Ja nu har vi kommit hem igen. Allt gick bra på hemvägen men det är ju boooooooring! Här hemma har det hunnits med lite tvätt och städning avvhusbil. Vi åker snart och lämnar den hos svärisarna. Vi fick tack och lov en helt underbar sista dag i Smögen.
Det var lite annat väder som mötte oss när vi kom till Smögen. Wow, att se solen för första gången gjorde ju att man blev alldeles varm och glad.
Vi satte oss på Skäret och åt en varsin räksmörgås. Att sitta ute i solen vsr ju tammefasen ljuvligt.
Glutenfri till mig såklart. Men den här gick inte av för hackor kan jag säga.Picklad lök uppepå också.
Detta var vår utsikt ifrån platsen där vi satt. Båtarna kom och gick medan vi satt där. Huuur najs?
Nähä, jag måste sätta fart här. Ska visa er massor med mer härliga bilder senare. ♥
Eftersom jag har jordens bak-craving efter en hel veckas semester får ni ta del av mina bästa gamla godingar! Detta är ett recept i raden som blivit väldigt omtyckt bland mina recept. Jag förstår det, för detta är MYCKET godare än dom mums-mumsen man köper i affären. MYCKET! Dessa härligheter kan du frysa och ta fram när du vill äta. Inte alls svåra att göra är dom heller.
MJÖLKCHOKLAD MUMS MUMS 20 st
2 dl strösocker
1,5 msk florsocker
0,75 dl kallt vatten
0,75 dl hett vatten
0,75 msk gelatinpulver
0,5 äggvita
2 tsk vaniljsocker
20 smörgåsrån
200 gr mjölkchoklad
1 tsk rapsolja
GÖR SÅHÄR:
1. Lägg strösocker, florsocker, äggvita och kallt vatten i en större bunke eller i bakmaskin.
2. Blanda gelatinpulvret med det kokta vattnet och rör tills gelatinet löst upp sig helt.
3. Börja vispa äggvite- och sockerblandningen och häll sedan ner den varma gelatinblandningen i en fin stråle.
4. Vispa tills du har en fluffig smet, vispa ner vaniljsockret några minuter innan du slutar vispa. Jag fick vispa ganska så länge för att få ett fast fluff.
5. Stansa ut 2 plattor från smörgåsrånet. Ta en rund pepparkaksform eller ett glas.
6. Spritsa ut mums-mums smeten till en virvel som ”riktiga” mums-mums.
7. Ställ in i frysen i drygt 1 timme för att stelna ordentligt.
8. Smält choklade över vattenbad. Droppa ner 1 tsk rapsolja och rör ut i chokladen. Chokladen blir tunnare och det blir lättare att få en jämn yta.
9. Doppa mums-mums i chokladen och ställ att stelna. Jag ställde mina direkt i frysen.
Påbörjade detta inlägg i morse, dock så blev det så himla fint väder så vi liksom kom av oss fullständigt med de dagliga sysslorna som att blogga till exempel. Såhär skrev jag i alla fall. 🙂
Morning Sunshines!
Eller? Ironiskt nog så skiner solen här idag när vi vaknar. Jag kan inte hjälpa att jag blir irriterad. Det har varit konstant molnigt, alltså tjockt molnigt på nästan hela vår resa. Så idag spricker det upp, när vi ska åka hem. What? Nu liksom? Hemma regnar det som fan hörde jag så det känns ju också sådär att åka hem till. Ja ni, detta väder är på allas läppar men det är något man ABSOLUT inte kan göra något åt ju. Så är det!
Ser ni? Sunshine all over the place liksom. Man undrar ju om nån vädergud vill spela oss ett litet spratt. 😉 Vi har i varje fall packat ihop här. Utcheckning är det kl 12. Milo har hittat massor med nya vänner så han är ute och leker. Honom ser vi knappt nu. Den här campingen är väldigt barnvänlig. Stor lekplats och lekrum med pingisbord och film. Så även om det regnat och haft sig så har det varit toppen för honom. Bra där! Det ligger dessutom bara 10 minuters bilfärd ifrån Smögenbryggan. Man behöver inte ens ta bilen faktiskt, bussarna går precis utanför campingen, varje halvtimme. Så hade det varit supertoppen väder hade vår vistelse blivit fantastisk!
Kolla bara utanför servicehuset där toaletterna och duscharna finns. Så himla fräscht. Duscharna ska vi inte prata om!
Så fräscha badrum där hela familjen kan kissa, bajsa, duscha och t.o.m bada liksom. Det tycker jag är en sån himla bra service ju.
Whoop whoop! 🙂 Helspegel också.
Eftersom vädret log emot oss tog vi ett snabbt beslut att ta oss till Smögen igen. Det ska jag skriva mer om i nästa inlägg.
Jaha, idag fick jag äntligen se den omtalade Smögenbryggan. Helt klart är ju att det är väldigt ”västkustskt” och pittoreskt. Bryggan vimlar av turistort, restauranger, små butiker och massor med fina båtar. De små bodarna är så fina så man blir tammetusan alldeles varm i barmen.
Vi började med att köpa en regnjacka åt Milo då hans blev kvar hemma hos Love Forever Terece när vi var där sist. Han har en poncho men den är så otymplig. Klädda till tänderna var vi och laddade för bryggan.
Det var lite så som jag hade tänkt mig det. Tyvärr så var inte vädret 100 så känslan att sätta sig och håva i sig skaldjur på nån solig uteservering uteblev.
Ja bilderna talar väl för sig själv. Det är som de bilder man sett och fått berättat för sig. Häftigt dock när man äntligen får se det med egna ögon.
Vi käkade på ett ställe precis vid vattnet. Jag lyxade till det med ett fläskfilé grillspett. Tony och Milo åt pizza. Jag kan ju inte det om det inte är glutenfritt. Kanske är lika bra. Jag har baaaaaara mofflat nu kan jag säga. 🙂
Medan vi satt och åt bröt solen igenom. Jag blev nästan tårögd. Vi hade ju inte sett den mer än första dagen på vår husbilssemester. Nu bröt den igenom. VI satte oss på en bänk på bryggan, klädde av oss jackorna och bara njöt. Kändes nästan overkligt! 😉
Här stod vi länge och väntade på att det skulle kliva på 3 till i båten. Denna ribbåt ska ha minst 6 stycken passagerare innan den kör. Tjejen som jobbade som inkastare utanför försökte flera ggr att få oss med på båten. Jag, som är livrädd för allt….eeeeh, hahaha! ”Nä fiiiifaaaan” utbrast jag när hon frågade. Kan ni tänka er mig och Milo på den där båten?! Haha, nämen jag skulle vara nerkissad och Milo stackaren skulle väl flygit av båtfan. 🙂
Kolla vad häftiga inredningsdetaljer. Gjorda i plåt. Den som ser ut som nån form av tjur såg jag fanns som ölkyl också. Man öppnar luckan på ryggen och lägger i ölen där.
The Loft, inredning i massor men så himla mycket folk så jag ga mig inte in i den leken!
Hur fint?
På den här bilden så bröt just solen igenom på himlen och sken rakt ner här. SÅ idylliskt!
Sista bilden är ifrån bron när vi åker över till Kungshamn. Dessa små stugor alltså. I´m in love! ♥
Nu sitter vi i husbilen och myser vår sista ikväll. Imorgon beger vi oss hemåt igen. Jag längtar efter stora barnen och katten därhemma. Elliot har jag pratat med i telefonen, han är i Småland och jobbar för tillfället. Thedde har jag snackat med varje dag, han tar hand om huset fint.
Jag måste bara tipsa dig om Hannahs klädkollektion FEMME collections superREA! Jag kastade mig in där ikväll och beställde fler färger avv min superfavvotop. Det är en linne t-shirt som jag bara äääälskar. Har en i svart men beställde i de andra färgerna nu också. Perfekt under kavaj eller kofta, funkar fint som den är också. Superhärlig kvalité också, hände inget med den när jag tvättade den. Lööööve it!
HÄRhittar du den, nu för endast 135 kr! Beställde även en Elina dress i grått, sååå skön! Den hittar du HÄR.
Nähä, nu ska jag ta ”natt” här.. hoppas du haft en bra dag min vän. Go´natt! ♥
Har ju presenterat den här härligheten tidigare här på bloggen men den tål att presenteras igen! Om och om igen faktiskt för den här är nog den godaste chokladigaste drömmen man kan tänka sig. Sååå god! Så fantastiskt jefla god alltså! Har du ännu inte testat att baka denna så måste du göra det. Gillar du inte lakrits är det bara att utesluta den rakt av.
Lakrits & Chokladfudgekladdkaka
3 ägg
3 1/2 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
4 msk kakao
1 tsk lakritspulver
2 dl vetemjöl
150 gram smält smör
1 krm salt Gör såhär:
Sätt ugnen på 175 grader. Lägg i bakplåtspapper i botten av en springform med avtagbara kanter på ca 24 cm. Smält smöret och låt svalna något. Rör ihop ägg och socker, du får inte vispa utan bara rör ihop det då det inte får komma in så mycket luft i kakan, vi vill ju ha den kladdig – inte luftig. Blanda de torra ingredienserna och rör ner i smeten, rör till sist i det smälta smöret. Häll i smeten i springformen . Ställ in i ugnen i cirka 20-30 minuter, den ska fortfarande vara kladdig invändigt. Jag hade min inne i 26 min. Chokladfudge
1 1/2 dl vispgrädde
1 msk lakritspulver
150 g mörk choklad
1 dl strösocker
3⁄4 dl sirap
50 g smör Gör såhär:
Rör ut lakritspulvret i ½ dl grädde. Hacka chokladen grovt. Koka upp grädde, socker, sirap, choklad och smör. Låt koka under omrörning ca 5-7 min. Tillsätt lakritsgrädden och rör om. Häll chokladfudgen över kakan och ställ den i kylen tills fudgen stelnat. Kakan kan serveras som den är eller med en härlig klick vispgrädde till. Ät sedan och njut så mycket du bara orkar och kan.
Alltså, ja jag vet faktiskt inte vad jag ska säga? Att försöka hålla en positiv känsla kring det börjar bli svårt. Idag vaknar jag upp och känner mig faktiskt jäkligt less. Skitväder! Jävla skitpisshelvetesjäklaskitfan. Så, nu fick jag svära loss om det lite. Men allvarligt? Kan det blir sämre eller? En dag hade vi lite sol, EN! Då var den dessutom lite halvdan. Fifan alltså. Ändå har vi hållit oss kvar, jag menar, vi hade ju kunnat lyfta och bara dra hem. Men serru, vi resonerar som så att då är det ju ännu mindre semester. Ja att bara vara hemma liksom. Så vi har faktiskt hållit oss kvar, bara för att känna att vi gör något annat än bara är hemma. Vi får ju se saker. Uppleva andra miljöer. Jag tror att det på något sätt ändå gör gott för en.
Idag är tanken att vi ska in till Smögenbryggan. Vi trotsar regnet och åker dit och kikar, då har vi ju i alla fall sett det. Ska ju vara fantastiskt på sommaren. Eeeh, kanske mest när det är soligt men ändå. 😉
Nu sitter Milo och sjunger ”Jag kääääännner mig naaaaaaaaken…….FAN vad bra!” Han har egen playlist på Spotify som han lyssnar igenom nån gång per dag. 🙂
Här är det god kväll i husbilen. Vi har en iPad/iPhone stund nu efter maten. Vi sover ju så länge på morgnarnaså allt är liksom förskjutet i våra liv. Frukost absolut tidigast vid 10. Lunch vid 14 tiden och middag vid 20 på kvällen. Milo har börjat få ont i halsen och jag med. Zzzzznark! Men vad göra åt det då? Inte konstigt att man drar på sig höstförkylningar när det är som höst ute.
Vi ruttnade ur fullständigt på vädret här så vi ”festade” till det med lite tacos. På en helt vanlig tisdag. 🙂 Det satt fint det. Jag lyckades också hälla ut ett helt glas med pepsi Max på golvet. Dubbelzzzzzznark! Skönt dock att visa Milo att vuxna också kan hälla ut sitt glas. Han blir nämligen helt förkrossad när han själv gör det.
Jag fick i varje fall en väldans fin teckning som Milo ritat på sin iPad. Han var så stolt. För er som inte vet så fyller man i hårfärg och lite sånt på den här tjejen. Vi har FREE versionen och där finns ingen brunette. 🙂 Eller så önskar han sig en blond mamma. 😉
När jag satt inne och jobbade lite gick Tony och Milo för lite krabbfiske. Dom lyckades fånga en som dom la tillbaka den i vattnet igen efter att den fick posera modell.
Mysigt att få bilder skickade till sig medan de var ute på sin lilla utflykt. Förmodligen kommer man se tillbaka på dessa bilder och längta tillbaka även om regnet possade ned och gav oss en trist sommar rent vädermässigt.
Nähä, nu kallar sängen. Regnet slår mot husbilstaket vilket i sig kan vara lite sövande faktiskt. Riktigt mysigt.
Vi är mitt i vår sommarsemester och roadtrip på västkusten. En trip vi planerat in i minsta detalj och längtat och väntat efter. Att återvända till sina sommar-smultronställen, njuta och tanka energi för att orka den långa vintern, en resa i energitankandets tecken helt enkelt. Ligga på en vit kilometerlång strand, höra måsarna skria, barnen kikna av skratt efter att någons pappa kastat dom högt ovanför vattnet. Att äta en glass som rinner av värmen och vara långt ifrån hemmets alla måsten. Barnen går i solblekta badbyxor och har ryggar bruna som pepparkakor. Man tar sin lilla kickbike till lekplatsen med alla nya kompisar eller så badar man sig skrynklig i det salta vattnet. Grilldoften sprider sig på kvällen och en och annan frostigt kyld flaska rosevin öppnas. En skön sval sommarklänning svalkar skönt den brunbrända kroppen och D-vitaminet är insprängt i varendaste cell. Man ler med hela kroppen och njuter av enkelheten. Allt är så enkelt med sol och bad.
Men plötsligt blir det inte riktigt så som man hade tänkt sig den där energitankar-resan. Vädret suger hästballe och plötsligt begränsas valmöjligheterna att njuta av just sommar och semester. Själva sitter vi i en, för all del, stor husbil på en av Sveriges vackraste campingplatser. Men vad hjälper det när solen envist gömmer sig bakom ett tjockt täcke av gråmulna moln. Himlen öppnar sig gång på gång och släpper ned decenniets största regnskurar så vi alla tappar hakorna av förvåning. Den kilometerlånga stranden ser ut som direkt hämtad ur en skräckfilm med höga förbannade vågor som piskar in mot land. Varje dag har vi tittat mot himlen och hoppats att alla förbannade väderappar och TV-väder ska ha haft fel. Men inte fan har dom fel när det är åt det här hållet….
Så, vad händer då med den där sexåringen man har med sig när det bara erbjuds regn och rusk på den förväntade energitankar- resan? När det inte blir sol och salta bad, kickbike till lekplatsen med nya kompisar, knackigt WiFi eller rinnande glassar i en solstol?
Jo, det blir tråkigt!
Vi har varit på resande fot i 4 dagar. Solen har lyst, men endast med sin frånvaro. Första dagen på campingen såg vi åtminstone solen och den kilometerlånga stranden. Men sen har det varit ”gynatt” på den fronten kan man säga. Bokstavligen.
Det jag märkt är att våra barn knappt behöver ha tråkigt längre om ni förstår vad jag menar? Alltså, våra hem och vårt leverne erbjuder konstanta händelser. Är det inte sol och bad är det nåt spel, en iPad, iPhone eller nån kickbikesmojäng som kan köras. När det blir stiltje, när det regnar och det inte finns WiFi eller något spel tillgängligt blir det tråkigt. Vi som manna och pappa försöker vända in och ut på oss själva för att vår sexåring ska ha något att göra. Plötsligt slog det mig, hur var det när jag var liten?
Fanns det tråkigt när jag var liten på 70 talet? Inte som jag minns det. Inte minns jag heller att mamma och pappa vände ut och in på sig själva för att underhålla mig, eller hitta på saker åt mig att göra. Jag minns det som att jag tog cykeln och cyklade runt runt på gården tills det dök upp någon som hade lust att leka. Dök det inte upp någon cyklade jag ändå. Regnade det ritade jag Barbiedockor eller lekte affär på mitt gröna skrivbord. TV tittade man inte på för det fanns inte barnprogram i samma utsträckning som idag. iPhone iPad….. QUE? Det första TV spelet lanserades någongång i min barndom och då var det två gröna streck och en prick. Som tennis typ. Jag minns att det var sjukt kul i alla fall. En wow upplevelse på den tiden.
Ibland får jag höra av den äldre generationen att vi gör så mycket för våra barn nuförtiden. Vi är närvarande på ett annat sätt och daltar. Det har fått mig vid ett flertal tillfällen att fundera. Gör vi för mycket? Är vi föööör närvarande? Borde dom själva underhålla sig mer och vi som föräldrar bara låta dom ha tråkigt? Förmodligen. Säkert skulle det vara bra för våra små individer, säkert skulle det vara bra i deras utveckling och säkert i någon psykisk aspekt bra för framtida självkänsla och självutveckling.
Men så plötsligt dyker det upp en film i mitt Facebook flöde, en film om den otroliga pojken Bailey Matthews. Han är 8 år. En pojke som blivit hjärnskadad någonstans i utvecklingen i sin mammas mage vilket gjort att han till viss del är förlamad. Hans pappa är med honom hela vägen när han klarar ett triathlon. Han har simmat 100 m, han har cyklat 4 km och han har sprungit 1,3 km. Filmklippet är ifrån hans målgång, när mamman filmar honom
Jag kan erkänna att jag gråtit floder till detta klipp, jag har tittat på det om och om igen. Jag är så glad för lille Bailey och tycker att han är en sann hjälte och någon att se upp till. Jag känner mig tagen och lycklig över att den här pojken har så fantastiska föräldrar som stöttar honom i det här. Att han verkar ha närvarande föräldrar som gör allt för honom. Jag slås också av att vi ju ska vara närvarande, även om våra barn säkert mår bra av att ha lite tråkigt ibland. Men vi ska nog sno åt oss lite av tiden som barnen tillbringar t ex vid sina iPads och iPhones. Vi ska ta den tiden att använda varsamt och rätt. Att vi ska njuta av våra små. Självklart sitter även vår lilla sexåring vid sin iPad lika gärna som han kollar TV och spelar TV-spel. Jag tampas också med ett dåligt samete över att han kanske haft sin iPad för mycket vissa dagar. Men jag tror att vi alla borde sno lite av den tiden och inte begränsas av att sommarsemestern blir regnig och tråkig. Vi kan ha tråkigt tillsammans, vad man nu menar med att ha tråkigt. Är yatzy tråkigt så ”so be it”.
Idag har jag två stora barn som är 19 och 16 år. Det gick oerhört fort. Alldeles för fort. Plötsligt stod dom inte längre i lekparken och skrek ”Kom mamma, kom och titta hur högt jag gungar!” Nä, plötsligt skämdes dom över mig. Plötsligt blev det inte längre någon puss när man släppte av dom vid skolan. Plötsligt var inte mammas ögon där på lekplatsen alls viktiga längre. Dom ville klara sig själva, hänga med kompisar och vara med allt annat än mamma och pappa. När jag fick chansen att bli mamma ytterligare en gång åt en liten sladdis så lovade jag att jag skulle försöka andas in detta barn på riktigt. Vara närvarande, umgås, lyssna på honom, ta vara på de små stunderna när vi är själva och inte gör någonting alls. Jag säger inte att jag är någon ”Mom of the year”, absolut inte….det är absolut inte det jag vill med detta inlägg. Men jag fick chansen en gång till att verkligen försöka stanna upp i mitt moderskap och ta in allt min lilla sexåring hittills bringat in i mitt liv. Å jag tänker låta honom fortsätta ha tråkigt, jag tänker fortsätta slåss om tiden med iPad/iPhones och TV spel för det är inte länge kvar tills jag blir pinsam……igen!
Dela gärna, alla behöver vi kanske lite föräldraboost.
Vi sitter i husbilen och har just ätit. Idag blev det korvstroganoff och ris. Vi gav oss ut för att kolla klipporna och stranden. Tur vi hade åtminstone ETT paraply med oss för lagom till vi kom dit kom en rejäl skur.
Milo tog såklart med sig kickbiken. Precis nere vid vattnet finns några av stugorna. Kan du förstå så fint att vakna till en solig morgon? Sätta sig och ta sitt morgonkaffe….
Eller tänk att bo såhär? På klipporna vid det salta vattnet? Snacka om Saltkråkan. Det här huset ligger en bit ifrån vår camping och ser så idyllisk ut.
Tydligen är det naturreservat här så man kan springa på en ko om man har tur. Därav staket och grind. Sedan knatar man på en gång som leder ner till stranden.
Stranden med lite sand, bryggor, vattenrutchkana och framförallt klippor. Så otroligt vackert. Dock så började det regna medan vi stod där.
Pang sa det så bröt regnet ut. Snabbt sprang vi till det här utedasset som stod där och ställde oss i skydd. Fint ställe att stå på dock. Inte sant? 🙂
Klippor klippor klippor så långt ögat kan nå. Sååååååå synd att man inte får se detta när det är 25 grader och sol. 🙁 Så vackert ju!
Häftigt att se att det växer hallonbuskar rakt ut från berget. Ljungen växer också så fint. Finns hur mycket som helst.
Det blev en mysig liten tripp till klipporna. Synd på regnet. Har spelat in ett klipp från vår visit på periscope för er som följer mig där. 🙂
Nu ska jag skriva klart mitt inlägg om det här med om barn får ha tråkigt? Hörs snart igen.
Är det sant att det verkligen är sol? Jag smäller av….. Kan knappt tro att det är sant? Sitter utanför vår husbil här i min lilla sov-T-shirt och förundras över att den ens visar sig, värmer gör den också!
Jag har typ just slagit upp ögonen här och kastade mig ut när jag såg att det såg ut som sol. Den ligger liksom gömd under ett täcke av moln med det glipar här och där. Tänk OM det skulle kunna bli sol idag? Men jag tänker inte ha för stora förhoppningar om det, man blir bara ledsen om det INTE blir så.
Nu ska jag börja göra frukost till familjen här. Dom sover som små grisar fortfarande så kanske blir det ensamfrukost. Ska ta massor med bilder här så ni också får se sen.
