Bjuder på bilder på mina golvljusstakar jag tillverkar. Jag gör dom helt i trä och trycker text efter önskemål, sen kan man ju välja att inte ha någon text alls.
Måndagen börjar närma sig kväller. Äntligen känner jag nästan så jag får den här dagen avklarad. Ikväll är det dock lite Hollywoodfruar på TV:n om jag nu orkar hålla mig vaken. Det är kul däremot, då får jag sitta och fånle åt allas vår Maria Montazami. :)Jag älskar henne, så är det bara.
Jaha, idag har jag tillverkat lite beställningar, ni som läser min blogg och beställt av mig kan vänta er era alster denna veckan. Senast onsdag skulle jag tro. Ni är så härliga som gillar mina grejer, jag blir så glad i hela hjärtat. Ni anar inte?!
Nu kommer snart husbandet hem. Jag tänkte brassa i ordning lite mat här snart. Milobebis och jag har haft på oss våra pyjamasar hela dagen idag, jätteskönt och mysigt. Vi har kollat TV, spelat fotboll, ätit, lekt igen, plockat lite och så har jag tittat när Milobebis springer med sin lastbil. Jag har kört ”klara-färdiga-kör”. Kvällen kommer att tillbringas i soffan tror jag, inga större kraftansträngningar ska göras. Imorn däremot kör jag stenhårt i verkstaden. Man får bara halvslappa en dag, sen är det dax att mosa på igen! 🙂
Ikväll äter vi snabb kålpudding! Första gången vi provar, får se om det blir gott?!
Godmorgon Måndag! Denna dag är det återigen dax att köra igång med LCHF på allvar, därav omelett fruskoten. Milobebis är bättre i sin hosta och jag läser tidningsinsändare…. suck säger jag bara!
Jaha, den dagen på veckan som jag gillar minst är här. Måndag. Hoppas den går snabbt förbi så det snart är tisdag igen. Gårkvällen gick i lite ledsamt tecken. Jag kände mig lite deppig när killarna åkt iväg. Inget konstigt alls, det gör jag alltid. Denna kväll var det lite värre då jag vet att jag inte kommer att träffa dom alls på en hel vecka. Dessutom är jag ju SJUKT flygrädd och hade en kämpig kväll med att veta att 2 av mina hjärtan är i luften nånstans, en konstig känsla, precis som jag själv flög. Jag har oxå överfört min rädsla på Elliot som var lite rädd inför sin flygning. Inatt kl 12 kom då samtalet jag blev så glad över, dom var säkra nere på marken och väntade på väskorna. Elliot hade varit lite rädd vid start och landning, precis som sin mor. Nu ska dom njuta av värme, sol och bad på Teneriffa med sin mormor och morfar i en hel vecka. Resan har dom fått i present (på skolavslutningen) för att dom kämpat så väl i skolan. Härlig morot!
Jaha, då har jag tagit mig själv i kragen. Det har slarvats för grovt med min LCHF så idag mosar jag igång på allvar. Vågen står alldeles för stilla för att jag ska känna mig nöjd. Nu kör vi utan slarv så ska vi se om det händer lite mer på vågen och på kläderna. Vet ni vad???? Husbandet har gått ner 15!!!!! kg. Det känns faktiskt lite surt för han fuskar oxå, dock så är han karl och 8 år yngre än mig. Jag skyller på det men det är helt klart att jag surnar lite, förjävla orättvist måste jag säga! 🙁 Men men, jag kör på nu så får vi se om jag ändå går neråt.
Milobebis är bättre i sin hosta och även om vi kämpat på med detta på nätterna så har Milobebis sovit mycket bättre dessa 2 nätter som vi kört operation RUTIN. Ok, i lördags så blev det lite si och så då vi var bortbjudna. Dock så märker vi kanske en liten skillnad redan. Förväntningarna är inte jättehöga då vi haft det såhär i 2 år men sluta hoppas kommer jag inte göra förrän han sover hela nätterna! :))
Läser en artikel i en lokaltidning vi har här hemma. Det är en finsk farbor som är så inihelvets förbannad över raketskjutningen som revs av i tisdagskväll/natt. Jag hörde den själv och det var inte lite som exploderade. Jag vet oxå att det berodde på att en kille jag faktiskt känner litegrand fyllde 40 år. Det var hans vänner och anställda som kl 12 brände av raketer dagen till ära. Denna finska farbror var inte så jättenöjd…. snark säger jag om det!
Nu väntar lite jobb, bara lite dock. Milobebis är hemma från dagis idag då det är måndag så då blire nog en del rita, leka, promenera och bebishäng.
En lite ledsen mamma här i soffan. Vinkade av pojkarna vid halv 4 i eftermiddags. Det har varit KAOS med packning, urväxta sommarkläder och speedade tonårsbarn som har resfeber. Mamma och pappa kom och hämtade killarna, först tog vi en gemensam fika. Självklart är jag känsligast i norra Europa och grät när jag kramade om dom och skulle säga hejdå. Thedde: ”Mamma, grinar du?” Ja vad säger man? Jag blev sån när jag födde små människor som jag älskar mer än livet själv! Just i detta nu lyfter dom från Arlanda mot Teneriffa. Älskar er mina älskade ungar! Hoppas ni får en underbar vecka!!
Åh vad jag ÄLSKAR vita rosor. Jag har en sån period just nu och till min glädje så har jag 2 buketter här hemma för tillfället!
I torsdags när mina tjejkompisar var här så fick jag en jättebukett med vita rosor. Låååångskaftade vita rosor. Jag fick ju även en bukett av husbandet i fredags förra veckan. Den är jättefin fortfarande! Vilken hållbarhet va? Jag har snittat om dom 1 gång bara. Så nu går jag förbi vårt matrum och får ett leende på läpparna varje gång. Det är så vackert med snittblommor och hela rummet blir så annorlunda och vackert av det.
Ni killar som läser min blogg! Spring ut och köp en stor vit bukett till era sambosar/tjejer/fruar idag. Jag lovar, hon kommer bli så glad och så blire säkert lite mer raj raj! :))
Min Kattis stod SÅKLART och fejjade i köket när vi kom.
Grabbarna hittade sin plats i det hela. Framför brasan med en bärs!
Milobebis var jättetrött, operation RUTIN har tagit musten ur vår son.
Härlig höstbukett.
Fina lampor ovanför matbordet.
Ljus i fönstret. Tänk så mycket levande ljus gör. Det blir en helt annan mysfaktor på det hela.
Jaha, uppe med tuppen som vanligt. Vi var hos Kattis och Bejne igår, en lugn myslördag med god mat och trevligt sällskap. En lördag kan väl knappast bli bättre? Förr om åren så såg ju lördagarna lite annorlundare ut. Det var allt annat än lugnt om man säger så. Skulle man orka leva som man gjorde innan barn? Tror fasicken inte det. Jag som är helt sänkt efter en frostnatt skulle ju trilla av pinn. Jag kan inte ens fantisera om hur ”flera dagar i rad” fest skulle arta sig för mig. Nu sist när vi festade till lite var jag fortfarande gråtfärdig på måndagen. Är det värt det då undrar man? Ja, ibland är det de. Man måste få festa till ibland om man fortfarande tycker att det är kul, men frågan är hur ofta man pallar det? Jag pallar det inte så ofta längre… nej, och jag tycker inte att det är värt det heller! En trevlig kväll med vänner och nåt glas vin till maten är så mycket trevligare, + att man orkar vakna och vara fräsch hela dagen efter. Sen är det kanske inte så skoj med en liten i familjen om man luktar gammal fyllekärring i käften och orkar knappt med litens tempo! Man har ett vidrigt samvete hela dagen och tänker ALDRIG MER! ;)))
Men hörrni!!!! Hur bra är SÅ MYCKET BÄTTRE? Ja programmet alltså?! Vilken underhållning! Jag var gråtfärdig av Dilevas tolkning av Petters låt. Vilken man han är den där Dileva? Jag har nog alltid känt att han är en liten VIRRI VIRRI KOKOOO människa. Han är alternativ som min vän brukar säga. Men vilken skön snubbe alltså!! Han ba glider omkring i kaftan som om inget hade hänt. River av en tolkning på värsta hiphop låten som gör så jag vill springa och köpa låten på rot!! Slänger sig utför ett berg i en rödstickad mössa som är lika stor som en ICA kasse. Ämen, va? O så Berghagen som gör en refräng på en TUNG Petter låt så tårarna rinner för både mig och Petter. Lillebabs (som dom säger i reklamen) bara ÄLSKAR jag. Vilken människa? Hur gammal är hon? Fräsch…. Christer Sandelins tolkning var nog av den sämre sorten men skit i det! September rec av en discoversion så jag ville kasta mig upp på ett dansgolv och skaka rumpan i 180!
Det programmet ska ses varenda gång och skivan som ska släppas ska köpas direkt! WOW alltså!
Nu väntar lördagsmys hos Kattis och Bejne. Sitter utanför ICA och väntar på han därinne… Såhär gör vi alltid. Ja man dyker förbi ICA innan man ska iväg på kvällen. Är det inte o.b som ska inhandlas så är det blommor eller folköl!
Milobebis i sin matstol. Tänkte jag skulle uppdatera er angående operation RUTIN. Om man säger såhär…. det blir inte riktigt som man tänkt sig varje gång!
Ja, sagt och gjort så tog vi oss i kragen jag och husbandet och tänkte att nu jäkla kör vi konsekvent så det sjunger om det. Jag själv hade ju en dejt med mor och far så jag var inte hemma under läggningen. Det sista jag gjorde var att stå och (nästan hytta med pekfingret) säga till husbandet att:
”Kom nu för fasen ihåg rutinerna ikväll!”
Vi har tillsammans gått igenom dom så att vi båda gör samma sak fr o m nu. Badet var redan avklarat när jag gick. Sen blev det lite mys i soffan i grodpyjamasen, vällingen och sedan bestyren för att till sist hamna i sin säng. Så långt hade allting gått som på räls. Milobebis hade inte uttryckt någon som helst missnöje över att få en saga läst och att bli lagd i sin säng. Det brukar han heller inte ha. Han hade somnat helt ok snabbt. Jag kom hem lagom till IDOL och man kan väl säga att det var då helvetet brakade lös.
Hostan från helvetet hade återigen kopplat greppet om Milobebis. Så inatt har vi fladdrat av och an med honom. Han har spytt fontänspyer högt och lågt och så att mina brillor tammefasen var prickiga av vällingspyer. Ja, han spyr av hostandet. Det var kaskader på väggarna, på alla sängkläder, i badrummet everywhere! Ser ni scenariot framför er??? Ni ska oxå komma ihåg att klockan är 03 på natten vid det här laget. Ögonen går i kors och man försöker med allt. Sammanlagt har jag väl gjort i ordning 4 nappflaskor inatt med olika innehåll. Välling, juice, honungsvatten och vanligt ljummet vatten. INGET ville han dricka. Drickandet gör ju att den här hemska hostan avtar en del, helst honungsvatten. Men han HATAR det jäkla honungsvattnet! 🙁 Inte förstår han heller att det ju faktiskt blir bättre av att dricka litegrand. Hostmediciner för barn under 2 år är helt onödiga läser jag på google. Jag läser oxå om alla olika hostor som finns, det är förkylningshosta i övre luftvägar, nedre och astmahostor. Jag konstaterar där famlandes med min iPhone i mörkret att det är en förkylningshosta i nedre luftvägarna. Slemmet måste upp!
Det slutar med att vi alla ligger i soffan, Milo på en sida och jag och husbandet skavfötters i andra. Han ligger högt högt med huvudet. Husbandet säger slutligen åt mig att gå till sängen och att han tar passet nu, jag senare. Jag vaknar ju ändå runt 4, SNARK!! Men, ni vet väl hur karlar är?! Eller i varje fall min. Han toksnarkar ju på 2 röda och Milobebis fladdrar runt som ett jehu och jag störtar ut i vardagsrummet. Är det nån mening att sova passvis då tycker ni?! 🙂 Nej, till slut somnade vi i alla fall alla 3. Vaknade kl 06, wieeeeeeeeeee… SOVMORGON!!
Ja ni hajjar ju?! Man är inte piggast i stan och det här med första natten gick ju sådär. Vi hade ju tänkt att hålla honom i sin säng till varje pris just för att han ska hitta tryggheten där, inte fladdra av och an till vår säng. Men gick det så bra med en Monty Pyton spyende unge? NO…. Men vi fortsätter med rutinerna ändå, vi kör på. Hosta eller inte. Det måste bli så. Dock så är det ju inte LIIIITE typiskt att han får hosta just INATT! Men men… vi sover sen. När vi blir panchisar om inte annat!
Mamma och pappa tänder första ljuset. Det är Delia vi är och hälsar på. Mammas arbetskamrat som gick bort i hjärnblödning för några år sedan. R.I.P Delia.
Vet inte om Delia sände ett litet meddelande, bilden till vänster ser helt klart lite skum ut. Nää, bara fördröjningen då jag inte använde blixt. Men man kan låtsas ju.
Magnus pappa ligger i samma grav som Magnus. La lite rosor och en gravlykta vid hans grav. R.I.P Magnus, jag pratade lite med dig igår…
I minneslunden tändes 2 ljus för farfar, farmor och morfar… Ett gäng rosor lades oxå dagen till ära.
Sååå vackert i minneslunden. Det var verkligen en sån ”skön” känsla där igår. Det var så mycket människor, men man kände ingen sorg i luften. Mer en heder. En varm känsla…
Gårdagskvällen på kyrkogården blev fin. Vi var t.o.m in i kyrkan en snabbis för att känna av atmosfären. Det var så vackert överallt. Massor med tända lyktor och en värme som är svår att ta på. Jag tillhör dom som tycker det är lite obehagligt med kyrkogårdar. Tror inte att jag är ensam om det. Antar att det har med min rädsla för döden att göra. Men, jag måste säga att igår kväll så fick jag en helt annan känlsa. Det kändes inte obehagligt att gå där alls. Mer en värme som strömmade i kroppen. En känsla av att vi var där och hedrade allas minnen och att det var något väldigt fint och vackert. Själva känslan KYRKOGÅRD fick sig en annan betydelse för mig. VACKERT och FINT!
Sitter och väntar på min mamma och pappa. Dom ska komma och hämta mig så ska vi åka och tända ljus hos de som lämnat jorde- livet!
Snart ska jag åka iväg med min mor och far. Dom har som tradition att vid Halloween åka och besöka de som lämnat jordelivets gravar. Ikväll ska jag följa med.
Jag ska besöka min klasskamrat som gick bort i en olycka när vi gick i fjärde klass. Han skulle på basket turnering och hade bråttom med cykeln, skulle korsa en gata och blev påkörd av en minibuss. Han dog nästan direkt. Vi gick i fjärde klass och detta är ett minne som ligger starkt i mitt huvud. Det var en fruktansvärd dag och i den åldern förstod man inte riktigt vad som hänt. Jag brukar träffa hans mamma som fortfarande minns mig. Han var det enda barnet i den familjen så tragedin var oerhörd, det är den ju vare sig det finns fler barn eller inte, men när det inte finns fler barn att leva för tror jag att tregedin blir så tung. Jag vet att dom hamnade väldigt illa efter denna tragedi.
Godmorgon min vän! Då är den efterlängtade fredagen här. Jag har hunnit med några posters på morgonen, 3 st för att vara exakt! Sen har vi ätit frukost och varit lite griniga.
Idag borde det ju kännas så himla NAJS allting. MEN, det gör inte det riktigt. Jag är så trött så skallen värker och så känner jag mig gråtfärdig. Milobebis är oxå trött och grinig. Milobebis har lagt till med nån ovana på nätterna. Han sover jätteoroligt, gnäller och är ledsen om vartannat. Han ska ju fortfarande äta sin välling på natten vid typ 1 och en flaska vid 5 på morgonen. Detta har ju pågått i all evighet då förstås så egentligen är det inget ovanligt. Men den här oron är lite nytt. Han är ju i en sån fas nu iofs, det händer mycket i hans liv nu. T ex så utvecklas ju språket väldigt fort nu och det gör att allt ska bearbetas på nätterna.
Ja, jag vet allt det där. Men det är fortfarande jobbigt!!! Han har ju sovit typ 5 hela nätter sen han föddes. 5!!!! Alla dom nätterna vet vi inte vad vi gjort utan han har bara gjort det. Nu känner jag ändå IGEN att jag vill ta tag i det här. För hans skull oxå. Igår somnade han vid halv 8 tiden, sen har han vaknat säkert 5-6 ggr inatt. Sen vaken för dag sen halv 5 i morse. Det är ju för lite sömn för han, det märker jag. Han har dessutom vart sjuk så han behöver sömn. Han blir grinig och han som är så himla snäll annars märker man stor skillnad på. Inget är kul och allt kan dra. Lite som jag känner. Jag förstår honom. Att sova för lite är fan inte kul, man är inte sig själv helt enkelt. Nu har han somnat efter att ha vart ledsen, han brukar sova mellan 12 och 13.30 typ.
Nu måste jag återigen gå igenom alla dessa metoder eller?? Fan vad jobbigt. Orkar liksom inte riktigt det. Han är så mycket större nu oxå så det här med kurer hit och dit känns så jäkla fel. Jag tror iofs att Milobebis skulle må bra av rutiner och alltid bli nattad i sin säng. Men vi som är en sån spontan familj låter han somna lite hur som helst. Ibland i soffan, ibland i vår säng och ibland i sin säng. Det har funkat på dom andra 2 men jag tror att han är känsligare. Han behöver nog sin rutin att somna i sin säng, badet och pyjamasen, kanske en saga. Vi måste prova det nu känner jag. Ytterligare ett försök på vägen för sömn hela natten. Känns som vi kört det här 100 ggr nu sen han föddes. Ni som läst här en längre period vet ju hur vi haft det! Jämför man förr så är det ju ”Walk in the park” nu men ändå. Sen har vi ibland tagit tag i det, sen funkar det hyfsat och då låter vi det bara flyta på. Sen när denna perioder kommer så är man helt jäkla slut och blir påmind om att han faktiskt INTE SOVER HELA NÄTTERNA ÄN. Jag tror att man nästan skjuter bort det när det funkar hyfsat.
Aja, wish me luck! Fr o m ikäll kör vi OPERATION rutiner!!! Har ni nå tips?
