Här vaknar vi upp till ett igenmulet Öland och Böda Sand. Fifan…. nu kändes det lite motigt att vara positiv. Snark! Men, jag försöker se det som ett litet oplanerat äventyr. Som kan gå lite hur som helst. 🙂
Vi har suttit och ätit frukost här precis. Vi ska strax packa ihop och ge oss ut till den lilla skateparken som ligger här i närheten. Vi ska också gå runt och se oss om runt på campingen. Det ska ju spricka upp under dagen också så då besöker vi stranden.
Vad säger ni om denna lilla utsmyckning i vår stuga? Tycker det är lite roligt att man i alla fall försöker. 🙂 Väggord liksom. 🙂
Tony står och fixar i vårt lilla kök. 🙂 Nästan allt finns så man kan laga mat och fixa, alkt från kaffebryggare till stekpanna. Fast just nu skulle jag vilja slå stekpannan i skallen på honom. Han har dragit av såna brakare så jag börjar tro att han vill röka ur PMS-häxan och sin son. 🙂 Ja, PMS gör att det t.o.m är irriterande när han fiser.
Favoritfrukost just nu. Laktosfri yoghurt med glutenfria havregryn, glutenfri surdegsknäcke och kaffe med laktosfri mjölk. Mums!
Hepp, nu ska vi fixa oss här. Vi hörs snart igen. Ska ta massor med bilder!
Det här när man precis lagt sig tillrätta efter att man kl 14 bokade en stuga och nu undrar vad tusan det var som hände egentligen
❤️….plötsligt ligger man i en våningssäng a la skolresa med de krispiga hyrda lakanen omringad av gul vävtapet.
❤️…utanför har just Molly Sanden dragit av låten ”Freak” och Böda Sand gör skäl för sitt TV-program, det är knök med folk.
❤️…potatisen kokar på spisen och vi ska äta middag, förhoppningsvis innan klockan blir 23.
❤️….vi åkte hit för solen, men nu ska det regna imorn förmiddag. Förhoppningsvis ordnar det upp sig under dagen.
❤️….nu gick brandlarmet också, bäst att ta hand om det.
Härliga spontana roadtrip – nu kör vi ”the Hermansen style”. Oplanerat, ostrukturerat och inte så genomtänkt men något att minnas när vintern är här igen. 🙂
Roadtripen är startad. Vi lyckades hitta stuga på Böda Sand. Helt fantastisk. Så nu har vi packat bilen full och dragit. Kommer landa ikväll nångång. Lagom till vi packat bilen sprack himlen upp. Snark! Men imorn ska det regna ändå så.
Vet inte jag, hur smart det är att ta dagen innan mens och sätta sig i bilen och åka långt? Med all den fetångest jag har just idag. Sitter och är livrädd för varje omkörning jag ser. Idag läste jag lite mer om PMDS. Allt, precis allt tyder på att det är det jag har. Jag gjorde också testet för PMDS, du hittar den här. PMDS är alltså den svåra formen av PMS. Med den galopperar nämligen hypokondrin in också. Every fucking month. Tony och jag låg just och pratade om det i morse. Hur alla tillstånd liksom försämras.
Jag sväller, flera kilo faktiskt. Kommer inte i min jeans. Jag är så sugen på allt, och kan verkligen inte låta bli att äta. Jag kan komma från en middag men ändå äta en tallrik med yoghurt och godis på det. Jag har en enorm ångest – ångest som också ger hypokondri. Jag känner mig uppgiven. Hopplöshetskänslor. Arg och kort stubin. Fräser åt barnen för ingenting, Tony ska vi inte ens prata om. ALLT irriterar mig. Om han säger VA när jag pratar blir jag irriterad för att han inte hörde första gången. QUE liksom, hur sjukt? Jag är lättskrämd. Svårt och jobbigt att koncentrera sig. Rädd. Så otroligt ledsen. Huvudvärk. Orkar inte med mig själv. Extraslag. Spänd i musklerna. Känslig. Katastroftankar. Skygg, vill knappt träffa folk men tvingar mig. Ämen listan kan göras lång, jag har CHECK på allt för PMDS. Allt. Den här månaden trodde jag Magnesiumet hjälpt (som tur är hjälper det mot massa annat), men så sa det bara PANG och jag blev ett ångestmonster. Magnesium kanske inte rår på den svåra formen av PMS?
När semestern är över så ska jag söka hjälp! Jag lider med min familj. Jag vill inte vara såhär, å jag kan inte göra ett skit åt det. Jag vill bara bli kramad på samtidigt som jag hatar allt o alla. Allt har bara förvärrats sen jag fyllde 40. Efter att jag läste på mer idag insåg jag att jagmåste få hjälp. Jag måste ju inte må såhär varje månad liksom.
Det finns en medicin på marknaden som heter Premalex. En vän till mig blev som en ny människa. Hennes man märkte jättestor skillnad. Jag är ju livrädd för att ta preparat av nästan alla de slag så jag kommer behöva lite pepp för att våga ta dom sen. Men på nåt sätt tänker jag att jag kanske slipper det här helt? Tänk om? En vecka (ibland mer) var tredje/fjärde vecka är jag som förbytt!
Man känner sig som en pyrande häxa. Sitter liksom och biter ihop tänderna och knyter näven. Man tycker bara att alla vill nånting hel tiden. Kan inte alla bara hålla käften och låta mig va? Måste man ens tilltala mig när jag för helvete inte står ut inne i mitt eget skinn. Att läsa en positiv uppdatering på FB kan få mig att vilja dra telefon i väggen. En klämkäck person kan få mig att vilja slå skallen i en sten. Inget är ju bra inne i min PMDS grotta.
Som sagt – som förbytt. Jag älskar klämkäcka människor och positiva statusuppdateringar annars. Så vafan är det frågan om? Det handlar ju om hormoner som påverkar oss, som vi inte kan rå över. Man kan liksom inte skärpa sig hur mycket man än vill. Viktigt är kanske att bli förstådd på nåt sätt. Att man har en man som vet att ok, nu har hon ett helvete. Kanske inte ta fighten, mer gå därifrån. Fast då skulle man väl tugga fragda för det också. 🙂
Nä, man är inte direkt ”Ta mig hårt på köksbordet” kind of girl. Man är mer ”FUCK yourself” kind of girl. När sen mensen kommer igång tar det en dag eller två så är man sig själv igen. Samma visa varje månad. Men som sagt, nu räcker det! Det räcker! Inte må så om man inte måste. Absolut inte.
Vad har du för erfarenheter av PMS? Känner du igen dig? Dela gärna mitt inlägg, kanske är det fler som undrar vad som pågår egentligen….. Vi kan få hjälp!
Åh vad vi har dragit oss i sängen denna morgon. Vädret ler inte emot oss direkt och vi har lagt Ölandsplanerna på hyllan. Idag är det projekt leta efter solen, vart är den? 🙂
Dom här varelserna höll sig tätt intill mig denna morgon. Katten sov med ett öga och Milo kollade youtube. Mysigt om ni frågar mig. En stund. Katten på magen är nämligen rätt tungt, han väger ju nästan 10 pannor liksom.
Apropå katten, igår märkte vi det här fula såret i sidan på honom. Han har ett jack i sidan som jag kollat igenom. Ser ut som ett litet hål. Jag har gjort rent det och han putsar själv mycket på det. Vet inte vad som hänt? Stryker ju massa katter i vårt område så frågan är om han varit i en fight? Det ser ut att läka fint i alla fall, redan i morse såg det bättre ut. Men att han blivit av med så mycket hår där? Som att det är avslitet.
Sitter och avnjuter mitt kaffe. Gott! Tänk att det tog 35 år innan jag började dricka kaffe. Vi ska se om jag kan få en kaffekompis i Tony? Han vägrar dricka kaffe och fyller 35 i oktober. Har försökt med allt men han vägrar. Jag vill ha en kaffekompis. Låter så mysigt när par säger:
”Ska vi slå på en panna kaffe?”
….eller….
”Ska vi ta en fika ute? Jag sätter på kaffet?”
Ämen jag svimmar vad mysigt. Behövs inte mycket för mig inte, haha. Räcker med att dricka kaffe ihop. Hur ska jag få honom att ens testa? Det smakar säkert inte jättegott första gången men jag tänker att jag kan lura honom på nåt sätt? Alltså, grädde och socker typ. Eller nån smaksättning? Har jag drömt eller finns det kaffe med chokladsmak? Jag vill verkligen ha en kaffekompis. 🙂
…..just kommit hem från stan. Fifan som vi har hållt på att försöka hitta boende på Öland idag. Vi började med att reka med Hotell Skansen. Fredrik hade 1 endaste rum kvar och jag var för osäker så jag fick släppa det rummet. Vi kom på att vi gärna vill bo på den norra delen då Tonys familj är där. Men tji fick vi. Det var svårare än vi nånsin kunde tro det. Heeeeela dagen har jag letat, jobbat lite, sen letat igen. Suttit i telefon i 127 timmar typ.
Till slut ruttnade vi faktiskt ur. Gav fan i allt och tog ett snabbt beslut att middag på Pinchos skulle sitta fint. Thedde kunde dessutom vara barnvakt åt sin lillebror så det blev ju toppen då han älskar sona storebröder, all bonustid med sina bröder han får är härligt. Jag plockade först ur mitt löshår förresten. Så nu ser jag ut såhär:
Det har nu vuxit ut till en längd som jag gillar. Det är SÅÅÅ NAJS. Har inte haft bara mitt egna hår på flera år. Känns skönt. Den här metoden har inte slitit nämnvärt på mitt eget hår så det har fått växa i lugn och ro. Jag tvättar det Max 2 dagar i veckan vilket också gjort underverk för håret.
Vi började på Players då Pinchos var fullt. Vi fick vänta i ca 1 timma innan vi fick bord. Det blev perfekt med ett glas innan.
Vi skrattade så vi nästan kissade på oss när vi tog dom här bilderna. Jag vet, jag är sjukt lättroad. Men det här är min humor. 🙂
Inne på Pinchos toa fick jag äntligen ta en bild i en sån här spegel. Ni vet dessa speglar med massa lampor runt. Blir så coolt inne i ögonen då. Sa jag att jag var lättroad? 😉
Vi käkade som vanligt så himla gott på Pinchos. Var så hungrig så jag helt glömde fota maten. 🙁 Bästis Maria kom förbi en sväng också. Vi satt bredvid ett ugnt, trevligt och så intressant par. Det blev en jättetrevlig middag verkligen.
Nu sitter vi hemma i soffan och jäser. Ska snart lägga mig, imorgon är det fredag även om man är lite förvirrad med dagarna och inte direkt bryr sig om vilken dag det är. 🙂 Nä, Go’natt på dig! ❤️
Jag har ju skrivit om magnesiumbrist här på bloggen. Det finns massor att läsa om denna fantastiska mineral som också kommit att kallas mirakelmineralen. Anledningen till att jag skriver mycket om det är för att detta hjälpt både min pappa och mig så fantastiskt mycket. Jag kunde ju inte titta ner i bröstet av en jättespänd ond muskel i nacken, har haft massor av nervryckningar, extraslag på hjärtat, sömnproblem, ryggont, bäckenproblem, förstoppning, återkommande urinvägsinfektion, spänningshuvudvärk, yrsel, ett ont knä som aldrig ville ge sig, oro, ångest, svår PMS m.m. Listan kan göras ofantligt långt. Min pappa led av hjärtrytmrubbningar i över 3 år. Läkarna skrev ut betablockerare som faktiskt inte ens hjälpte ordentligt. När pappa påtalade det så skrev läkarna bara ut mer och att han skulle ta större dos. Pappa kände sig alltid konstig av betablockerarna. En kväll satt jag hemma hos mamma och pappa. Jag hade själv ätit Magnesium i några veckor då och kände en stor skillnad på min sömn. Vet ju att Magnesium ska vara muskelavslappnande så jag sa åt pappa att testa Magnesium.
”Det har jag ätit i flera år till och från” sa pappa.
”Ja men har du tagit rätt dos?” frågade jag då jag just läst om svår magnesiumbrist.
Har man brist måste man upp i mycket större doser än normalt för att råda bot på bristen. Pappa hade tagit 125 mg som mest. En alldeles för liten dos för honom. Det sägs att en stor del av befolkningen lider av svår brist. Vår mat är processad som tusan så all naturlig magnesium har försvunnit ur vår mat. Detta medför att vi inte får i oss tillräckliga mängder. Man kan också läcka magnesium (det gör troligen jag). Stress, oror och ångest gör så man blir av med mer Magnesium, likaså kaffe och alkohol.
Samma kväll som min pappa tog ordenlig dos (375 mg + 300mg på kvällen) slutade hans hjärta att slå orytmiskt. Han har glömt att ta magnesium vid ett par tillfällen och då har rytmrubbningarna kommit tillbaka, om än mycket svagare, men ändå. Idag tar han 375 mg på morgonen och 375 mg på kvällen. Han ligger på 750 mg per dag. Pappa läcker också magnesium, dricker mycket kaffe och stressar ibland mycket på sitt jobb. Idag har det gått 8 månader sedan han började med rätt dos och har inte haft några hjärtrytmrubbningar sen dess. Det är helt fantastiskt! Vi berättade om detta när vi var in på Hälsokostbutiken och de var inte alls förvånade då de hört talas om liknande vid ett flertal tillfällen. Pappa ska snart på koll igen och då ska han berättade detta för sin läkare. Läkare får ju inte rekommendera hälskost till patienter men frågan är om dom kanske inte borde?
Jag har vid ett flertal tillfällen fått kommentarer ifrån läsare som också blivit hjälpta av magnesiumintag. Här nedan listar jag några utav dom.
Detta är bara en bråkdel av allt som magesiumbrist kan orsaka:
Magnesium är en mineral. Helt ofarlig även vid överdosering. Den ger då diarre. Är det så att man tar för mycket magnesium får man diarre. Det kan vara så att kroppen har svårt att ta upp det i början men då ska man dela upp dosen (det ska man förresten alltid göra). Man måste ge det lite tid, ibland kan det ta några veckor (månader) innan den har full verkan. Jag har också upplevt att man måste upp i rätt mängd. Själv äter jag 500 mg per dag, jag tar allt samtidigt men ska nog börja ta en halv tablett på morgonen och en hel på kvällen. Ett tag gick jag ner i dos men kände direkt av i urinvägarna t ex och oron kom tillbaka. Nu är jag tillbaka på 500 mg igen men tar då och då uppemot 750 mg. Har aldrig fått diarre av dom vilket indikerar på att jag verkligen inte överdoserar. Jag äter dessa (nedan) med gurkmeja då även gurkmeja ska ha en fantastisk effekt på kroppen:
Häromdagen pratade jag med en vän som berättade att han börjat med Magnesium och helt blivit av med sin svåra migrän. Tony har restless legs, Magnesium sägs hjälpa mot det så nästa gång han får det ska han ta Magnesium. Jag försöker få alla jag känner att äta det. På riktigt alltså. Jag har lyckats med ganska så många hittills och ALLA mår bättre. SÅ jag tror att jag ska bli ett språkrör snart. Så bra hjälp har jag själv fått sen jag började och i oktober har jag ätit det i ett års tid.
Hoppas du fått svar på dina funderingar, har du ändå lite funderingar är du välkommen att fråga bara. Ska försöka svara så gott jag kan!
För att inte deppa ihop av vädret alldeles tänkte jag bjuda dig på ett häftigt recept. Perfekt till eftermiddagsfikat, klart på en halvtimma. Vaa??? Ja så kanske du tänker med tanke på att det ska vara jästid och hela konkarongen. Inte med dom här förstår du. Är det verkligen gott? Jag blev överraskad som tusan, trodde inte att det skulle bli så bra som det blev. Lite krispigare på ytan och sååå gott!!
RECEPT: (ca 20 st)
3,5 tsk bakpulver
75 gram smör
2,5 dl mjölk
0,5 dl sirap
1 krm salt
1 tsk kardemumma, malen
7 dl mjöl
Fyllning:
50 gram smör
0,5 dl socker
1 tsk kanel
Garnering:
1 st ägg, vispat
1 dl pärlsocker
Gör såhär:
Sätt ugnen på 225 grader. Smält smöret och blanda ner i mjölken. Tillsätt salt, socker och kardemumma och rör om. Ha i vetemjöl och bakpulver och arbeta den väl, gärna med maskin, var dock försiktig med att arbeta den för mycket. Degen ska vara mjuk och smidig och gärna lite lite kladdig. Jag gjorde min i min Hercules och det blev skitbra! Kavla ut degen till en stor rektangulär platta. Är den för kladdig bearbetar du den bara med mjölade händer och mjölad kavel. Bred på smör med en slickepott, strö över kanel, socker och rulla ihop. Skär ca 1 ½ cm tjocka skivor och lägg dem i bullformar. Pensla bullarna med vispat ägg och strö över pärlsocker. Grädda mitt i ugnen i 10-15 minuter. Ät & njut!
I morse sov jag till halv 7. Kände direkt att jag skulle klä på mig träningskläderna och ge mig av på en promenad. Har börjat lyssna på en ny bok och var så sugen på att få lyssna mer på den så jag skyndade mig iväg. Också ett bra tips på hur man tar sig ut på sina rundor. Den jag lyssnar på nu heter ”Munken som sålde sin ferrari”. Också en bok som tillhör självutveckling. Det är Stefan Sauk som läser den dessutom. Ni minns väl när jag träffade honom. 🙂
Det blev en stor upplevelse för mig, du kan läsa mer om det här! Jag skakade nog som ett litet asplöv och hade svettringar under armarna stora som gamla LP skivor. 🙂
Det blev en svettig runda då jag klädde på mig lite extra. Trodde det var kallare än vad det var. Men jag kan tycka att det är ganska så skönt att klä på sig lite mer och känna svetten rinna medan man går. Rensa ur kroppen lite.
Satte mig hemma på vardagsrumsgolvet och stretchade ut lite. Hjälper mot stelhet. Någon frågade hur vår katt mådde nu? Han mår fint, han hade nog matkoma bara eller så var han lite extra slö av värmen. Såhär satt han sen och tittade på mig när jag stretchade.
Pratar jag sen med mjuk röst med honom så ser han ut såhär. Som att han myser för fulla muggar. Jag är ju hans ”mamma” och flockledare. Han respekterar mig mest och tyr sig mest till mig. Lilla sötis. Så när jag sitter såhär och pratar med honom är det som han förstår vad jag säger. 🙂
Stretch klar! Det var gött att sedan fixa frukost och sätta sig framför Nyhetsmorgon. Åt glutenfri havregrynsgröt med banan och laktosfri mjölk. Det blev också en latte och två ägg. Mums!
Vi funderar på att sticka hemifrån. Nånstans bara. Kanske en roadtrip? I slutet av nästa vecka drar vi på husbilssemester till Tylösand och Smögen men vi känner att detta väder gör att vi inte vill stanna hemma bara. Får se om vi kommer fram till nåt bra? Ni lär få veta. 🙂
Senare ska du få veta mer om magnesium (får mycket frågor om det) och sen blir det ett snabb-recept på kanelbullar. Hörs sen igen! ❤️
Jag vet att det är mitt i sommar och semestrar, jag vet (efter 12 års bloggande) att det alltid går ner lite i trafik på bloggar under semester och sommar. Vill därför säga tack till er som kommenterar. Blir alltid glad när ni gör det! ❤️
I morse började jag dagen med promenad. Även om jag absolut inte sköter maten just nu (förutom att jag äter helt gluten och laktosfritt) så promenerar jag i alla fall. Det gör sååå gott och man får sin dagliga dos av endorfiner på det sättet. Imorgon blir det nog regnjacka på promenaden då jag kollade vädret nyss. Vi bor i ett regnande ”arselhål” nu känns det som. Som om regnstråken är stationerade rakt över oss. Men hur var det nu? Positivt tänk! Det är inte snöslask och 3 plusgrader i alla fall. 😉
Eftersom jag inte solar alls så satt jag idag på vår trapp – på en hög av dynor. Det var alltså när det var lite soligt ute. Det var jag och mitt manchesterbröst. Älskar det uttrycket, tror att det var Maggan som började med det faktiskt. 🙂 Det där manchesterbröstet kom som över en natt. Plötsligt försvann inte sovrynkorna bara. Tänker att jag förbereder dig som ännu inte har det men kanske kommer få. 🙂
Tony åkte och handlade glass åt barnen och köpte glass åt mig samtidigt. Den här glassen är laktosfri och så sjukt god. Fräsch och krämigt vaniljig på samma gång. Mums! Det är lite utmanande att ha uteslutit både gluten och laktos ur min kost ska jag erkänna. Svårt tycker jag då jag aldrig behövt tänka på såna här saker tidigare. Nu går jag och funderar över hur jag ska lyckas lösa en kedja, en fikakedja som bara har laktos och glutenfria bakverk. Hur alla restauranger borde ha en innehållsförteckning och märkta menyer för gluten och laktos. Plötsligt kan jag inte dricka kaffe överallt. Finns det inte laktosfri mjölk så kan jag inte dricka kaffe.
Jag är inte intolerant, jag ska bara undvika för att inte få problem med min mage. Men hur är det för er som lider av laktos/glutenintolerans på riktigt?! Det måste ju vara ett litet helvete att äta ute eller fika på stan?
Vi åkte ut till mamma o pappa som sagt. Vi tog med oss grannens lilla pojke Anton. Milos bästa lekkompis. Dom skulle leka 24/7 om dom bara kunde och fick. Helt underbart lyxigt att ha en sån kompis som bor i huset bredvid. Jag är så glad för honom.
Det blev en lugn kväll hos mamma o pappa med lite mat och fika. Jag hoppade fikat då det inte var glutenfritt. Men det gjorde verkligen INGENTING då jag frossat mest hela dagarna nu. 🙂
Nu ska jag fortsätta kolla filmen på 4:an. Den med Tom Cruise. Hoppas Du haft en mysig dag vad du än gjort. ❤️
Står här på trappan och väntar ut det värsta regnet. Herreminjee vilket omväxlande väder det varit idag. Här har det åskat/regnat/var soligt om vartannat. Lite lätt schizofrent väder kan man säga.
Nu ut till mamma och pappa och fira en släkting som är här och fyller 60 år idag. Hörs igen sen!
