Det är få stunder på dagen som är så mysiga som den jag får på morgonen med mina barn. Den stunden vill jag stoppa ibland och bara sitta och njuta av tystheten, lugnet och en ny fräsch dag som ska starta!
Idag känner jag mig jäkligt stolt och stark. Jag började med att vakna kl 05. Då hade jag sovit mina 7 timmar (behöver inte mer) och ögonen slås upp nästan exakt efter 7 timmars sömn. Jag är nästan som en klocka. Låg och drog mig och hörde att regnet slog mot fönsterbrädan. Tänkte blunda lite mer men tog mig själv i kragen och begav mig ut på min morgonpromenad, i hällregn. Jag var dyngsur….. ända upp till häcken. KOLLA!!! ———–>
Jaha, utbildningen igår gick riktigt bra! 12 tjejer var där och lyssnade och tittade. Riktigt kul att åka på dom där jobben känner jag. Det är otroligt uppskattat och känns så jäkla skönt att få den egoboosten. Efteråt fikade vi tillsammans och det är då alla vågar sig fram, berömmen välde över mig och det kändes så himla skönt! Man behöver sånt där för själen emellanåt! Man lever på det ett bra tag, därav var det säkert lättare att ta sig ut på promenad idag!
Ok, idag ska Milobebis till dagis, han går på dagis tis, ons, tors och det är de dagar jag jobbar hårt! Idag ska jag bege mig ut till min snickarverkstad och tillverka beställningarna jag fick i söndags. Synd på det här vädret bara, det är annars så härligt och stå där i garaget med öppen dörr och njuta av vädret samtidigt, idag skiter vi i att njuta av vädret tror jag. 🙂
Nu ska jag väcka mellanpojken som är sjusovaren i familjen, hoppas ni får en fin dag alla! Snart kommer solsken.. ♥
Den 27:e är det dax. Då ska jag ÄNTLIGEN få tatuera min pinuppa som jag så länge velat. Hon ska sitta på min vänstra underarm och står för kvinnlighet.
Nu har jag tagit mod till mig och beslutat att jag ska fylla på min ena arm. Till att börja med blir det en pinuppa. Hon ska vara lite 50 tal. Ingen porrhöna utan sexig på sitt egna sätt. Hon står för kvinnlighet och är starten till en tatuerad arm. Slutligen kommer hela armen täckas av en sleeve är planen. Det har grott och jag har funderat på det lääääänge. Nu är jag mogen så nu kör vi. Den 27:e startar det. Tur man har lite presentkort att utnyttja. 🙂
Hemma hos mamma och pappa, jag har aldrig bott här ute… ja alltså när jag bodde hemma eftersom jag hann att flytta hemifrån innan de flyttade ut hit. Dock så känns det ändå som att komma hem. Det är en idyll….
Höststäd med allt vad det innebär, kratta bland annat. Vilka roliga lekhögar man får ihop, så mysigt att se Milobebis springa i löven och bara älska det.
Snacka om jobb. Pappa sågade en massa virke till ved, jag bar och körde skottkärran. Träningsvärk i låren idag av allt upp och ner. Eftermiddagen tillbringades i garaget där jag tillverkade lite nytt till min kollektion. Husbandet fick givetvis hjälpa till! Gjorde nya stående golvljusstakar som blev så himla himla fina!
Lite tillverkningsbilder. Här tillverkas en växabräda, lite adventsstjärnor, och så skymtar man ljusstakarna i bakgrunden oxå! Fick ingen bild på dom när dom var klara tyvärr!
Här ser vi en växabräda under tillvekning och så ljusstakarna innan de fick sin text på sig. Finns i 3 olika storlekar.
Skapligt dålig uppdatering denna helgen, men om man säger såhär: JAG HAR HAFT RÖVEN FULL! Jepp, det har vart nåt hela helgen. Dessutom har jag mobilbloggat en massa men det har inte funkat alls 🙁 Varför gör det inte det? Nån som vet?
Nå hur var helgen då?! Den har vart kanon på alla sätt och vis. Vi har haft helt underbart väder så lördag startades tidigt med en långpromenad hem till mamma och pappa. Det var höststäd ute hos mina päron. Det städades förråd för att ge plats åt utemöbler, det bars ved för att fylla på vinterförvaringen och så snickrade jag för glatta livet. Jag hade ett homeparty att förbereda mig inför. Dagen avslutades med en helt underbar middag och lite vin. Kinderna var knallröda av uteluften man insupit under hela långa dagen.
Igår tillbringades dagen i snickeriverkstan. Jag höll på med mitt hela långa dagen. Hade ett homeparty på eftermiddagen som jag behövde bli klar med grejer till. Blev ett väldigt trevligt party och det är här man får en liten boost på att många faktiskt tycker om mina grejer. Många som köpte sina julklappar. TACK Madde för att jag fick komma hem till dig!
Jaha, då jag fick en hel del beställningar är det bara till att sätta igång. Allt ska vara klart till på fredag. Veckan kommer gå i tillverkningens tecken och jag får vara glad om jag hinner med något annat. Ikväll ska jag dock åka till Uppsala och utbilda ett gäng tjejer i makeup, så något annat hinner jag med oxå! 🙂
Fullt upp! 🙂 Men det är faktiskt bara härligt….
Husbandet ska kika på ett nytt boende idag, jag kan tyvärr inte eftersom jag ska åka till uppsala så husbandet får återigen vara den som tar ett avgörande beslut. Jag litar på honom dock, han har smak min man! 🙂
Ny vecka… nya utmaningar…. nu kör vi!! Grabbarna kommer idag så det blir till att fylla på kylen. ♥
Min lilla höstpojke i en lövhög som vi precis krattat ihop! Tänk vad kul man kan ha i en sån här. SJälv har jag träningsvärken från helvetet av krattande, ska fortsätta på Lördag så jag hoppas jag är hel till dess! 🙂
Vi hade en sån mysig eftermiddag/kväll hos min mamma och pappa igår. Vi lekte på gården, krattade, hoppade och sprang i löven, tog en promenad (Milo gick alldeles själv), tittade på flygplan månen och alla fåglar, åt god mat och sen däckade min rödkindade bebis.
Husbandet var iväg med jobbet igår kväll. Jag snickrade lite ute hos mamma och pappa och blev kvar hela kvällen. Kom inte hem förrän efter 10. Det som börjar kännas i min maggrop är att jag längtar lite till landet. Jag vet inte om det bara är nåt övergående men det har pyrt ett tag. Bodde på landet när jag var 18, med ett ex, det var sådär. När man är 18 ska man inte bo på landet. Den tiden har satt lite spår i form av att jag vägrat landet. men nu när man börjar bli äldre så känns det inte alls så dumt längre…. Det skulle vara superhärligt. Inte för långt utanför stan bara, då får man ju nippran tror jag. Lagom långt. Dock så är vi nog inte riktigt överens om detta jag och husbandet är jag rädd. Hmmm…. kvinnlig list som får avgöra den saken! 🙂
Gravidmage, det var ett tag sen. Minns det dock som det var igår, som att det var igår jag hade min stora jätteballong till mage. Dock så har jag svårt att komma ihåg hur jobbigt det var, det är ju för att det som kommer ut raderar allt det. Så är det inte för alla…
På min promenad i morse så tar jag med mig METRO. Jag går förbi COOP Forum på vägen hem och nappar en med mig varje morgon. Idag berättades det om en kvinna som försökt ha ihjäl sin 10 veckor gamla bebis. Min mage knyter sig, jag blir illamående och så förfasad! Jag kan inte, hur jag än anstränger mig, försöka förstå detta. Någonstans måste man ändå förstå, detta handlar om sjuka kvinnor som fött ett barn och drabbats av något så svårt som en förlossningsdepression.
Jag fortsätter läsa fast jag mår illa och klumpen i bröstet växer. Den här kvinnan är hemma på permission från psyket där hon vårdats för förlossningsdepression. Hon har till sin sambo sagt att hon INTE vill hem på någon permission för att hon är rädd att göra illa sitt barn. Vad jag förstår på artikeln är sambon ute en liten stund då hon häller upp ett bad till sitt barn. Hon lägger sin 10 veckors son i badet och håller honom under vattnet tills han slutar sprattla. Det är här mitt förstånd säger ifrån, det är här jag känner att det måste stå så fel till i ens huvud när man kan göra något så hemskt! Men det jag hela tiden glömmer är att denna kvinna ju är svårt sjuk. Det STÅR inte rätt till hennes huvud.
Hon ringer ambulansen själv och säger vad som hänt. Ambulansen är där på 4 minuter och räddar pojkens liv. Pojken överlever helt utan fysiska skador.
Jag har fött 3 barn själv. Det är det absolut mest överväldigande, känslofyllda, helkajko upplevelse jag varit med om. Den kicken är way beyond allt man kommer att gå igenom i livet, tror jag. Det har satt min värld i gungning och gjort så mycket med min själ att det knappt går att beskriva i ord. För mig har det alltid varit en positiv upplevelse. Om än jobbig men ändå så fantastisk. Jag förstår att det är här det kan gå så fel. Man har haft jätteförväntningar under sin graviditet, man tror att man ska hoppa jämfota så fort moderkakan lämnar kroppen, man tror att man ska få dom här fantastiska känslorna för denna rosa bebis som exploiderat ut från min kropp… och så bara uteblir allting. Man känner sig bara ledsen uppgiven och är chockad av förlossningen. Det kan oxå vara så allvarligt att man hamnar i en svår depression, en så pass farlig depression att man faktiskt kan skada sig själv och t.o.m sitt barn.
Jag pratade med husbandet om detta i morse. Jag känner faktiskt att just detta att bli mamma för första gången är en sån stark upplevelse att man kanske borde få mer uppföljning? En liten koll innan man åker hem från BB först och främst, känns allt OK? Har du koll på amningen eller vill du slå ihjäl nån av frustration? Uppföljning med barnmorska efter förlossningen, några veckor kanske månader om det behövs, kanske t.o.m regelbundet? Nån som bara checkar av läget? Bär du på känslor där du känner Dig uppgiven ledsen och nedstämd, funkar amning ok eller ska du prova flaskan, har du fått sova på tjufler dygn? Bara en uppföljning i den här stackars mammans värld som precis vänt upp och ner på hela fuckin livet!!!
Ja, vi får besöka MVC och vi gör en efterkontroll efter 8 veckor hos barnmorskan. Men på dessa 8 veckor hinner mycket hända. Räcker det med ett hembesök av en barnmorska när man precis fött? JA, du får ju ringa din barnmorska när du vill men gör man det? Försöker man inte kämpa lite? Vara duktig? Kraven på kvinnan idag är fan inte o leka med, det vet vi ju. Du förväntas ju först och främst dra hem 6 timmar efter din pulla sprätt ut en unge, om allt gått bra?! Men ÄR man mogen och dra hem då? Rent själsligt? Fuck heller, det tycker inte jag. SJälv har jag hållit i mig i sängen och sagt NEJ för helvete, jag vill INTE hem än! Vad som helst kan ju faktiskt hända. Det är risk för blödningar, mår din bebis bra, äter han som han ska eller tror du att du gör rätt när du ammar?! Jag har ammat tre barn och tycker att det har svårt att komma igång alla 3 gångerna!
Det här inlägget kan bli hur långt som helst. Men FAN hörrni… är det inte galet detta?! Förväntas det inte lite väl mycket av en nybliven mamma idag? Jag blir mörkrädd och sen blir jag otroligt glad att just den här pojken klarade sig. HJÄLP dessa mammor innan det är försent… följ upp, förebygg, vafan som helst. Det ska aldrig behöva gå så långt att någon försöker ha ihjäl sitt barn!
Här har vi den! En utav guds gåvor till kvinnorna. Det doftar ljuvligt! En manlig doft, otroligt manlig doft måste jag säga!
Måste tipsa om den här doften. Den är fullständigt fantastisk. Doften består av gröna äpplen, bergamott, cederträ, tonka, mossa, mysk och tunisisk rosmarin…. ni hör väl? Låter inte det som en fin combo? 🙂 Husbandet har den här doften på sig då och då och VARJE GÅNG så säger jag, vilken parfym har du på dig nu?! Nu har jag lärt mig att det är den här VARJE GÅNG!
Den är skitbillig dessutom, tyckte jag läste någonstans att den ligger på 239 kr! Kanske en sån vardagspresent till era killar därhemma?! EN sån överrasknings present. Bra att köpa med sig oxå om man köpt nåt dyrt till sig själv, en översläta sitt eget köp” present! 🙂
Toapapper är jäkligt kul, och sen är det gott oxå. Riktigt gott! Det går att göra så roliga saker med toapapper. T ex såna här saker, morsan blir tvärnöjd! 🙂
Halli hallå dagboken. Här är jag. Herreguuuuud så hektiskt allt varit dessa 2 dagar. Känns som jag har 700 järn i elden och lite deadlines på det mesta dessutom. Kände dock att jag måste ”ta hand” om bloggen lite. Jag saknar den ju när jag inte är här och finurlar om ditten och datten. Husbandet lyser med sin bloggfrånvaro och jag undrar om han kanske har lika mycket och göra som jag? Jo… det har han. Sen när vi inte har mycket och göra så lägger vi oss i varsitt soffhörn och somnar till TV:n. Hello LOVELIFE?! Var ääääär duuuuuu?
Ja men jag måste ju snacka om det här med toapapper och Milo. Alltså, han är HELT GALEN i toapapper. Dels är det himla kul och göra såhär som ovan. Det händer minst ett par gånger i veckan. Sen till det som är lite speciellt med vårt gossebarn. Han äter toapapper. Han drar små bitar som han sen går och tuggar på. Jag har inte riktigt fattat om det är själva tuggandet som är najs eller om han tycker att det är gott och vill svälja det. Nu har han fattat att han inte får tugga toapapper så nu gömmer han sig. Sen kommer jag på honom och ber honom spotta ut pappret. Det gör han, sen flinar han typ som: ”Hihi… jag tugga lite på mitt favvopapper jag fast jag inte får…” vilken knäppis va?! 🙂
Ja ja, mer då?
* Jag promenerar VARJE MORGON i minst 45 minuter, brukar bli runt 1 timme för det mesta! Vågen börjar le snällt mot mig igen! Jag är glad för det men tänker inte hetsbanta och vara stenhård mot mig själv. Jag kör på med LCHF med modifikation….. ”Fuska lite då och då så mår du bra” modifikationen!
* Snart är det jul och jag ba ÄLSKART!
* Ska ta tag i Milos rum nu oxå. Energinivån är på topp så då är det bara o köra järnet. Väntar på att husbandet ska spackla hela rummet sen kan jag sätta tänderna i det på riktigt. Ni får självklart hänga med i förändringen.
* Låter helt sjukt att ha det i samma inlägg men vi kikar faktiskt efter nytt boende. Dock så sker renoveringen här ändå då hyresvärden kostat på tapeter och allt så då gör jag ju självklart klart jobbet. Dock så kikar vi runt och tror att det dröjer innan vi hittar nåt. Vi bor DYRT här och vill ha det billigare helt enkelt… så är det med det.
Ja, där hade vi en liten allmän uppdatering. Nu ska jag hoppa upp i soffan bredvid min godluktande make, tänkte tipsa om den parfymen imorn! Aaaah, den är så ljuvlig och jag blir alldeles till mig av den. Sånt gillar vi tjejer, visste? Milobebis är lite för pigg för att nattas än så det får bli strax innan Greys börjar. FASEN vad bra det är….. vill absolut inte missa!
Vi behöver prata om busschaufförer! Jag har själv en liten erfarenhet av busschaufförer då jag pendlade till Uppsala i ett halvår. Där kan jag nog ändå säga att de flesta, typ alla utom 2 faktiskt, var riktigt trevliga. Inget tjafs, bara trevliga farbröder som sa hej och körde bussen så jag kom hem helskinnad.
Nu åker Elliot buss till skolan nästan varje dag. Här i stan kanske vi inte har snälla farbröder som sköter sitt jobb till chaufförer. Här har vi ett gäng ”otrevliga gubbjävlar som vill vara elaka mot barn” chaufförer! JAG HAR LACKAT!!!
Elliot har nu kommit hem för tredje gången och berättat om dessa jävla tjurgubbar, och nu har jag lackat ur som fan på det och känner att jag måste få ur mig allt. Annars så kommer jag att ringa till den som är ansvarig för våra busschaufförer här i stan och få ur mig det. Elliot gick i taket när jag blev galen och lät den ena svordomen efter den andra kväka ur min mun där jag dyrt och heligt lovade att jag fan skulle skälla ut nån jävel. Han är 11 år, det är PINSAMT! Jag glömde det….
Men lyssna!
Elliot har vid ett flertal tillfällen kommit springande precis när bussen är på väg att rulla. Han har t.o.m sprungit bredvid bussen, vid dörren och vinkat, ändå har busschauffören fortsatt åka och lämnat honom på busshållplatsen. JA, hag hajjar att han antagligen är lite sen men KOM IGEN?! Har man mage att bara dra ifrån en liten kille liksom? Jag skiter i att han vart busschaufför i 68 år och är trött på dom som kommer sent men det är inte så att våra bussar är fullsatta! Dom är inte ens till hälften fulla! Vill man inte ha en stackars pojke som sin resande då? Jag menar, blir han på riktigt försenad till nästa stopp om han plockat upp Elliot?
I vår stad går det inte att köpa busskort till unga. Det går att köpa till vuxna men inte till unga. Jag är inte så inihelvetes dum i huvet att jag går och köper ett busskort till en vuxen som är mycket dyrare såklart. Jag och Elliots pappa har kollat upp detta och det FINNS INGET BUSSKORT ATT KÖPA! Vi har lagt in om att det kanske vore bra om det fanns det. Det är lite jobbigt att se till att han har pengar med sig varje dag till detta ändamål, ja det är det, och det skulle vara 1000 gånger lättare med ett busskort att hålla ordning på. NEJ, det finns inget busskort att köpa. OK!?
Elliot får med sig pengar och ibland plockar han ur myntbehållaren. Vi har kommit på att det är dumt att skicka med en hundring eller en femtiolapp för då har oftast resan kostat så mycket…. ja det används på annat kul som fika i skolan och nån liten pryl man kan köpa på stan. Så nu försöker vi skicka med lite mer jämna pengar. I myntbehållaren kan det finnas mynt från Finland, det kan finnas mynt från gud vet vad eftersom man kastar alla mynt i samma myntbehållare.
Han råkade då en morgon plocka med sig ett felaktigt mynt. Ett euro för att vara exakt. Busschauffören tittar på myntet, sen på Elliot och utbrister: ”Försöker Du lura mig va? Nä, du får kliva av, du får inte åka med!” säger gubbfan. MÄH, är han allvarlig eller????? Han lät inte min 11 åriga pojke åka med pga ett EURO. Alltså, 1 fucking spänn!!! Dessutom påstår han att Elliot försöker lura honom. Det är här jag känner att jag börjar spruta eld, det är här jag känner att jag skulle vilja sitta i Elliots ryggsäck nästa gång (om jag bara fick plats) och hoppa ur och skälla ut gubbfan nästa gång! Vad vet han?? Vet han ens om 11 åringar förväntas kunna våra mynt? Ja… serru busschaufförsjävel, det är därför vi vill ha ett busskort så att vår 11 åriga pojke kan visa upp det så du blir nöjd varje gång han ska åka med dig!!!!!!
Nu frustar jag nästan, jag är röd i ansiktet bara av att skriva ner detta. Måste sluta!
