Ja igår fick vi ihop ett mysigt kalas här hemma i Marbella home. Det blev t.o.m. en hel del folk vilket ju var lite extra kul med tanke på att man ju mycket mer ensam som familj här än hemma i Svedala.
Glad och förväntansfull! Nya kompisarna skulle komma också så han var riktigt taggad. Så glad att vi fick ihop det, även om det är nästan 3 veckor för tidigt, men firas kan man ju egentligen när som helst.
Så glad att ryggen samarbetade lite igår så jag ändå kunde baka till kalaset. Här förberedde jag snabba churros. Detta måste du testa! Så gott, det kommer recept sen.
Det blev ett redigt fikabord. Så pass redigt så jag fick skicka med fika med gästerna. Ha ha! Så typiskt mig att baka lite för mycket jämt.
Alltså lycka att ha mamma & pappa här, och farbror med sambo också. Underbart härligt när man plötsligt är samlade allihopa. Älskar det! Tyvärr blev mamma lite vajsing i magen så dom gick hem tidigt. Men på Söndag så flyttar dom in här hos oss och ska bo här tills de åker hem till Svedala.
Kompisarna på plats och fikat som jag hade börjat portionera ut i små doggybags till alla. Vare sig dom ville eller inte liksom. Här har du en påse, gå nu. ☺️
Milo fick fina presenter och snart har han råd och köpa sitt nya tangentbord. Snacka om att man är helt efter. Det där tangentbordet som ska låta på ett speciellt sätt, se ut på ett speciellt sätt osv. Ni som har tonårsgrabbar kanske hänger med vad jag snackar om. ☺️
Nu ska jag vila lite, ligger på spikmattan och vilar ryggen. Fick tipset av en följare att ligga på spikmattan 40 min morgon och kväll. Hon hade blivit så mycket bättre på 2 veckor. Jag är på dag 3 så jag håller tummarna.
Min app som jag bloggar ifrån fungerar inte, så gårdagen gick åt att försöka lösa det. Nu har jag gett upp och bloggar från datorn istället. Tänkte jag måste ju ge dig ett livstecken.
Hur mysigt är det inte att få ha mamma med på morgonpromenaderna? Det är så himla härligt att dom är här nu. Livet känns mer helt nu. Så är det väl när man är så van att alltid vara nära varandra och träffats varje vecka. Många har sagt till mamma att dom inte tror att jag kommer stanna här i Spanien så länge, dom har trott någrq veckor. Gissar att jag redan bevisat att dom har fel ;). Tror att många som vet att jag är tajt med min familj säkerligen trott att jag inte ska klara av det här. Det är de många bekanta till oss också som trott. Men, jag trivs för bra här. Har också känt mig helare än någonsin i själen även om många saker varit otroligt tuffa sen vi kom hit. Visst saknar jag familjen, såklart jag gör. Men med dagens teknologi så löser sig ju sånt också. Jag är med på familjemiddagar ändå.
Mammas hand i min och så tankade vi energi tillsammans där på strandkanten. Så fina minnen som samlas i minnesbanken nu. Solen värmde oss och så den speciella doften från havet. Jag älskar varje sekund.
Igår hade vi en stranddag hela gänget. Stranden bjöd på gassande sol och massage. Mamma och pappa njöt för fullt, det var så härligt att se. Jag ser att dom också tankar energi här. Vädret ska vara lite både och, ett typiskt novemberväder. Men som tur är så kan det ändras flera gånger om, ofta när det står mulet och regn så kan det bli sol istället.
Klockan 17 igår hade jag akupunktur och elbehandling igen. Blir alltid sämre dagen efter så idag har jag en tuff dag rent smärtmässigt. Men men, imorgon är det förhoppningsvis bättre igen.
Nu har vi varit på morgonrundan idag igen. Det gick i snigelfart men skönt att komma ut. Det är också så man går av sig lite smärta. Hepp, dags att jobba vidare här. Ville bara kika in och säga hej.
Det är Söndag idag och igår kom mina föräldrar och min farbror och hans sambo. Så härligt att ha dom här, känns som man blir lite ”hel” på något vis.
Vi lät dem landa i deras boende och sen tog vi en sen lunch på stan. Dessvärre blev min rygg sämre igår igen, efter att ha haft ett par dagar med lite bättre känsla så det var ju lite tråkigt. Eller lite tråkigt, det var tammefasen superdeppigt! Men men, det är bara att stå ut och försöka tänka positivt. Kunde inte sitta så länge på lunchen så det var bara att åka hem och lägga sig en stund.
Vi har nog i alla fall acklimatiserat oss för dom höll på att smälla av av värmen. Haha, och vi som tycker det är så mycket kyligare nu. Kollar vi väderappen så står det 23 grader typ, men det är runt 27-29 när det är en solig dag. Jag sa när dom frågade hur det skulle klä sig här nere att det är som en svensk sommar nu, men det tyckte inte dom. Såhär varmt har vi sällan i Sverige. Haha, så jag antar att vi acklimatiserat oss.
Igår drog Milo iväg med sina svenska kompisar. De hängde på stan med sina elscootrar, skateboards och kickbikes. De hade varit på brödernas och ätit (ja det finns här också) och bara hängt i flera timmar. Så kul!
Jag har börjat de första dagarna vid havet. Får för mig att jag läker bättre där. Att havsluften med allt sitt salt ska hjälpa mig att bli bättre. Jag typ mediterar där. Andas långa djupa andetag och bara lyssna på vågorna. Så rogivande! Igår var Tony med, har fortfarande väldigt svårt att köra bil även om jag försökt. Men det är för smärtsamt.
Nu ska jag klä på mig och ta mig ur min smärta här. Morgnarna är vidriga. Men men, som sagt, nu kan det bara bli bättre! ❤️ Vi hörs sen igen, ha en mysig söndag!
Idag testade jag ett nytt recept som jag klurat på ett tag. Det blev precis så bra som jag hoppades på. När det blir det så har jag bråttom att dela med mig så här får du ett rykande färskt recept av mig. Perfekt att testa i helgen kanske?
I den här rätten så har jag använt mig av en speciell ingrediens som jag inte tror finns i Sverige. Har försökt googla men blir inte så mycket klokare.
Det är en krämig tryffelbrie. En helt fantastisk produkt om du frågar mig. Men jag tänker såhär, finns den inte så kan du köpa den här nedan. För den vet jag finns i Sverige.
President har en brieost som heter gourmet med tryffelsmak. Den går lika bra, vispa upp den med elvisp så kommer det bli minst lika gott.
Smördegsbakad Fläskfile med tryffelbrie, ca 3-4 p
600 g fläskfile
150 g Krämig tryffelbrie
1 liten gul lök
2 klyftor vitlök
Smördeg på rulle
1 1/2 dl riven parmesan
1/2 tsk timjan
Några nypor salt
1 ägg
Sesamfrön
Sås:
25 g smör
1 hackad liten gul
2 hackade vitlöksklyftor
1 1/2 msk vetemjöl
1 msk tomatpure
3 msk kalvfond
1 msk mörk balsamvinäger
3 dl grädde
1 dl mjölk
Klyftpotatis:
10 potatisar
Olivolja
Timjan
Paprikakrydda
Salt
Gör såhär:
1) Börja med att steka fläskfilén i rikligt med smör på hög värme. Salta och peppra köttet. Brun köttet runt om så de får färg. Ställ åt sidan så det får svalna lite.
2) Blanda i ordning tryffelbrie med hackad lök och vitlök. Salta och peppra lite i också. Är det så att du inte har krämig tryffelbrie så går det bra att vispa den som jag tipsar om här ovan.
3) Bred ut röran på smördegsplattan. Lägg på köttet och rulla in det, se till att ha kanten mot botten. Stäng igen sidorna så det inte rinner ut något under tillagningen i ugnen. Vispa upp ägget och pensla sedan smördegsrullen med det, strö över sesamfrön. Sätt i en termometer, in i ugnen på 225 grader 70 grader så är köttet klart, du kan också ha 68, då blir det lite rosa men fortfarande genomstekt. Det tar ungefär 25-30 min.
4) Potatisen: Klyfta potatisen och lägg i en ugnsfast form. Häll på ordentligt med olivolja, krydda med timjan och salt. Gärna lite paprikakrydda om du har. Skjut in i ugnen på 225 grader i ca 20 min. Rör om ett par ggr.
5) Såsen: Stek lök och vitlök i smör. Det ska mjukna, inte ta färg. Häll i tomatpure, balsamvinäger och kalvfond. Rör öm, strö över vetemjöl och håll sedan på grädden och rör om. Låt puttra på medelvärme i några minuter.
Skiva upp smördegsrullen innan servering, servera klyftpotatis, sås och lite grönt till. Så så gott!
Tips: Testa också att baka in hela kycklinfileer. Lika gott med samma upplägg.
Gilla gärna receptet genom att klicka i hjärtat till höger under bilden, då blir jag glad!
Följ mig gärna på min FB-sida för flera dagliga receptuppdateringar HÄR
Följ mig gärna på Instagram med bilder & videouppdateringar i story HÄR
Följ mig gärna på Bloglovin så du inte missar några inlägg HÄR
Då var svaret på den där magnetröntgen klar, eller magnetresonansen som någon skrev till mig att det hette. Svaret fick vi genom att logga in på en sida och kolla vad en spansk läkare gett för utlåtande. Tony googlade och körde översättning, men blev ju tyvärr inte klokare faktiskt. Haha….
Vi bestämde att vi loggar in hos naprapaten istället så får han läsa och kanske förstå bättre. Det var ju bra det, för han kan ju ändå sin sak. Vi kan inte. Han tittade på bilderna en stund och läste utlåtandet och sen sa han att detta är en gammal skada. Du kan ha åkt skidor eller fallit på annat sätt tidigare i ditt liv vilket har gjort att du fått 2 utbuktningar på disk 4 och 5. Den lilla är på 4 och den stora på 5. Den har blivit ännu mer utbuktad nu iom min kundvagn ni vet som vred sig. För det var efter det som jag fick svinont. Värre har det blivit av att den blivit irriterad och inflammerad. Så nu ligger den och trycker hårt mot ischiasnerven som gör att jag får sådär galet ont som jag får.
Jag frågade om det var bättre med buktande disk än ett bråck, och det var det ju. Han vill behandla mig nu i en månad och om det inte blir bättre så måste jag till en ryggspecialist. Men nu håller vi tummarna för att behandling funkar. För sen är det en grej till som hjälper. Det heter TRÄNING. Idag sa min naprapat på sin charmiga spanska brytning ”Eeeh Nina, yo haf to be strong, you haf to bild mossols”. Och gissa om jag visste det redan. Såklart jag visste…. Men jag har ju varit för lat för att ta tag i det. Och hur mycket ångrar man det nu. Inte för att vara vältränad är någon garanti, jag vet många vältränade som hade diskbråck och liknande. Men att jag varit svag i min magmuskulatur och rygg har jag ju vetat, länge. Min naprapat säger att det handlar om att verkligen bli stark från insidan, ändra helt hur du tränat hittills. Så glad att jag anlitat Robin redan, en PT som finns här nere som ska hjälpa mig. Padel kan jag glömma och det är en stooooor sorg, får tårar i ögonen bara jag tänker på det. Men sen kanske, när jag är stark, då kanske det går igen?
Nu är planen behandlingar och få mig smärtfri så fort som möjligt. Jag får börja med övningar lite smått och försiktiga promenader. Så glad för det. Jag blir värre än värst av att ligga.
Vet ni, jag blev lättad. Jag har haft så svarta tankar om min rygg nu i 3 veckor så när han sa vad problemet vad kände jag att blev lättad.
Följde med Tony för att titta när han spelade match. Behöver komma ut och röra mig, träffa folk och känna att jag lever fast man har ont och sånt.
Tack alla för alla fina meddelanden och er omtanke. Nu kan det bara bli bättre tänker jag. Nu måste jag hålla modet uppe och tron om att det snart ska bli bättre.
Om du eller någon du känner haft diskbuktningar, berätta gärna för mig hur det varit och hur det gått?
Påbörjade detta inlägg idag på dagen men kom av mig, skriver klart nu när jag lagt mig i sängen för att sova. Förra natten var en hyfsad natt ur sömnsynpunkt, det var skönt, bara några smärtande uppvak men sen har jag lyckats somna om. Tony hjälpte mig med att massera benet, det tar bort fokus från den värsta nervsmärtan. Sen tigerbalsam och värmedyna på hela tiden. Dock så gick det för lång tid med smärtlindringen i morse vilket gjorde att det blev kaos. Gråt och hulkade tills värktabletterna kickade in någorlunda. Piuh, detta är tufft som fasen, så är det. Jag jobbar stenhårt med att hitta mina sätt. Meditation, andningsövningar, kraft från universum…. Ja men you name it. Allt som kan ge mig lite kraft att orka fortsätta stå ut med smärtan.
Igår åkte vi till en underbar plats i bergen i Estepona. Fick nämligen fatt på Naprapat Lotta, en svensk kvinna med 30 års erfarenhet som gör akupunktur. Jag såg inte så mycket från själva färden men Tony förliste återberätta om serpentinvägarna dit.
Akupunktur samt lite elbehandling. Jätteduktig var hon, kände mig så trygg. Akupunktur visar sig efter 2 dagar, oftast blir man sämre dagen efter och sen bättre. Så lite spännande att se om det funkar.
Orkade med en liten minivisning av hennes ställe efter behandlingen. Hon bor verkligen helt fantastiskt, drömde mig bort till när man själv har möjlighet att hitta ett sånt litet drömställe.
Nähe! Imorgon får jag äntligen veta var min smärta kommer ifrån, varför det gör så förbaskat ont. Har tid hos naprapaten kl 10.30. Kl 16 ska vi titta på ny lägenhet. Fullproppad dag. Något som känts bättre idag är att jag hållit tiderna för smärtlindring och att jag rört mig mer. Det verkar vara A och O. Ju mer jag ligger ned och inte är aktiv, desto ondare. Ny dag imorgon.
Jag vet att ni är många som längtat efter en rabattkod på mina absoluta favoritprodukter när det kommer till att sköta mitt hår! Gissa om jag mått risigt i håret då jag första månaden inte hade mina Under Your Skin produkter här i Spanien? Jag fick lite börja om från början med produkterna när jag väl fick mitt paket hit till mig. Hade ju ”förstört” det med annat schampo och balsam. Men nu så, nu börjar jag känna igen mitt hår igen. Behöver inte tvätta det lika ofta och så är det glansigt och lättskött helt utan frizz.
Idag var det extra härligt att kliva in i duschen. Mitt hår såg ut som hej kom och hjälp mig faktiskt. Har mest gnussat in det i en kudde nu när jag varit så risig i ryggen. Tony fick vika upp ärmarna för att hjälpa till i duschen idag. Svårt att böja mig ned och tvätta ben och fötter. Så han fick assistera duschhjälp idag.
Ändå kul att han fick en bild på mitt snygga svall innan duschen. Haha, vilken lejonman man jobbat ihop va? Det var fullt med tovor och allt, men det festliga med ”Detox kitet” är att det gör inget. Du tvättar det och sen i med världens bästa balsam så är det slätt och känns nästan genomborstat otroligt nog.
Detox kitet som jag tvättade håret med idag hittar du HÄR.
Gissa om det var skönt att ta en dusch och tvätta av sig tigerbalsam, tvätta ett skitigt svettigt hår och reda ut det? Det var exakt vad jag behövde idag för att få lite fredagsfeeling här i smärtträsket.
Åh! Nytvättat hår helt utan frizz, kommer också hålla sig fräscht länge. Perfekt nu när man inte är riktigt stark och duschar är ett helt projekt, säger det igen…. Tur jag har Tony. Hur hade man löst allt som ensamstående? Beundrar verkligen ensamstående människor som roddar allt själva, har varit för själv en gång i tiden. Har på mig mitt ryggskydd för sig som undrar. ☺️
Nu till en nyhet från Under Your Skin! Detox kit (<klickbar länk) för ansiktet. Detta paket beställdes alldeles perfekt, för när det bara var slut kvar i burken så damp dom ned här i Spanien. Ansiktskräm och serum, heeeeelt fritt från tveksamma kemikalier gjord på 100% naturliga ingredienser. Vet ni hur länge jag väntat på att hitta produkter som funkar på min känsliga hud som är helt rena?! Jag ska erkänna att jag var nervös första gången jag testade! Skulle jag få kli? Skulle jag få utslag? Skulle jag bli torr som fnöske?
Nej men hörni! Först tar jag serumet, sen på med ansiktskrämen. Det första som slår mig är att den är Superdryg, det andra som slår mig är att den går in i huden i ett nafs! Pang sa det så var det inne. Jag har världens härligaste känsla i ansiktet. Mjuk, len och återfuktad. Känns galet att detta är en helt naturlig produkt! Hur är det ens möjligt? Älskar att serumet är lite mjölkigt, som att den gör sitt jobb bättre då på något vis. Kollar ni recensionerna på sidan där är det verkligen fler som är så nöjda.
Glöm inte bort min rabattkod Nina20 som ger dig 20% rabatt på ett helt köp. Har ju flera favoriter på Under Your Skin som jag verkligen tipsar dig att testa.
2 favoriter! Handkrämen (cant live without) och duschkräm/hudkrämen. Jag är verkligen genuint glad över att jag hittat det här märket. Jag ÄLSKAR ju att allt är naturligt och att jag skulle kunna äta det, det tog tid att hitta bra rena produkter men oj så vårt det varit!
Känner att jag nästa glömt och skriva om Hair Growth serien. Den körde jag i några månader för att testa. Kan säga att mitt hår nästan är lika långt nu som mina extensions. Så nu tror jag att jag tar ur mina extensions ett tag och kör mitt eget bara. Fast jag har ju extensions mycket för att det är lättare att sköta håret, men vi får se? Det har blivit både tjockare och massor med mer hår, så häftigt att det funkar så bra. Tvätta först och främst håret som vanligt med hair growth schampo och balsam, sen droppa i serumet här ovan. Den använder jag fortfarande för jag tycker den är grym. Varje dag droppar jag i lite i hårbotten och gnuggar in det. Funkar lika bra i handdukstorkat som torrt hår. Hair Growth serien kan man köra hela tiden eller som jag gör, i perioder. 🤩
Passa på och handla på dig naturliga produkter med min rabattkod Nina20 som ger dig 20% rabatt på ett helt köp.
Först och främst, tack ifrån djupet av mitt hjärta för all kärlek, omtanke och pepp. Ni är ju en hel hög fantastiska människor, kändes som ni stod med mig därinne i det där rummet igår.
Hela dagen igår gick åt att förbereda sig kändes det som. Jag läste alla kommentarer jag fick om era upplevelser med magnetröntgen. Jag var så tacksam att ingen skrev att det bara var hemskt och att man inte klarade det, jag fick mer tips på hur man skulle tänka och göra. Tipsen jag fick mest var att blunda från man la sig på britsen till man kom ut. Det gjorde inte jag…. Alltså allt var lite konstigt med tanke på det här med språket, en av tjejerna i röntgen rummet pratade lite engelska. Hon sa först att jag skulle åka in med fötterna först och sen att mitt huvud skulle vara utanför, så jag blev superlugn. Men sen när de började trycka in mig så insåg dom att jag var för kort, att de var tvungna att köra in mig i röret. Så där låg jag med öppna ögon och stirrade på ”taket” i röret och tänkte att det var rätt trångt här.
Som tur var så bad jag om att få med mig Tony in i rummet, det var kanske framgångsfaktorn i allt. Han stod vid min huvudända hela tiden. Jag blev inte erbjuden varje hörlurar eller musik, vet inte om det berodde på att han var med eller om det är rutinen här i Spanien bara? Oljudet är ju verkligen allt annat än kul, det slår, skriker, bankar, trummar, ja men allt man kan tänka sig. Jag som högkänslig som redan är känslig för olika ljud blev såklart otroligt påverkad av det. Men jag säger bara Tony. Han stod där i oljudet och hojtade till mig, ”Här är jag, jag står 20 cm ifrån dig, jag ser ända ner till dina tår, jag skulle kunna ta dig på ansiktet, så nära är jag. Kom ihåg och andas, långa djupa andetag, hela tiden. Du klarar det här. Du är jätteduktig!” Han frågade också om jag ville att han skulle vara tyst? Haha…. Tänkte väl att jag blev stressad med honom skrikande in i mitt rör. Men det var bara skönt och veta att han var där vid mitt huvud, och jag tänkte att han ju kan dra ut mig om det skulle bli alldeles hemskt. Bara ta tag i min arm liksom. ☺️
Nervös gick jag där i väntrummet med min kristall i händerna, jag gick och drog den fram och tillbaka. Bra för att lugna psyket. Valde en rökkvarts, den lugnar men gör en också stark samtidigt.
Det tog 15 minuter, det gick bra. Jag fick jobba lite med mig själv, andas långa djupa andetag och blunda för att inte gripas av panikkänslor. Glad att jag klarade av det, var så lättad igår. På måndag får jag svar på vad det kan tänkas vara som felar i min rygg.
♥ Tack för fina kommentarer på mitt förra inlägg! Ska vara stark idag när jag ska till röntgen. Tack för alla tips som kanske gör det hela lite lättare. Nu när jag inte kunnat sova har jag legat och kollat massa julsaker. Jag älskar ju julen. Mer än någon annan högtid faktiskt. Något jag kommer sakna här i Spanien när julen nalkas är mitt julporslin. Men man får göra det bästa av det och pynta med det porslinet som redan finns. Men nog är det något alldeles speciellt med vackert porslin på julen?
Tänkte att jag tipsar lite om julporslinet framöver, hux flux är det december och man står där och tänker att vad tusan hände? Tiden går så oerhört fort.
Kolla bara på dessa urvackra jultallrikar från Kähler. Kanske det finaste jag sett. Hammershøi heter serien, de stora tallrikarna hittar du HÄR, och de mindre hittar du HÄR.
Finns även i djupa tallrikar (<klickbar länk), så vackra så det är inte klokt!
Kolla kopparna då! Nej men hur gott och fint och dricka kaffe ur dessa? (<klickbar länk)
Apropå muggar, hur mysigt att dricka kaffet eller den varma chokladen ur sina fina julmuggar? Jag ser hur de kommande barnbarnen dricker choklad ur dessa och kommer för alltid minnas farmors fina julmuggar. Det är en sån typisk barndomsgrej som man alltid bär med sig. Såna här muggar går aldrig ur tiden, det är därför det är så härligt att samla på porslin.
Jag är så glad över min Swedish Grace Winter därhemma. Den kommer aldrig heller gå ur tiden och förhoppningsvis kommer mina barn o h barn minnas när vi alltid åt ur dessa på julen.
Älskade att duka med dessa i julas, så himla mysigt och fint. Vi har de stora vita faten (finns HÄR), dom går ju att äta på året om. Sen är det de stora assietterna (finns HÄR).
Köpte även det stora serveringsfatet. (<klickbar länk) Så fint att servera t ex skinkan på eller små juliga aptitretare när gästerna kommer.
Köpte även den stora serveringsskålen (<klickbar länk). Den har vi serverat både kokt potatis och köttbullar ur. Så fin!
Ligger här i vår säng på övervåningen och tycker lite synd om mig själv, försöker att inte göra det men just nu är det tungt. Värken intensifieras för varje dag som går nu. Idag är det 2,5 vecka sen det började. Det börjar tära på psyket så att jag gråter en hel del. Milo ser på mig att jag inte är ok och jag ser att han blir sådär fundersam, såklart när mamma inte är sitt glada vanliga jag. Tony har en bekymmersrynka i pannan, jag vet att han inte mår bra när jag inte gör det. Milo är så hjälpsam, han tar på mig strumpor på morgonen och sköter all sin egen markservice. Tony roddar och fixar med allt han kan. Idag blev jag ordinerad vila av naprapaten, du är på gränsen till att din rygg kollapsar helt sa han.
Det är väldigt annorlunda att vara i ett annat land när något sånt här inträffar. Ja vi vet ju inte vad som inträffat ännu, jag ska göra en MR röntgen imorgon kl 15.30. Är precis livrädd för den. ”Du ska vara stilla i ett trångt rör som låter illa i 25 min” fick alla mina paniska tankar att slå bakut. Men det här med att vara i ett annat land, som besöket hos naprapaten idag. Alla termer som har med diskbråck, diskutbuktning, rörelser, mediciner osv att göra ska avhandlas med någon som pratar knackig engelska. Ska ärligt säga att det funnits stunder som jag bara tänkt att jag ska packa ihop allt och åka hem till Sverige. Det är lite läskigt att vara i ett nytt land där du inte kan språket när du blir såhär dålig som jag är nu. Men bara tanken på att sitta i ett flygplan 4,5 timma får mig att tänka om, jag kan inte sitta så länge även om man rör sig på ett plan så sitter man ju den mesta tiden. Och tänk om jag får svinont? Vad gör man då på ett plan, ber flygvärdinnan slå mig hårt i huvudet med tekannan?
Från dagens besök hos naprapaten. Här med laserbehandlingen i full gång. Tony följde med in denna gången, det var skönt att ha ett par öron till därinne. Dessutom så ställer han frågor, jag blir mer blockerad och tyst. Exakt så som jag inte alls egentligen är. Men att vara väldigt smärtpåverkad tar bort det man egentligen är. Önskar att det fanns ett enda sätt som underlättade smärtan, ett enda sätt att ligga eller sitta på, men det finns verkligen inget. Allt gör ont. Att ligga på mage funkar bäst i alla fall, så får jag ihop någon timmas sömn per natt. Jag går på full dos Ipren och Alvedon dygnet runt nu, men det hjälpte lite första dagen, nu i ett par timmar, sen är smärtan lika illa igen. Och då får jag kämpa tills jag får ta tabletter igen.
Fick utskrivet tramadol idag. Hade jag varit en ”normal” person så hade jag tagit det utan ett knyst. Varit överlycklig över att äntligen bli smärtstillad. Men för mig är det att bestiga Mount Everest x 10. Att ta ett narkotikaklassat preparat som är ordentligt beroendeframkallande och som det står spaltmeter om på diverse sidor som ”ungdomsdrogen som är livsfarlig”, gör så jag mår illa av bara tanken. Jag som hade tufft att ta Alvedon och Ipren. Så då gissar jag att ”stå ut” är det enda som är kvar. Gråta och stå ut tills det lättar lite, gråta och stå ut tills naprapaten fått mina plåtar från MR så han vet hur han ska behandla mig. Han talade också om ”the shot”. En spruta. Den är fylld med starka ”painkillers” och annat. Tar också bort smärtan…. Men den ger man när patienten inte längre står ut, inte kan gå, bara skriker osv. Vi ska försöka undvika den om det går sa han idag.
Känner ett stort förtroende för honom, han är duktig, Tony var med idag och hörde allt han sa och höll med. Han är högt rekommenderad i hela Marbella så jag tror att jag är hos rätt person.
Nu ska jag bara fixa den hemska MR:en imorgon. Den ser jag absolut inte fram emot, vet bara att jag MÅSTE fixa den. Annars får vi inte svar på vad det är som felar där inne i min rygg. Jag måste se den som det första steget mot en friskare rygg.
Då vet du lite hur landet ligger. Jag kämpar på kan man säga. Inläggen haglar inte tätt men jag försöker i alla fall. Har nya recept på gång så småningom kommer de hitta in hit också. Annars så uppdaterar jag er såklart på läget. Har du gjort MR får du gärna dela med dig av den erfarenheten.