Lite smått och gott från NELLY. Outfits för ljumma sommarkvällar när du vill
känna dig lite romantisk. Sen kan man välja att spara eller att slösa… Den vita tittade
jag på när jag var på H&M igår. Ser verkligen jättefin ut, skulle ha provat om jag hunnit!
Nån mer än jag som längtar efter vår och sommar? Jag går åt, jag vill bara ha vår nu. En varm härlig vår…..
Den här perioden är här nu. Skoprovar perioden. Det är nu man sätter
på sig brorsans 41:or och drar av jordens smajl!
Ja, skitkul är det faktiskt o titta på Milobebis nu när han stånkar i hallen. Han tar på sig alla skor han hittar, på fel fot, och så drar av han lyckligaste smajlet över vad man åstadkommit. Lilla hjärtat….
Jaha, ny dag, nya möjligheter. Lagom klämkäckt va? Huh? Igår kväll var vi hos min svägerska madde som fyllde 40 år! Hon fick golvljusstakar av mig i present, svarta. Hon har önskat sig såna ett bra tag så då tänkte jag att jag snajdar ihop ett set till henne. Det var det jag stressade runt med igår. Hon blev glad och då blir jag ännu gladare.
Nu ska jag torka håret och fixa till mig. Milobebis och jag tar en promenad till dagis idag. Foten är så gott som bra nu så då måste jag ju genast sätta igång med mina promenader. Solen skiner men det är satans kallt, på med kläder igen då! SUCK, well… det försvinner väl snart och ersätts av värme. AAAAH, tänk så härligt det ska bli igen!
Nehepp, brådis…. hörs sen igen! Ha en fin torsdag, VA? Är det torsdag redan… fick tänka efter och fick typ en chock. Shit vad dagarna går..
Mina ulliga ljusstakar som jag gjorde i julas.
Ok, nu känns det som jag kan ”outa” det som varit en stor del av mitt liv det senaste månaderna. Det som stundtals färgat mitt liv svart men som oxå gjort mig jäkligt hårdhudad och målmedveten. Ni har säkert snappat upp en hel del utav det. Och det är egentligen ingen VÄRSTA GREJEN grej som ska ”outas”. Men ni vet hur det är, man vill inte prata om saker om dom inte är helt klara! Man kan ju nästan tro att jag gått igenom helvetet själv, det har jag inte… bara nästan! 🙂
Alla ni som läst här inne hos mig vet ju att jag haft en hobby som handlar om mina alster. Sålt lite prylar och tillverkat lite prylar. Detta är troligen världens längsta historia men jag ska försöka dra den lite kortfattat för er.
Allt började i stort sett efter jag slutade arbeta i U-sala. Jag tog ett stort beslut då, ett beslut som handlade om att jag ville starta ett eget företag, på riktigt. Sagt och gjort. Jag undersökte vad jag hade för möjligheter och gick till att börja med på ”Starta eget” info. Där informerades det om att man kan söka starta eget bidrag vilken man ju hört ska vara helt omöjligt. Dock så hoppade jag på det tåget och tänkte att jag chansar så får vi se vart det leder. Den 18 oktober skickade jag in en affärsplan. I den affärsplanen stod alla preliminära beräkningar i ett företag och själva affärsidén. Hörde ingenting på veckor. Strax efter jul fick jag i alla fall informationen om att mina papper försvunnit, att ingen affärsplan inkommit. Fick börja om hela processen och även vänta på att få komma på intervju hos en konsult som beslutar om dessa starta eget bidrag. Jag var helt galen, all denna väntan helt i onödan! 🙁 Blev till slut inbjuden till intervjun och fick presenterna min idé. Därefter var det en lång väntan igen för att få besked om huruvida min idé var bra eller inte. En sådan väntan är ingen kul väntan, man blir totalt låst, kan inte planera för NÅNTING. Varken söka jobb eller planera företag, för man har ingen aning. Företag ville jag inte starta utan ett starta eget stöd, den säkerheten är ett måste med 3 barn i familjen!
Sen kom svaret. Först fick jag ett nej! Det var det där NEJET som smittade av sig härinne på bloggen litegrand. Så pass att jag inte kunde låtsas som ingenting, det kändes som min dröm dog där och då. Jag överklagade beslutet och fick dom faktiskt att ändra sig. Fick ett fint beslut om att ett starta eget stöd nu beviljats. Så nu är det klart. Jag är egen företagare inom kort. Det är SJUKT mycket papper som ska skrivas, det är sjukt mycket grejer man måste tänka på, det är sjukt mycket beräkningar som måste göras men jag börjar sakteliga att se ett slut på det här och en början på mitt bolag.
Allt är jättespännande och jag har så sjukt mycket och göra hela tiden. Men det är kul, det är skitkul. Min magkänsla är kanon hela tiden. När jag får det sista klartecknet kommer jag att öppna min hemsida där jag även kommer att ha en liten webshop på mina alster. Där kommer man oxå kunna ta del av det ”andra” – det andra är makeupen. Jag kommer att kombinera make up med tillverkning och försäljning av mina alster. Jag har haft många spännande möten som kan bli jäkligt bra för min del i framtiden. Just idag har jag varit på ett möte på arbetsförmedlingen och på skatteverket. Jag har lokal klart, dock ingen lokal som ska fungera som en butik utan som en smink studio där jag ska hålla sminkutbildningar, både privata och grupper. Hemsidan är nästan klar, men det är fortfarande mycket kvar att göra på den. Jag ska inreda sminkstudion. Jag har logo klart och nu ska broschyrer, visitkort, brevpapper och kuvert framställas. Kanske att man smäller på lite reklam på bilen oxå! 🙂 Sen börjar det hårda jobbet att ta sig ut på marknaden. Lite är så gott som klart men det är mycket kvar att göra där.
Det har varit en jäkla berg och dalbanan detta. Man har kastats mellan hopp och förtvivlan, man har gett upp och rest sig igen. Man har tvekat och så har man varit bergsäker. Men magkänslan har aldrig lämnat mig, eller faktiskt så lämnade den mig under en kort period. Men då steg en väldigt nära och fantastisk vän till mig in och fungerade som en mentor. Hon fick in mig på rätt köl igen, FOKUS Nina för helskotta sa hon och så var jag tillbaka på banan. Hon ruskade om mig i min lilla ”dåligt självförtroende” bubbla. Hon är så jäkla bra min kompis, henne har jag pratat av mig med ett antal gånger och hon ger mig ALLTID så kloka råd. Såna vänner ska man vara väldigt rädd om. Så är det.
Så, då vet ni vad jag gått ingenom här hemma sedan oktober. Min hjärna har varit ett virrvarr av tankar men nu ÄNTLIGEN så ska jag få ge mig in på det här. Jättespännande och jag har en jättestöttande familj bakom mig. Jag kommer att hojta till när hemsidan är igång, för då är det på riktigt. :)))
Ser ni vilka det är? Här snackar vi ”Jag mötte Lassie!”
Vad tror ni hände i första reklampausen?
ZZZZZzzzzzZZZZ…. ja precis, jag somnade. Ska titta på reprisen men ni får gärna berätta vad som hände…..
Nu är jag uppe och redan klar, aitter med laptopen på köksbordet med lite frukost bredvid. Milobebis och husbandet sover. Ska ta en promenad till min verkstad. Ska testa foten lite, det känns mycket mycket bättre så det borde ju gå tycker man. Jag har en del som måste bli klart idag och dessutom har jag 4 andra saker inbokade under dagen. Fullspäckat som tusan med andra ord.
Tittar man ut är det återigen frost på taken. BLÖÖÖK. Kom igen nu, försvinn. Värmen var ju så fint på väg. Men man ska väl inte ha för stora förväntningar eftersom vi bara är i mars än så länge. Våren har ju i alla fall smält bort den mesta snön, alltid något.
Nähä, ha en fin dag ni så hörs vi sen!
Löshår ner till ärslet. Året är 2004 eller 2005 minns
inte riktigt, jag är på väg på en personalkryssning
med min kompis och hennes personal.
Bea (med krogen), Magnus (anställd) och jag (ett bihang) men med
en halvmeter långt löshår. 🙂
Ni är många som vet att jag haft löshår till och från under många år. Allt började med att jag var så inihelvetes dum i huvet att stoppa dit det in the first place. Gjorde nåt halvhjärtat försök nåt år innan det här utan att för den skull ha det i för länge och hann inte förstöra mitt eget hår. Det här året gick jag sminkskolan på International Make Up Center. Vi var ett gäng tjejer som hittade på en jävla massa under den här perioden. Ett utav dom var att häkta på löshår. Men inte på vilket sätt som helst… vi gick all in på studenters vis.
Fattiga studenter som vi var drog vi till Clas Ohlson och köpte limpistoler och limstavar. Sen till Taj Mahal för att köpa löshår och så började vi. Jag behöver kanske inte förklara hur hårt det där satt sen, och hur INTE NYTTIGT det var för håret. Ja sen bildades ett skatbo utan dess like i bakskallen, utväxten blev en enda tova och limkluttarna borrade in sig i det där. Jag minns en kväll/natt/morgon då jag och min kompis Maria satt och tog av varandras löshår och satt på nytt. Vi började 18.00 på fredagen och slutade 07.00 lördagmorgon. Jag sov medan hon satt och drog loss dessa limkluttar, och så skrek jag ibland av smärta. Jag förstörde hela mitt hår. Fick klippa av det till page, en kort kärringpage som jag inte alls passade i. Sen var det bara i med nytt för korthårig vägrade jag vara.
Sådär höll jag på. Sen började jag tappa håret på vissa ställen i skallen, så det bildades stora kala fläckar. En utav fläckarna blev faktiskt såpass stor som en tennisboll, helt kal. Då kände jag att herregud…. nu måste jag sluta. Jag trodde att jag drabbats av plötsligt håravfall och att jag inte skulle få tillbaka det. Korthårig var jag ju fortfarande men började använda clips istället. Det var vändningen. Sen har det här med att föda barn alltid varit en hit för mitt hår. När jag började vänta Milobebis hade jag typ 1 cm långt i nacken, en rak page. Har klippt det ett antal gånger sedan dess, även blekt och färgat men klarat det denna gång och nu vet ni ju ungefär hur långt det är. Många tror faktiskt fortfarande att jag har i löshår, men det har jag inte. Inte nu längre, nu är den tiden förbi…. tror jag. har inte haft det i sen i somras och kör bara med mitt eget nu.
Det är en jäkla befrielse ska ni veta. Inte behöva tänka på om det syns, att fägerna passar ihop, att det ser fräscht ut och så måste man ju köpa nytt regelbundet för att det ska se snyggt ut. Annars blir det lätt svinto, hur jäkla äkta hår man än köper. Jag tycker det är kanon att det finns, ja ifall det finns tjejer som blir lika jäkla fula som jag med kort hår så är det skönt att denna metod finns att tillgå då. Dock så är det absolut hemskaste som finns tjejer som inte kan det här med löshår eller går till nån som gör det så åt helskotta fult. Som ett jäkla kattarsel……
Här är några exempel, 3 av dessa bilder är på kändisar:
Ja precis, det är allas vår Britta Spjut som inte verkar få träffa rätt människor när det kommer till det mesta. Allra helst rätt folk inom hårbranschen. Whats up med hennes jäkla barr alltså? Högst upp till höger har vi Pamela Anderson, där har trenset slunkit ut en bit, eller helt och hållet faktiskt.
Att bero på nåt helt annat. På bilderna här ovan väger jag som jag vill väga. Jag väger min målvikt och har ett par Diesel i storlek 27 på mig. Dit ska jag igen, nån dag…..
Sådärja, nu har jag lyckats hålla mig vaken till det nästan är dax för DHW. Ett taktiskt drag utav mig, ja att sitta här tills det är dax. nåväl, jag ska väl inte säga för mycket antar jag, första reklamavbrottet så ZzzzzZZz väl jag.
Ha en fin kväll, PUSS
Ok, kan vi bena ut det här nu?! Är det nåt som går
eller är det nåt annat galet!?
Jag måste fråga ifall det är nån därute som vet vad det är som pågår med mig. Jag började må illa i söndags och har mått illa sen dess. Jag har förknippat det med att jag var lite dagen efter, även om jag ALDRIG mår illa i vanliga fall. Jag gör verkligen inte det utan är bara trött och har ont i huvudet. Men i söndags började jag verkligen må PYTON, sen har jag gjort det sen dess.
Ok, jag vet vad ni tänker! Hon är GRAVID! 🙂 Men, jag har precis haft mens så det kan jag inte vara. Men allvarligt, är det nåt sånt här som går nu? Illamående? Jag mår liksom inte riktigt så illa att jag vill kräkas men det liksom moler på ett överhängande illamående, hela tiden.
UÖK!
Har ni sett vad LEKMER drar igång på sin sida idag!? LEGO säljs med upp till 40% rabatt!
Jag var och handlade en BILAR bil till Milobebis igår, han är som sagt helt tokig i den filmen. Nu är den lite hackig tyvärr så vi måste spela fram den ibland. Måste nog inhandla en ny tror jag för den går tokhett här hemma. Typ hela tiden om han får som han vill. BILAR bilen vi inhandlade var Blixten Mc Queen, vem annars? Det är lite svårt att uttala det hela men när Milobebis säger ”Been” så vet vi vad han menar. Han sover nästan med bilen vår lille gosse.
Dock så har han liiiitegrand börjat intressera sig för lite andra saker. Som LEGO. Hans bröder har en del lego kvar från när dom var små som killarnas pappa sparat. Han rotar i den lådan för fullt och ÄLSKAR bilar som är byggda av LEGO. Då kan han plocka av och på hjulen hejvilt vilket är värsta grejen tycker han. Det är ju liksom hjulen som gjort det här intresset för bilar in the first place.
Idag drar LEKMER igång sin LEGO rea, tänkte ifall ni oxå har barn som är intresserade av lego så finns det massor att välja på där!
YES, ikväll är det dax. Nu är dom tillbaka…. bruttorna på Wisteria Lane. I LOVE IT!! Tänk alla dessa intriger, chocker, mord och helt obeskrivliga händelser som utspelar sig. Nu ska här mumsas TV.
Nu får vi äntligen fortsätta följa tjejerna i DHW. Tisdagskvällarna är räddade och jag ska göra mitt allt för att orka vara uppe. Dock ska jag berätta för er att det blir bättre och bättre med den saken, allt beror på att det blir ljusare på kvällarna. Jag är nog llite björnaktig så när man tänker efter eftersom jag följer årstiderna sådär. Jag vaknar sakta ur min dvala nu och kommer så småningom att orka vara vaken till 11 på kvällarna som andra normala människor. Vilken grej.
Glöm nu inte ikväll, 21.00 på femman!
Okidoki, sagt och gjort. No promenix denna morgon heller. Det betyder
att vi kör desto hårdare med tränings DVD:n.
Godmorgon. Bakfylleångesten börjar äntligen att släppa taget om mig. Jag känner att jag får in lite ny energi och orkar tänka på träning igen. Excuse me and HELLO, men vad jag INTE ska festa sådär på läääänge. Inte värt nånstans för fasicken. Gå omkring och vara rädd för allt i 2 dagar och dessutom känna sig som världens sämsta människa är inte kul alls. Nu ska jag bli en renlevnadsmänniska som heter duga. Eller nästan…. 🙂
Idag tar vi på oss körsbärsstrumporna och sätter igång med tränings DVD:n. Hon bruttan som håller i träningen sitter och ler på varje övning. Själv har jag andnöd och nästan skiter på mig liksom. Då sitter hon där på sin pilatesboll och gör situps som om det inte fanns nån morgondag. Jag fiser, stånkar och svär mig röd i fejjan av allt kämpande. Men, en vacker dag ska jag oxå sitta och le för varje övning jag gör. En vacker dag…
NU KÖR VI!
