Morgon här hemma. Ljusen är upptända, jag har tänt (de nya) lamporna ovanför matbordet. Funderar på att kika igenom Leilas receptsamling för lite planerad bakning till Milobebis kalas.
Plogbilen låter här utanför. Det har snöat en del inatt. Kul för ungarna, bra för mörkheten för oss vuxna. Det är ju så dystert den här perioden, ja precis innan pynt och snö. Så kom du snön, det gör oss bara gott! Det är som vanligt tyst och jag hör ljud man annars inte hör i vårt hem. Det är en annan ljudnivå när dom andra vaknar om jag säger så….
Vad bjuder denna dag på då? Jo, för min del blir det snickeriverkstaden, husbandet och killarna blir hemma under tiden. Jag har ju varit hemma med en hängig Milo hela veckan så de jobb jag kan göra hemma är så gott som klara. Det är värre med snickerierna. GLÖGGMINGLET är på torsdag nästa vecka så ni kan ju hajja hur slitigt jag har det?! 100 sakar ska göras klart tills dess.
Ikväll har Theddes lag middagsbjudning. Dom får in pengar till sin PRAG resa som ska göras i maj på det här sättet. Husbandet är ju sjuk så jag har sagt att jag kanske tittar förbi på en bit mat i alla fall. Vi får se hur jag känner ikväll…. man vill ju såklart bidra med allt man kan!
Nu ska jag sätta på lite kaffe, kanske baka i ordning en omelett. Igår kväll åt jag potatisgratäng (vilket inte är so LCHF) så idag känner jag mig uppblåst. Back to LCHF it is! Jag mår så mycket bättre när jag äter så.
Godmorgon LÖRDAG! Jag är i chocktillstånd, det som så sällan inträffat i vår familj har inträffat. Jag har varit uppe halv 3, halv 4, halv 5 och nu sist halv 6. Lever han? Andas han?
Snacka om att jag är en mamma med så söndertrasat sömnmönster. Milo har ju varit så kinkig nattetid iom blåsor och svid i stjärten. Igår kväll, strax efter IDOL börjat, var det dags att sova. KÄndes som det skulle bli en till sån kämpig natt och jag kände hur påsarna under ögonen förvandlades till sopsäckar bara genom tanken.
Nåväl, han ville ligga i vagen. Han har fått göra det nu när han ska sova eftersom det varit så jobbigt med allting och det har varit det enda som fungerat. Vi la honom i vagnen men det var inte heller bra. ”NEJ VAFASEN” tänkte jag. Nån jäkla ordning får det väl ändå bli!? Är det vi eller Milo som bestämmer? Jag tog mig i kragen, blåste upp mig, sparde ut lite skägg och så gick jag med honom till hans säng. Vi läste ur sagoboken och tittade och kommenterade varje bild som vi brukar. Avslutade sagan, la ner honom, och Milo skrek som en stucken åsna. Rakt ut bara. Men serru, jag genomskådade vår lintott till bebis ganska snabbt. Han ville bara protestera. Han har ju flamsat runt på nätterna nu och jag och husbandet har betett oss som yra höns som inte vet var vi ska lägga av alla äggen. Han KÖR ju med oss!!! Han har ju liksom fortsatt på den banan efter att han varit sjuk. Jag visste att han inte hade ont i magen, rumpa och snopp var insmorda och mycket bättre, vällingen var i magen… allt var fris och fröjd. Lugnt och fint lade jag bara tillbaka honom i sängen och sa att han skulle sova. Han reste sig och skrek, jag upprepade proceduren. För varje gång blev han tröttare och tröttare och till slut gav han bara upp. Det var över på en kvart.
Nu till det som hållt mig vaken inatt! Han har sovit OAVBRUTET sedan dess, han sover fortfarande!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag kan inte riktigt ta på den här känslan som infinner sig när det händer. Jag tror att det hänt typ 5 ggr sen Milobebis föddes. Just SÅHÄR LÄNGE (än så länge drygt 10 timmar) har han aldrig sovit oavbrutet.
Så vad göra man? Man sover oroligt, som att nåt är fel. Jag går upp 4 ggr inatt för att höra att han andas, nåt stämmer inte! Varför sover han? Ja ni hajjar tankegången. Jag är så skadad så ni anar inte. Samtidigt blir jag lite förbannad. Finns det föräldrar där ute som har ungar som ALLTID sover såhär bra? Ja, jag vet att det finns. Då känner jag nästan att jag skulle vilja bitchslappa den som har en sån unge och som nånsin gnäller! För herre min gud, vilken WALK IN THE PARK om det skulle få vara såhär alltid. Herregud, vad skulle man göra åt all den tid som man inte springer inne hos sin unge som aldrig vill sova?! VA VA VA VA???
Du som har ett barn som sover bra, som Milo nu gjort inatt. Från halv 9 och sover fortfarande. Du som har en sån unge, VARJE NATT….. Lova mig att vara tacksam för det! Varje varje dag. Lova mig att du once in a while tittar uppåt skyarna och säger TACK! Ni anar inte vilken välsignelse det är, att få ett barn som tycker om att sova. Hur mycket energi ni sparar, hur mycket mer än jag du orkar vara en god fru, hur mycket mer Du orkar tänka tankar klart, hur mycket mer du orkar glädjas åt allt i livet. Sååå mycket mer. Sömnbrist är ett gissel och jag drömmer & längtar till de nätter jag kommer kunna sova ostört, utan oro, utan att behöva fundera på hur många gånger jag ska behöva vakna inatt. Jag har svårt att tro att Milo fortsätter sova såhär nåt mer, för det har vi trott så många gånger under dessa år så det har vi slutat med. Men jag ska fortsätta drömma om det. *DRÖMMER* En vacker dag….. en vacker dag….
Glömde ju…. ja egentligen har inte bilden något med det jag ska ta upp att göra, men han är med på bilden. Ja han jag ska prata om alltså!
Jag glömde ju att vi i familjen nu efterlyser sympatier. Sympatier utan dess like…. Karln i huset är sjuk!!! Slå på gongongen, dra på katastrof larmet, badda panna i 150, spring med Ipren, och glöm bara inte det viktigaste: TYCK SYND OM! Det tror jag att vi som kvinnor kommer väldigt långt på, att vi tycker synd om. Jag tror att 75% av sjukdom blir bättre bara vi pratar med en mjuk (nästintill som vi pratar med bebisar) röst, klappar lite på honom och sen ska vi nog upprepande säga: ”Nej, inte behöver du göra det där, du är ju sjuk!” glöm för allt i världen inte bebis rösten.
Titta gärna på honom med lite snett huvud och le lite. Då känner han sig speciell, och som att du är hans lilla mamma som tar hand om honom nu när han är sjuk.
Jag tror att detta sättet är det bästa för att få detta att gå över snabbast möjligt. Daltar vi inte så blir processen väldigt utdragen och man kämpar mot ett berg som skulle få Mount Everest att rodna i jämförelse! Kvinnor, ge bara efter… dalta för allt vad ni är värda så är processen kort. Sen ska vi inte glömma när det blir PAYBACK time! När det är dax för oss att insjukna… då drar vi på femmans växel och plattan i mattan vad gäller PAYBACK.
Men jäklar… jag kom på en sak! Jag har PMS en gång i månaden. Det kanske får räcka så…. nej, nu ska jag dalta lite. Har inte tid att blogga då ifall min äkta hälft vill ha något. :))))
Krya på dig husbandet! Bli frisk SNART! Jag daltar…
Bilder från Milos rum bjuder jag på denna underbara fredagmorgon. Burkarna är från IKEA, likaså den jättestora papp påsen. Den fyller vi med Milobebis kuddar och gosedjur som ligger på sängen till natten. Boken är vår sagobok, det är en gratis bok från Mc Donalds, den är så fin vid Milobebis säng. Sen är det vår lilla skitgris som precis tuggat i sig lite choklad som plirar på bilderna. Han har en av mina favvobodysar på sig (ur kvalitets synpunkt), billigt och finns bl a på Lindex, FIX heter märket.
Godmorgon fredag, eller förmiddag kanske man skulle kunna säga. Jag vaknar upp till en jättefin dag visar det sig. Solen skiner och det är 0 gradigt. Lite frostigt, sådär som jag gillar. Idag blir man ju inte mindre sugen på att börja julpynta. 🙂
Det enda trista är att husbandet gått och blivit sjuk. Han ligger och sover just nu, han har feber, ont i kroppen och knoppen och sedan känns halsen som ett rivjärn. Antar att virusinfektionen Milobebis haft visar sig såhär på honom. Natten har varit lite jobbig för Milobebis IGEN! Han är nämligen röd i stjärten och under snoppen och det verkar sviiiida så fruktansvärt. Jag tror oxå att magen strulat lite inatt igen. Det blev till att ge honom en alvedon och sedan använda INOTYOL till svidet. Ni som är småbarnsföräldrar eller ska bli, KÖP DEN! Jag har haft den till alla mina barn och den är SUPER! Är bebis röd i stjärten på kvällen och man har på det, så är det nästan bra på morgonen. Det är SANT! Det finns på alla apotek, på barnhyllan. Kostar 53 kr och ser ut såhär:
Nähä, nu ska jag jobba undan lite. Jag hoppas att jag snart får en natt med mer sömn, jag börjar känna att det snart inte finns några antirynk krämer i världen som kommer att hjälpa mig. Jag ser i detta nu ut som en blek, glåmig gammal tant med mörka ringar runt ögonen. Jag skulle behöva sol på min nos men eftersom jag bojkottat solarier sen 4 år tillbaka i tiden får helt enkelt sminket göra jobbet idag när jag ska ut och fara.
Tack till högre makter som såg till att det fanns människor som började tillverka smink till just sådana här dagar! Vad skulle man gjort annars? Ha nu en uderbar fredag ♥ Dont you just love it?!
Önskelistan på Niiinisbloggen är startad JULEN 2010! Detta är inte bara min önskelista utan en önskelista som jag tänker att mina läsare kan plocka sina egna godsaker ifrån, och tipsa sina nära och kära om! Jag vill oxå inspirera er denna JUL 2010.
Ja, varför inte gå ALL IN såhär på första önskelistan. Det är en önskelista för kvinnan i farten, eller varför inte en småbarns/tonårs mamma som mig, som inte unnar sig själv i första taget?
Vad innehåller listan då:
MYSBYXOR , som ska vara fantastiskt sköna. Dessutom tycker jag dom är snygga som tusan, ett par man inte behöver byta om ifrån när man ska springa till ICA för att köpa mjölk. Inga ”skäms” mysisar som de flesta jag har är! 🙂
ÖRHÄNGEN, hur coola är inte dessa då? Passar både till vardags och till fest. Tänk er dessa till ett guldigt fodral på nyårafton, då är man CHIC så det heter duga!
LANVIN KLÄNNING, ni kanske har sett att Lanvin gästspelar på H&M nu. Jag älskar dessa gästspel. Dels är det lite hysteriskt men sen lyfter det upp hela butiken när dessa gästspel anländer. Själv skulle jag kunna tänka mig den svart blåsan!
PARFYM, från Marc Jacobs. Det är DAISY som oxå nu har en röd flaska som finns i begränsad upplaga. En sån kan väl vara trevlig att få i julklapp!? Doften innehåller: viol, cederträ och smultron.
ROUGE, från Lancome. Ett mycket trevligt rouge som samtidigt ger en fin lyster. Lyster behöver vi nu i dessa glåmiga tider!
Äntligen börjar det bli dax för julpyntning. Här hittade jag en mängd fina stakar och stjärnor…. någonstans där jag absolut inte trodde det fanns så mycket att välja på! Dom har även en webbutik ifall man nu bor som vi gör, i en by… där finns inte eminenta butiker som Clas Ohlson!
Ja vi närmar oss med stormsteg! Det är dax att snart plocka fram dom där lådorna som ligger och skrotar längst in i förrådet. Dom där lådorna som vi fyller till bristningsgränsen efter varje jul, för visst är det väl så att man fyller på varje jul? Med nya stjärnor och nya girlanger till granen. Min låda står redan framme och väntar.
Jag har stött på ett problem. I det förra huset hade vi knappt fönster. I det här har vi fönster till förbannelse. Därför har jag helt fattigt av allt vad fönster pynt heter, jag måste gå på jakt nu. Efter att ha läst runt på en del bloggar så har jag märkt att många hittar fint på Clas Ohlson. Tänkte att jag kikar in där idag. Fanns ju massor, och till vädligt bra priser! Nu ska jag räkna efter vad det är vi behöver här hemma. Det vi har nu räcker väl till matrummet är jag rädd. Det räcker inte… nej nej nej, här ska ljusas upp minsann!
Ytterligare en beställning klar! Denna gången var önskemålet en låt som faktiskt jag oxå storgillar. ”Hon gör mig galen” med Ulf Lundell.
Vad tyst det är här hemma. Alla sover och jag har min egentid som jag värdesätter högt såhär på morgonen. Det är nu jag hinner blogga ifred, det är nu jag plockar-fixar-o donar, det är nu jag hinner med lite jobb. Jag förbereder frukost, jag tänder upp ljusen lite överallt och sen njuter jag. Det är den här stunden på dagen som jag är som piggast och får mest uträttat.
När är eran tid?
Jag älskar morgnar, har alltid gjort. Redan sen jag var liten tydligen. Jag vaknade alltid först och fixade och donade redan då. Mamma hittade mig en gång på köksbordet med hennes cigarettfimp i mungipan bläddrandes skvallerblaska. Då var jag 3 år!!! 🙂 Hon hade fått sig ett gott skratt då. När sen Thedde föddes visade det sig att han var precis som jag varit. Han vaknade 03, gick upp och kunde äta ett helt glasspaket till frukost utan vår vetskap! Jag kunde oxå leta efter osten som bara försvann, den kunde man sedan hitta under soffan halvt uppäten. En hel ost liksom?!?! 🙂 Jag minns att Magnus matlådor oxå var uppätna några morgnar. Men han hade sin mysstund just på morgonen, och jag vet precis hur han känner. Just i detta nu är han tonåring och tröttast i stan, han sover lääänge nu jämfört med då. Men han blir nog som jag sen igen när han blir vuxen tror jag. En morgonkuckelurare!!
Snart ska jag köra min ljusrajd, förbereda frukost och väcka min familj till en ny dag. En torsdag med bara en dag kvar till helg. En fin dag hoppas jag ♥
Jag nämnde ju igår att jag skulle berätta om Milobebis öga. Vi går på 2 månaderskontroller nu och ska fortsätta göra tills han blir 8 år.
När Milobebis bara var nån månad gammal såg jag det för första gången. Att nåt var galet med ena hans öga. Jag tyckte han såg så vindögd ut ibland. Jag tog upp detta med husbandet men han tyckte INTE det. Jag lät det vara och tänkte att deras små ögon åker ju lite härsan och tvärsan när dom är små så egentligen var det väl inget konstigt med det.
Dock så kunde jag inte riktigt släppa det, jag SÅG att det var nåt som inte riktigt stämde. Tog upp det med husbandet igen och han tyckte kanske att han oxå reflekterat över detta. Men vi var ännu så länge dom enda. När han var runt 9 månader så tog jag upp detta på BVC i samband med en kontroll. Det var där det hela började.
Detta skulle utredas och vi blev slussade till ögonläkare på Akademiska sjukhuset. När man blir slussad så tar det en förbannad tid ska jag meddela er. Man väntar på remisser till höger och vänster så första kontrollen vi var på så var Milobebis redan dryga året. Det var droppar i ögat och en helvetisk undersökning som resluterade i att jag grät floder och var i chocktillstånd.
Vi skulle nu få en remiss till barnneurologen för att kolla hans huvud. Det var det enda jag hörde så var kaoset i min hjärna ett faktum! Hörde nåt om att man skulle utesluta tumörer och bla bla bla!! Husbandet gick ut med Milobebis då han var så ledsen och hörde inte det jag fick höra. Och när man är chockad så hör man inte vad folk säger. Jag minns att hon försökte lugna mig redan i rummet men ni vet hur man är, är katastroflarmet i skallen på en igång så är det!
Nu har vi väntat i flera månader på den där remissen! Oron har till och från varit stor men jag har försökt att lugna mig själv när tankarna farit iväg. I somras fick jag dock träffa en helt fantastisk människa! En kvinnlig ögonläkare som har en härlig tysk brytning och som kunnat ta hand om en orolig mamma som mig.
Milo har nåt som kallas för DUANES SYNDROM.(Jag länkar till en Amerikansk kvinnas sida där hon berättar om det). Det är en MYCKET OVANLIG åkomma men har funnits i evigheter. Det beror på att nervtrådar inte hittat till en viss muskel i ögat. Hans vänstra öga vill inte följa med ut åt vänster när han tittar dit utan fastnar mitt i ögat. Detta gör att han ser dubbelt och måste parera detta med att titta lite snett med huvudet för att ögonen ska hamna så de samarbetar med varandra. Redan när dom är såhär små som han är så löser hjärnan det liksom själv. Orsaker till detta kan vara många, en utav orsakerna är att det finns någon slags tumör i hjärnan. Nu har min underbara läkare lugnat mig och förklarat att denna neurologiska kontroll som vi väntar på en kallelse ifrån är en rutin hos småbarn och att det inte finns några som helst misstankar om att Milobebis skulle ha nåt sånt. Det skulle vi märka i så fall påstår hon. Det har lugnat mig. Dessutom kan det vara så att neurologen avslår remissen efter att de läst Milos journal då inga sådana misstankar finns. Vi ska ringa dit idag för att se vad dom säger. Självklart är det bra att sånt här kontrolleras orentligt, men det har stundtals varit väldigt jobbigt att ens tänka på!
Milobebis kommer att fortsätta gå på kontroller till han blir 8. Det som kan hända är att synen försämras på det ögat som inte tittar åt vänster och tills barn blir 8 år så utvecklas synen. Fram till dess kan man förbättra en syn som blivit sämre. Därav dessa täta kontroller. Han ser som en hök ännu så länge, dock så är det svårt att säga hur han ser med ett öga i taget. Han är inte den lättaste att undersöka förstår ni! Det är gråt och tandagnisslan… sist somnade han inne i undersökningsrummet. 🙂 Är det så att han börjar se sämre så försöker man åtgärda det snabbt!
Så, då vet ni oxå. Som sagt, mycket man aldrig hört talas om ska jag säga. Nu ska jag fortsätta jobba på lite medan husbandet är hemma. Milobebis är hemma hela denna veckan då blåsorna inte försvunnit ännu. Då gäller det att jobba tidigt på morgonen så man hinner nånting!
