Ja, mellanperiod med kläder känner jag lite. Det är inte tokvinter, det är inte vår. Det är något mitt emellan. Men våren är på ingång, om inte annat så vet man det på att det är mars månad nu. 🙂 Nästa månad kommer våren garanterat senast spricka ut. HURRA!
Dagens kläder för min del. Bootcut är ju som ni vet tillbaka. Det siade man ju redan om i somras att detta nog kommer slå hårt igen. Det gjorde det. Nu ser man var och varannan i dessa utsvängda jeans och jag trivs som fisken. 🙂 Har satt ihop ett litet collage på kläder med inspiration från dagen outfit.
Vaken sen 4 är jag. Ska strax gå upp och fortsätta måla lite. Känner mig inspirerad, inte av det man skulle kunna tro, som är något glatt och härligt. Jag känner mig inspirerad av ”när kvinnor ger andra kvinnor skit”. Eller jag kanske ska säga inspirerad och irriterad över när kvinnor ger andra kvinnor skit. Inspirerad klingar positivt för mig så jag kände att jag behövde förtydliga att inspirationen kanske inte har den positiva känslan i det avseendet.
(Mitt i en mening i en photoshoot i skogen).
Läste Blondinbellas blogg här på morgonen. Har följt henne sporadiskt i många år. Hon skrev ett sånt jäkla ”spot-on” inlägg om kommentarer hon fått. Kommentarerna handlade om hennes sätt att vara mamma på, det handlade också om hur ful hennes hy var, eller hur risigt hennes hår var, eller att hon och Odd som tjänade så bra gott och väl kunde vara hemma med barnen mer.
Hennes svar på dessa kommentarer var SÅÅÅÅ spot-on. Det är bland det bästa svar på skitkommentarer jag någonsin läst.
Jag citerar ”Blondinbella”:
”Vi kvinnor måste sluta med det här. Det är ofattbart att det finns människor som lägger tid på att kommentera på den här nivån. Jag kan ta skiten, jag är van. Men ni som skriver måste förstå att ni spiller er tid och energi på något som inte ger ett dugg.
Vi lever ungefär 29 000 dagar i ett liv. En tredjedel sover vi bort. En del av dagarna är vi för små för att ens minnas och en annan del av dagarna är vi för gamla för att orka. Så mycket återstår inte där i mitten för att vara krass. Då undrar jag, hur kan man vara så taskig mot sig själv att man kastar bort minuter utöver det till skit? Det är respektlöst mot sig själv. Blir du irriterad på hur jag lever, gör dig en själv en tjänst och läs inte. Kommentera inte. Ta fram en bra bok eller ring en vän, gör något av din dyrbara tid som ger dig något positivt istället. Slösa inte din tid på att bli upprörd, livet är för kort för det. Använd andra människor för inspiration, men inte bränsle för irritation.”
(Rättar till klänningen mitt i en photoshoot i skogen).
Alltså WORD! Detta var det bästa jag läst på länge. Det handlar ju om vad man gör mot sig själv. Isabella Löwengrip couldn’t care less, hon som fått ta skit sen hon var 14 har nog byggt upp ett sjujäkla tjockt skinn på näsan vid det här laget.
Jag ser mycket av min Elliot i henne. När man fått tillräckligt med skit ett tag så blir man luttrad. Det biter inte längre. För man har blivit van. Att bli van med att ta skit borde ingen människa behöva bli. Det är åt helvete! Men, vår värld ser ut såhär. Vår värld är hård, den är karg och den är full av bitterhet och avund. När ens eget liv är så plant, trist och perfekt så måste man få klanka ned på någons annan. Eller? Vad är egentligen perfekt? Jag blir mörkrädd när jag förstår att det på riktigt finns människor som tycker att de lever perfekta liv. Som tycker att de är perfekta mammor. Som tycker att de lever enligt facit. Vad har en sån människa att sträva efter i ett liv? Vad har en sån människa för mål och visioner? Om allt redan är perfekt, vad finns kvar? Jag skulle aldrig vilja vara utan mina förhoppningar och mål i livet. Självklart kan man vara nöjd med sitt liv, absolut! Men….om man vore så nöjd med sitt liv så skulle man väl knappast behöva klanka ned på någon som Blondinbella som mamma va? Eller att hon var ful i håret eller hade ful hy?
(Försöker sitta perfekt i en photoshoot i skogen)
Som bloggare lär man sig lite vad man kan och inte kan skriva. Man lär sig att människor lätt blir kränkta. Ibland mer, ibland mindre kränkta. Mitt sätt att skriva har helt klart färgats av människor som känt sig kränkta av olika saker. Jag skrev ofta ”Hitler” om saker som handlade om att vara benhård med saker. Någon blev kränkt. Jag skrev ibland att det kändes schizofrent, någon blev kränkt. Jag skrev om hur jag kände med min oro och undrade om ni var likadana, någon blev trött på min oro och tyckte jag tjatade. Jag skrev om rädslan för sjukdomar, någon skrev att den minsann hade en i sin närhet som var sjuk på riktigt och inte i nån inbillningssjuka. (Det tragiska här är att personen inte förstod att man kan vara sjuk på olika sätt-att jämföra sjukdomar har aldrig och kommer aldrig att bli min grej.) Lägger jag upp för många bilder på en och samma kaka kan några tycka att det är för många bilder, förlåt…men jag älskar att fota och jag älskar att titta på bilder själv. Förlåt om scrollandet blir för mycket men jag kan inte hjälpa att jag vill lägga upp många bilder när jag tycker dom är fina. Reklamen har det klankats på. Någon skrev en hejdå kommentar för den irriterade sig så mycket på reklamen. Ingen reklam – ingen blogg, så är det ju när man bloggar på den här nivån. Detta är mitt jobb.
När jag lägger in en bild kollar jag oftast en extra gång om det finns något i bilden att opponera sig mot. En gång satt Milo och sov i sin bilkudde. Vi har en sån sittkudde i en av bilarna och en vanlig sittstol med ryggstöd i en av bilarna. Jag tog bild på honom men struntade i att lägga upp den, han hängde med huvudet när han sov och jag visste att någon skulle opponera sig. Båda stolarna är lagliga men den ena sitter han bättre i. Han satt nämligen rättvänd i sin stol en gång (för längesen) och någon gick i taket så nu passar jag mig. Innan Milo klippte sig kort fick jag nedklankningar om hans hår i stort sett varje vecka. Lägger jag upp bild på Tony när han varit i sin rundaste form har det skrivits att han är tjock. (Som om han inte visste det själv liksom.) Någon tycker att jag skriver för långa inlägg….
Man lär sig. Ibland missar man, eller man skriver rakt från hjärtat utan att tänka åt alla, ja då får jag oftast någon som reagerar.
(Gör ont i rumpan i en photoshoot i skogen.)
Jag brukar ju skriva att jag får väldigt lite skit. Men det betyder inte att jag INTE får skit. Blondinbella har rätt, det biter inte så hårt längre. Jag minns en tid när det gjorde jävligt ont. Jag fick hjärtklappning så fort jag gick in på bloggen. Kunde inte sova om nätterna om jag läste nån kommentar på kvällen som gjorde ont.
Alla dom här sakerna har ju gjort att man många ggr funderat över sitt vara eller icke vara i bloggvärlden. Ibland har man bara känt att man skiter i det, när man inte längre får uttrycka sig som man vill eller när familjen inte får se ut eller göra som de vill, ja då har det känts som att man bara vill lägga ned. Mitt i allt detta har man också fått höra vad folk omkring en pratar och säger. Folk som bor i den här stan. Allt brukar ju komma fram som ni säkert förstår. Åh herre, ibland har man fått höra så det känns som öronen trillar av. Mycket pga den här bloggen, eller saker jag gör.
Att ha en framgångsrik blogg eller att ha varit med i ett TV program gillas inte av alla. Jag vet det, jag får höra allt. Jag vet vilka som säger vad. Det är mycket leenden och falskhet. Men vet ni? Jag orkar inte bry mig. Jag skulle inte orka hata tillbaka om du förstår vad jag menar. Skulle jag göra det så skulle jag gå sönder. Det skulle bara bli en blöt fläck kvar av mig.
(Lycklig i en photoshoot i skogen)
Jag vet vem jag är, vad jag står för. Jag vet exakt hur gott mitt hjärta är, hur jag inte vill någon illa. Jag vet vad jag kämpar med och Gud vet hur mycket jag kämpar med vissa saker. Jag respekterar människor. Jag respekterar mig själv. Jag älskar min familj mer än livet och jag vill alla väl. Hata mig om ni vill, både IRL och här på bloggen. Men jag är en enkel människa med mina ”struggles”, jag har dom omkring mig som jag tycker om, det ni får läsa här är en bråkdel av mitt liv men färgar dock ett helt liv.
Jag säger som Blondinbella. Lägg energin man lägger på hat på något viktigt. På familjen, på vänner, en god bok eller på träning som t.o.m gynnar kroppen. Alla har vi våra struggles, alla!!! Vi gör bara så gott vi kan…vi försöker leva dessa 29.000 dagar så bra vi förmår. Med att kämpa och älska.
Efter jag tränat kastade jag mig genast på matlagningen. Chili con carne stod på schemat. Det roligaste av allt var att Milo åt upp allt och tyckte det var såååå himla gott. HURRA! Det är sällan jag lyckas så bra ska jag säga.
Tänkte jag skulle skämma bort lilla familjen med lite ”Nutella treats.”
Dessa var verkligen superenkla att slänga ihop och det blev en höjdare hos familjen. Dom åt det med glass och tyckte det var supersmarrigt. Tänker att detta skulle passa på en lite lyxigare frukost eller brunch.
Såhär enkelt slänger du ihop dessa:
4 skivor bröd (jag tog ett lite grövre)
1 ägg
2 msk mjölk
½ tsk vaniljsocker
2 msk nutella
blåbär
strösocker
Gör såhär:
Vispa lätt ihop 1 ägg, mjölken och vaniljsockret. Ta formbrödet och skär avv kanterna. Ta en kavel och kavla ut bröden så de blir platta. Fördela ut Nutellan på brödet. Lägg på blåbär i ena kanten. Snurra sedan ihop brödet med de sidan som blåbären ligger på först. Nutellan kommer göra att de håller sig i en rulle. Lägg gärna kanten nedåt så den håller ihop. Vispa samman ägg, mjölk och vaniljsocker. Doppa sedan rullarna i äggsmeten. De ska vara genomdränkta. Smält smör i stekpannan och stek bröden runtom. Ställ dom med kanten nedåt. Strö strösocker i en tallrik, rulla dem sedan i strösockret. Servera gärna med extra blåbär och glass.
Jahapp, nu ska jag fortsätta kolla Sveriges mästerkock. Så spännande är det! Ha en fin kväll. ♥♥♥
Åh, den här middagen är jag glad att jag exprimenterade fram. Det blev sååå gott, pubbeunge 2 tyckte det var jättegott t.o.m. Milo åt med god aptit för att inte tala om hans mamma som hämtade om en gång till. Ajabaja, man ska väl inte hämta om. Man ska väl nöja sig med en portion va? 🙂 Mozzarellaosten hade smält sådär härligt och så fetaosten med den saltiga smaken. Ja, MUMMA var det.
Såhär såg det ut när det kom ut ur ugnen.
RECEPT 8 PORTIONER:
8 laxfiléer
½ purjolök
1 röd paprika
100 gr mozzarella
100 gr fetaost
1 dl vitt vin (eller matlagningsvin)
3 msk hummerfond
2 dl vatten
salt
peppar
Gör såhär:
Strimla purjolöken, hacka parikan. Dela mozzarellan och fetaosten i mindre bitar. Lägg laxfiléerna (gärna tinade) i en stor ugnsfast form. Salta och peppra över laxen. Fördela ut parika, purjolök, mozzarella och fetaost över filéerna. Blanda sedan samman vitt vin, hummerfond och vatten i en behållare av nåt slag. Häll sedan detta över hela formen. Skjuts in i ugnen på 200 grader i ca 30 minuter. Servera med ris. SMARRIGT!
Idag har jag på mig de skönaste kläderna man kan tänka sig. Såhär gillar jag verkligen att gå klädd. Det känns lite som att strutta runt i ett nattlinne liksom. Hehe… Fråga Tony vad han tycker om nattlinnen? Det är tant för honom…. Jag brukar svara att jag ju ÄR en tant och att en tant ska ha ett nattlinne. Är det bara jag som kan tycka att det är lite ”zzzexxyyyy” med nattlinne? Synd att jag är ensam om att tycka det i vår familj i så fall….. hahaha.
Jag har knåpat ihop ett litet collage på inspo på såna kläder som jag har idag.
Lite inspo sådär på en onsdag. Jag själv älskar att få inspiration till hur man kan klä sig. Man kan ofta komma på något som ligger där hemma som man bara glömt eller som man inte tänkt på att kombinera på nåt annat sätt. Så jag slukar klädinspo så fort jag ser nåt. 🙂
Onsdag redan, imorgon torsdag och sen är det fredag igen. Med den här farten är det snart höst igen. Mohahaha….. positiva Stina. 😀 Denna morgon var MYCKET bättre än den igår, blööööö…. Det var något med gårdagens kändes det som. Är kanske tisdagar mina nya måndagar? Oh no, hoppas inte.
I morse hann vi t.o.m göra det sista på läxan. Det är helt ”sinnes” att han sitter och knåpar läxor. Skriver och läser obehindrat. På riktigt, jag har inte hängt med alls. Det känns som att det där med att hänga med blir sämre och sämre, kanske har det med MIN ålder att göra??! Ju äldre man blir desto sämre hänger man med. Ja, det säger ju logiken också, att man som gammal hänger med dåligt, men att vid 43 årsålder känna det som att man vill nypa sitt barn i kinden och säga:
”Oj vad stor du har blivit!”
Du vet sådär som de äldre gjorde med en när man var liten. Då tyckte man ju att de var närmare döden än 80 liksom. Själv tyckte man att ett sommarlov var ett halvår långt och längtade man till julafton kändes det som 1 år fast det var ”bara” en månad kvar. Fifan, idag går en månad i ett nafs. Ja, annat var det förr…. 😉
Nu jobba, här inne ska du få lite dagens outfit tips, det blir recept och sen tänkte jag hinna med ett litet tips på inredning. 🙂
Det är kväll i stugan här och jag sitter och skriver till dig. Idag hade Milo handbollsträning, jag kände att jag behövde lite ensamtid så jag stannade hemma och satte mig i soffan för att gå igenom lite saker på datorn. Har en hals som gör lite ont då och då så jag gjorde en sjujäkla stark tekopp med massor av ingefära, honung och grönt te.
Det är bra skit när man vill mota förkylningar. Jag brukar riva typ 1-2 cm ingefära och ha i det och grönt te i en tesil. Sedan får det ligga i det varma vattnet i ca 5 minuter. Sen har jag slutligen i honung. Sååå, varför är det så bra med ingefära och honung då?
I honung finns det väteperoxid som bildas naturligt, den blir då effektiv mot inflammationer och sår.
I honungen finns också nyttiga enzymer som gör den antibakteriella effekten starkare – men se upp – de förstörs om man värmer upp honungen. Undvik därför att hetta upp honung över 40–50 grader om du vill bevara enzymaktiviteten. Honungen innehåller levande bakteriekulturer med mjölksyrabakterier som har en probiotisk effekt och inverkar positivt på vår hälsa.
Ingefära då? Ja, ingefära anses ha medicinska egenskaper, och i Asien har man använt örten som läkemedel i flera hundra år. Ingefära kan med fördel användas för
Matsmältningsbesvär. Ingefära är bra för matsmältningen, genom att örten stimulerar tarmarna och därmed produktionen av matsmältningsenzymer. Ingefära kan även lugna magen, minska gasbildning och motverka förstoppning.
Inflammationer. Ingefära har i århundraden används för att reducera och behandla inflammationer. I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cancer Prevention fick deltagarna ett tillskott av ingefära. Redan efter en månad hade inflammationsmarkörerna i tjocktarmen minskat, vilket sannolikt innebär en minskad risk för att utveckla tjocktarmscancer. Ingefära har också visat sig ha effekt vid behandling av inflammation i samband med artros.
Mot illamående. Att tugga rå ingefära, dricka ingefärste eller äta ingefärsgodis är en vanlig huskur vid illamående, exempelvis i samband med graviditet.
Träningsvärk. I en studie fick deltagarna på sportuniversitet ett dagligt tillskott av ingefära. Det resulterade i att deras träningsvärk minskade med 25 procent.
Menssmärta. Ingefära kan också lindra menssmärtor. I en studie visade det att smärtan för 83 procent av kvinnorna som fick kapslar med ingefära minskade, jämfört med 47 procent som fick placebo.
Japp, det var lite info om ingefära och honung. 🙂
Det var gött att sitta ned alldeles i lugn och ro. Tet var sådär härligt starkt så man kände att det bet ordentligt. Mota Olle i grind. Inga jäkla baciller här inte… herreminjee, man har hört om folk som varit så himla sjuka i influensan som härjar nu. Hörde på Nyhetsmorgon att den nådde kulmen i förra veckan så nu har det börjat ebba ut. Bra det! Nu hoppas vi att vi slipper här hemma. Jag tycker det är lite mysigt att sitta vid TV:n på eftermiddagarnas repriser som går. Idag tittade jag på Bytt är Bytt. Tycker det programmet är skitbra!
Jag lagade en jättegod laxrätt ikväll, du ska få recept också sen. Lagade helt annorlunda mot vad jag brukar men jag försöker förnya min matrepertoar nämligen. Hehe… Man kan ju inte spela samma låtar hela tiden. 🙂
Min mellangris är hemma ikväll. Så mysigt när man får ha dom hemma. ♥ Herre…nu när jag sitter och tittar på den här bilden blir jag verkligen chockad på riktigt. Hur blev han så stor? Jag fattar inte?! En snart vuxen man….
Minigrisen då….? Haha. Han satt och bläddrade i sin fotbollstidning medan han käkade kvällsmat med sked. Han kan njuta av livet den här lilla fisen. Han pluggar faktarutor om sina idoler. Han utropar plötsligt! ”Mammaaaa, vet du hur gammal Ronaldo är?” Eeeh, nä det vet jag ju inte då. ”Han är 31, 1 år äldre än Wayne Rooney!” Eeeeeh, oookej.. Då vet jag. 😀 Han älskar att läsa sig till info och sen få berätta för oss. Härlig utveckling och frihet när man lär sig läsa.
Tror ni att tulpanerna gjort sitt eller? Mitt i veckorna sådär så hinner man tammetusan inte ens att tömma en vas med gamla tulpisar i liksom. Där står dom och feng-shui:t här hemma bara går bananas! Enligt feng-shui så ska man absolut inte ha torkade gamla blommor hemma. De suger tydligen bort massor med energi. Så att imorgon måste jag nog feng shui:a mitt hem igen. Ut med dessa gamla torra tulpisar och så in med nytt på fredag igen.
Nähä, nu ska jag tvätta av mig sminket. Ska nog orka hänga en tvätt också men sen får det fasen vara bra. Hoppas du får en mysig tisdagkväll. Ta vara på stunden och njut av de små sakerna du har omkring dig just ikväll, det ska jag försöka göra.
Stor kram och tack för att du läser här inne hos mig! ♥
Den här kycklingrätten är verkligen supersmaskig. Det är lite sting i den samtidigt som den är sådär härligt krämig och god. Du måste testa! Du kommer garanterat att tillaga den fler gånger.
RECEPT EXOTISK KYCKLINGGRATÄNG MED STING
8oo gr kycklinginnerfiléer
1 röd paprika
1 vitlöksklyfta
1 dl mango chutney
1 msk sambal oelek
1 dl färsk mango (funkar bra med fryst)
4 dl vispgrädde
salt
svartpeppar
GÖR SÅHÄR:
Börja med att strimla kycklingfiléerna till mindre bitar. Stek bitarn i olja. De ska inte få färg men de ska vara genomstekta så att säga. Pressa över vitlöken. Hacka paprikan och ha i den bland kycklingen. Stek med den tills den mjuknar lite. Vispa grädden, inte till fast grädde men den ska vara lättvispad. Ha i sambal oelek och mango chutney. Krydda också med salt och svartpeppar. Avsluta med att ha i den färska mangon. Rör om. Häll i kycklingen och paprikan i en ugnsfast form. Häll över gräddblandningen över kycklingen. Ställ in i ugnen på 200 grader i ca 15 minuter eller tills gräddblandningen fått lite färg. Servera med ris och grönsallad. MUMS!
Igår berättade jag ju att min ansiktstvätt är slut. Det gjorde att jag fick tillbaka mitt fnöske i fejset. Jag har ju haft mina knep. Bl a så har jag ju många fina produkter från Yves Rocher som jag använt. Just nu har jag en sån där period när allt tar slut samtidigt. Känner ni igen det? Det är så typiskt. POFF så sinar varje burk och flaska och man står och försöker tömma ur de sista dropparna.
Igår letade jag förtvivlat efter något att ha i ansiktet till natten. Något som var rejält fet. Fuktmask hade jag redan haft men jag har en sån som man inte får lämna kvar över natten. Men så kom jag ju på den här krämen. Världens sötaste namn har den också, ”Kräm för torrisar”. Jag har faktiskt inte vetat att man även kan ha den i ansiktet.
Såhär står det om produkten:
En vårdande parfymfri kräm med ekologiska oljor från kokos, sheasmör och nyponrosfrö som skyddar din hud mot yttre påfrestningar, samtidigt som den gör din hud mjuk och smidig. Den fraktionerade rapsoljan har anti-inflammatoriska egenskaper som dämpar rodnad och hjälper till att lugna en stressad hud. Denna kräm fungerar utmärkt att applicera lokalt på torra och fnasiga partier över såväl ansikte som kropp.
Hurraaa! Så inatt har jag sovit med den i ansiktet och snacka om att det har mjukgjort alltså. Inga torra fläckar alls kvar och så känns det som det där strama skiten bara är borta.
Svårt att se kanske men jag är lite jämnare igen. Innan så fastnade ju liksom sminket på de torraste fläckarna och gjorde så det såg fläckigt ut. Huuu…..
HÄRhittar du denna kräm för torrisar! Hihi, älskar som sagt namnet.
Vi har haft en lite hektisk morgon. Tony hade fått med sig Milos skolväska i bilen och i den låg Milos vantar och allt. När man är 7 år och har en släng av förpubertet (som de flesta 6-7 åringar har lite då och då) så passade det sig inte alls, det finns fler vantar ska jag säga men det är själva grejen när saker går åt skogen. Det har varit ack och ve denna morgon faktiskt och jag åkte från skolan med en stor gråtklump i halsen. 🙁 HATAR dessa morgnar mer än något annat. Det måste få flyta på så det inte blir tråkigheter och man får bli ledsen. Inte kul för Milo och inte kul för mig. Ledsamt var ordet. Dock så var vi inte osams eller så, tack och lov, men morgonen fick ingen bra start…. Well well, jag gissar att jag inte är ensam om detta. Hade tänkt komma till kontoret här och brassa i ordning en stoooor kopp kaffe men märkte att jag mitt i allt glömde mjölken hemma. SNAAAARK! Då hade man nästan kunnat börja gråta för det också. 😉
I morse, innan allt blev ett mindre kaos, så gjorde jag i alla fall en frukost-trifle. Det här var sååå gott! Lite lyxigare men med enkla medel liksom. Såhär gjorde jag:
FRUKOST-TRIFLE 1 glas
½ dl havregryn
½ tsk kanel
2 tsk honung
2 tsk vatten
Turkisk yoghurt
Vaniljyoghurt eller nån annan favorityoghurt
mango
Gör såhär:
Sätt ugnen på 200 grader. Blanda samman alla ingredienser, lägg bakplåtspapper på en plåt och bred ut blandningen. Ställ in i ugnen i ca 15 minuter. Blanda turkisk yoghurt med någon favorityoghurt. Eller så tar du bara turkisk yoghurt. Ta fryst mango eller färsk, vilket som. (Jag hade fryst som jag snabbtinade i mikron). Varva sedan havreblandningen, yoghurt och mango. Jag toppade sedan med vaniljpulver. Det här var verkligen en höjdare!
Hepp, jag ska nog åka och köpa lite mjölk nu så jag får mitt kaffe så dagen kan fortsätta. Vi hörs snart igen! Hoppas du får en fin tisdag! ♥
