av att 11 000 tjejer stod och dansade och sjöng med i slutet av showen! WOW, jag ryser nu när jag skriver om det…. HÄFTIGT!!!! Jag har lite videosnuttar från showen men jag sjunger så jäkla högt på filmen så jag skiter i och visa er dom!! 🙂
Efteråt åkte vi bara hem till vårt härliga hotellrum, tvättade av oss sminket, pratade och tittade på TV. Somnade sen nöjd för att vi haft en KANONKVÄLL!! Vi skulle vidare men efteråt visade det sig att det brann på Gullmarsplan så det gick inga tunnelbanor, där gick luften ur oss eftersom 11 000 tjejer skkulle försöka få tag på en taxi! 🙂 Dock så kom tunnelbanan igång efter en stund….
LYCKAD KVÄLL!! TACK MARIA för att jag fick följa med!!!
Nu är alla samlade igen! Ladies night var SÅ JÄKLA BRA! Berättar mer sen…nu ska vi ha lite mys här i sthlm. Söndagsmys!
