Eller vad säger man när man fortfarande knatar omkring i nattsärken? Har just varit ute och hängt en tvätt.
Ska ju inte torka ute men jag gör det ändå. Jäkla skitpollen! Förstör en av de största härligheterna med sommar – torka tvätten ute. Den doften och känslan är tammetusan oslagbar!
Milo sov till kvart över 10 (!!!!!) och vaknade upp fräsch som en nyponros! Ingen feber och piggelin. Han fick alvedon innan sänggående igår men inget sedan dess. Han får ta det lite easy peasy idag så hoppas vi att det inte kommer tillbaka heller!
Jag håller på och gör en videoblogg idag. Tänkte att ni skulle få hänga med på vår dag i en video. Det kallas ju för VLOGG det vet ni. Vi testar så ser vi vad vi gillar det tycker jag? 🙂 Sen hoppas jag kunna bjuda på den ikväll.
Hepp, nu ska jag jobba vidare här. Jag är lite hängig men ingen feber tack & lov! Du ska få receptet på den där härliga muffinsen också. Vi hörs sen igen!
Hörni! Först och främst, tack för kommentarer. Ni är så rara allihopa, världens bästa läsare har jag. Jag får tips om allergimediciner, om hur jag ska hälla kokande vatten på myrstacken eller kanel. Ni har också tipsat om fästingdroppar till vår katt. Ni är som ett litet uppslagsverk. Det är lite ge och ta relation det här med att driva en blogg. Jag bjuder på inlägg och ni tipsar när jag undrar något. Skitbra ju! ♥ Ett fint och klokt gäng härinne helt klart. Så glad för det.
Jaha, tänkte sammanfatta dagen. Inatt vaknade vi av ett jäkla liv på övervåningen. Jag tänkte spöken, Tony tänkte Milo. Ja så skilda tankar har vi när det kommer till saken. Grejen är att jag sov på soffan, Tony kollade film och var vid sina sinnens fulla bruk. Det kan man inte säga om mig när jag vaknar dreglandes i soffan. 🙂 Kom upp till Milo och kände direkt att här är något konstigt. Han vaknar inte på nätterna och är ledsen, eller förvirrad som han var. Det måste vara något annat? Mycket riktigt. Han var het som en kamin. Febern kom och tog honom. Han klagade också över halsont. Lilla hjärtat. Ligga bredvid mamma och pappa och alvedon blev det. Nästa gång jag vaknade satt han upp i sängen och flåsade över hur varmt det var? ”Varmt?” ”För dig” tänkte jag….. här ligger du och bränner sönder din mammas hud, dessutom där hon får ligga på en yta på ca 35 cm och du gnäller över att det är varmt? Haha…. Febern var på väg ned så svettandet visste givetvis inga gränser.
Alvedon är verkligen en gåva när barn har feber. Han blir som ny när han får lite medicin. Får hoppas att det är något snabbt övergående. Dock så verkar halsontet nu kommit till mig, har gått med huvudvärk i några dagar också så det kanske är något som går? Förhoppningsvis slipper jag feber, jag däckar fullständigt av minsta lilla feber jag. 🙁
Började dagen med att baka och skriva menytavlor på Helenas Kök. Det blev dessa muffins som jag kallar ”Mårbacka” bl a. Har nämligen bakat det på skrädmjöl som är gjort av rostade havregryn. Så gott är det och helt glutenfritt. Dessa finns att äta på Helenas Kök och där serveras de med grädde. Så smaskigt! Recept får du imorgon.
Sedan var det dags att bege sig mot Kaknästornet för att hämta hem mina tavlor igen. Det har varit en ära att få ha haft mina tavlor hängandes där som månadens konstnär. Det blev en fika på höjden. 🙂 Jag som är höjdrädd tycker ju att det är rätt utmanande att sitta sådär högt upp. Att titta ned känns som att jag ska flyga ut genom rutan och bara falla alla 155 metrarna rätt ned. Fick katastroftankar också, som att tornet bara skulle välta rätt vad det var. Tänkte hur man skulle göra för att försöka klara livhanken men insåg att det nog är rätt kört om det skulle hända. Sen tänkte jag att någon skulle komma och bomba tornet också… Sen fick jag slå in skallen i väggen stenhårt för att sluta tänka på så trevliga saker. Nä, men ibland får jag sådär. Helst när jag utsätter mig för något som skrämmer mig. Dock så varken välte tornet, jag flög ut från rutan eller tornet blev bombat. Allting gott, jag kom ned hel på marken igen! ♥
Väl hemma hjälpte Tony mig att gräva en grav till lille ekorren. Gulle er som inte skrattade åt min känslighet kring denna ekorre. Det blev verkligen en sorg för mig som ÄLSKAR ekorrar. Men, som många av er säger, katten är ju ett rovdjur. Suget att jaga är ju inbitet i ryggmärgen sen urminnes tider. Så, det är ju ingens fel eller jag är ju liksom inte sur på katten. Han fattar ju ingenting liksom, han kvistar hem med en ekorre i munnen. Släpar upp den på trappan och sitter sedan stolt där och väntar tills matte ser vad han åstadkommit. Istället så blir matte ett gråtande ras som börjar leta i kartonglådan efter lämplig kartong och vilken blomma det ska plockas en bädd av åt den lille hårbollen. Förvirrande minst sagt. Matte berömmer inte alls. Hon bryter samman fullständigt… 😉
Lille lille ekorren. Nu är han begraven i en Glossybox kartong (ytterkartong). Perfekt storlek för den lille. Många undrar vad man kan använda kartongen till, den som brukar var inuti denna alltså. Här har ni en toppenidé. Funkar fint som kista till små hårbollar. Det där lät kanske lite makabert men det var ett tips i all välmening.
Jag sjöng ”Sov du lille Videung” för den medan jag satte fast det lilla korset. Avslutade med att säga ”Vila i frid”. Milo ville inte vara med på begravningen (även om den mycket var för hans skull), men jag och Tony körde begravningen tillsammans, det var ju fint det med.
Jaha, det var den lille ekorren det.
Jag har tidigare lackat en korg. Den blev sedan stående för regnet kom. Men idag gjorde jag äntligen i ordning den för det den ska vara. En filtkorg. De där filtarna har skrotat runt vår altan nu så detta var perfekt. Korgen är köpt på IKEA och omlackad med svart lackfärg.
Jag har också hunnit texta lite posters. Tyvärr är det många jag inte kan visa här då det ska ges bort i doppresent eller bröllopspresent, det har hänt att jag gjort bort mig sådär. En gång var det en som beställt en poster till ett bröllop, jag la upp det här på bloggen utan att tänka mig för alls. Veckan efter fick jag mejl ifrån läsaren som berättade att tjejen som hon köpt postern åt också läser min blogg – så det blidde lite fel det där. 😉 No hard feelings liksom, men lite snöpligt var det ju helt klart!
Om du vill fynda posters nu så kan du göra det HÄR, skriver du SOMMARSPECIAL i kassan får du 30% rabatt på ALLA posters!
Vi avslutade kvällen med att grilla. Tony äääääälskar att grilla. Jag skulle så gärna vilja köpa en sån fin WEBER grill till honom. En kolgrill alltså, det är det han gillar mest att grilla med. En sån stor som han skulle vilja ha kostar över 2500. Har du en Webergrill? Är den så bra som de säger? Vad är skillnaden egentligen?
Jaha, nähä….nu gör min hals så inihelskotta ont alltså. Måste gå och gurgla saltvatten, ta en Ipren och krypa ned under en filt i soffan och hoppas att allt bara är bra imorgon. Hoppas ni haft en bra dag, imorgon är det redan torsdag. Veckan har verkligen swischat fram.
Finns det något ljuvligare än hallon på sommaren? Jag själv är lite överkänslig mot hallon men äter det ändå för det är så fasligt gott. Häromdagen bakade jag en hallonkladdkaka i långpanna och det var tammetusan fantastiskt. Somrigare kaka går nog inte att hitta?!
Ser ni att den är alldeles kladdig och härlig inuti?
RECEPT:
200 g smör
3 dl strösocker 1 nypa salt 1 msk vaniljsocker 3 ägg 3 dl vetemjöl
2 dl hallon
Gör såhär:
1)Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret. Blanda samman alla ingredienser i en bunke. Häll på smöret och blanda runt allting.
2) Smörj och bröa en form på ca: 20×25 cm och häll i smeten där. Strö över hallonen över smeten.
3)Grädda sedan kakan i ca 25-30 min. Beror lite på hur kladdig du vill att den ska vara. Har du den väldigt kladdig kan jag rekommendera att du kör in den i kylen en stund så den får sätta sig lite. Pudra över lite florsocker på kakan. Servera sedan med vaniljsås eller en klick grädde.
Nu tänkte jag att jag skulle hinna skriva till dig innan jag blir alldeles för trött. Allergi tar kål på en alltså, jag har kapitulerat och har ätit allergimedicin igen. Får se hur magen reagerar nu? Imorgon ska jag till apoteket och kolla efter laktosfria allergitabletter och se om det finns något till mig istället. Klarar inte av att INTE ta medicin nu när jag är så påverkad av pollen. Visste du t ex att man kan få massa ledvärk av att vara allergisk mot pollen?
Usch hörni, jag måste berätta. Idag började dagen så sorgligt här hemma. Jag skulle släppa in katten och fick se att han släpat med sig en ekorre. Vet ni, ekorrar är det finaste som finns. Jag har ÄLSKAT ekorrar sen jag var liten. Jag ser dom så sällan och när jag väl ser dom blir jag alltid lite ”naaaaaaaw”. Där låg den död på vår trapp! Jag började verkligen gråta. SÅ otroligt sorgligt verkligen och ja, jag vet, jag är känsligast i norra europa men så är det.
Varning om du inte vill se en död ekorre säger jag. Scrolla ned några bilder i så fall.
♥
♥
Hur fin? Lilla hjärtat så jag grät för dig. Så arg på vår kisse som är så grym. Men han kan ju inte hjälpa det heller, jaktinstinkten är för stark och får de chansen så tar de den. Även om de inte vill jaga byten för mat. Så ledsamt! 🙁
Milo kom ut på trappen och ville se. Han blev också ledsen. Själv fick jag gråta i smyg, ville inte göra större grej av det än så. Detta är ju helt naturligt i naturen, förklarade det för Milo också. Vi tittade noga på ekorrens mage och bröst för att se om den andades men den var i himlen. Lite lustigt var det med sms:et jag skickade till Tony: ”Ska jag ta pulsen på den, vill ju inte begrava den levande :(”
Men lille ekorren var död. Ingen andning alls. Vi tog en pion och plockade av bladen som vi gjorde en bädd av i en kartong. Sedan lade vi i ekorren där, på bädden av blomblad. Ikväll skulle vi begrava den tillsammans men nu är klockan för mycket och Milo ska gå och lägga sig. Vill inte han får med sig en ekorrebegravning i sömnen så begravningen får bli imorgon. Ekorren ligger fint i sin kartong i vår vedlåda ute så inget djur kommer och äter upp det. Även om det också är naturen gång så ska ingen äta på ekorren. Den är så oerhört söt. Sorgset var ordet.
Idag var vi en sväng till Märsta och sedan till Sigtuna. Vi var och åt i hamnen i Sigtuna på ett ställe som hette
Kopparkitteln hette restaurangen vi åt på.
Jag åt en vegetarisk planka, den kan jag verkligen rekommendera. Den var såååå god! Har du vägarna förbi Sigtuna och den här restaurangen ska du ta den. 🙂
Mitt inne i en diskussion….. 😉 Pappa i sin iPhone. Så kul att han också äntligen börjat wobbla med iPhone. Det tog lång tid men till slut så. 😉
The crew! 🙂 På väg mot glasskiosken efter maten. Alltså sommaren och detta gottande alltså? Nästa vecka har jag lovat mig själv att skärpa mig lite. Man kan inte sväva ut så mycket hela tiden. Jag mår ju inte bra av det heller…men varför är allt onyttigt så hiiiimla gott? ALLT är gott ju tammefasen. MEN, nä….skärpning.
Jaha, nu är det bara sofflocket kvar. Milo har somnat och vår lilla egentid kan börja. Dock så känner jag mig riktigt slut, allergi är tröttsamt. Fifan alltså! Måste göra en sanering i vårt sovrum igen. Ett fönster hade visst stått öppet, så fort jag kommer upp så nyser jag några gånger och näsan täpps igen totalt. Well well, så är det. Nu ska jag via loss lite, knäppa av mig bh:n bland annat. HUR SKÖNT ÄR INTE DET? Bästa bästa som finns på kvällen. 🙂 Piiiiiuuuuh är känslan, tätt följt av ”floff ”floff”. Hahaha….:D
Nu jäklar i min lilla låda har jag äntligen fått ihop den där tävlingen till er, hoppas att ni blir glada? Nu ska ni, i samarbete med KitchenTime, få tävla om en likadan! Den här vattenbehållaren fick sig ju en liten presentation i detta inlägg.
Nu ska du få en liten tävling här. Du kan alltså vinna denna 8 liters glasbehållare med tappkran och tätslutande lock.
Allt du behöver göra är att följa KitchenTime på Facebook (<-länk), och kommentera här på bloggen och svara på frågan (var noga med att ange rätt mejladress så vi kan mejla vinnaren):
”Hur många produkter kan du hitta i KitchenTime`s webshop?”
Ett tips är att du hittar svaret någonstans HÄR på deras sida. Tävlingen pågår till den 30/6 och vinnaren kommer presenteras här på bloggen den 1/7.
Dessa bröd bakade jag häromdagen och kan bara säga att det blev så fasansfullt gott alltså! Jag kan inte NOG tala gott om dessa alltså. Väldigt smaskigt till frukost med cream cheese och lite hemlagad hallonmarmelad (av kompis Helena.) Citronen i sconesen verkligen gör det hela om än inte ännu godare. Det passade verkligen otroligt bra.
När det var lite ljumma sådär och smöret liksom smälte på, mmmmmmmmmums! ♥
RECEPT ca: 9 st
2 tsk psyllium el. fiberhusk
2,5 dl filmjölk
4,5 dl glutenfri mjölmix
2 tsk bakpulver
0,5 tsk salt
75 g margarin
1 citron
1 tsk vaniljsocker (kan uteslutas)
Gör såhär:
Börja med att hälla i filmjölken i en bunke. Häll också i psylliumet i filmjölken och låt det stå och svälla ett par minuter. Blanda sedan mjöl, bakpulver, salt och vaniljsocker. Se till att smöret är rumsvarmt. Blanda samman smör och mjölblandningen till en grynig massa. Riv citronen helt. Häll i zesten (rivet från citronen) och ca 1 msk pressad citron i blandningen. Häll till sist i filmjölksblandningen. Jag gjorde min sconesdeg i min köksmaskin. Blev hur bra som helst. Tog sedan glutenfritt mjöl på händerna och rullade ihop dessa scones. Klippte sedan ett kors på toppen av dom. Grädda i mitten av ugnen i 250 grader i ca 8-10 minuter.
Efter att ha somnat ett antal ggr så fick jag ge upp med det här inlägget igår. Här kommer det dock, med lite skrivet från igår och resten nu.
Äsch då, tävlingsinlägget kommer imorgon istället. Ibland går det inte som man vill.
Dagen har varit full av göromål. Jobb, bakning, matlagning, jobb, klippa gräsmatta, fika med svägerska, klippa lite mer gräsmatta.
Men apropå det! Myrorna håller på att bygga bo vid vår sten i trädgården. Swischade förbi med gräsklipparen så den rasade samman lite. Inuti var det fullt av små ägg och myror. Jag höll på att få spunk och klifobi. Så pass så jag fick kapitulera och slänga mig in i duschen. Det galna var att när jag senare skulle visa Tony så hade de burit bort varendaste ägg!!!! WTF!? Va? Helt otroligt, det var typ 100 ägg.
Vet inte om jag är världens känsligaste men nu tycker jag synd om dom. Som de har slitit med det där boet alltså, ska vi bara ta bort det då? Ämen HJÄLP mig, hajar ni att det är myror jag sitter och snackar om här? Haha….MAJJ gadd alltså! Hur mycket känslor får det plats i ett hjärta egentligen?
Men hörrni, hjälp mig nu. Kan man flytta ett bo? Eller ska man röka ut dom? Vad har man för medel? Vad gör man? Ge mig alla era tips nu!
Jaha, jag måste berätta om vår gårdag. Vi gjorde ju en massa mys igår också.
(Skriver i nutid)
I förrgår samlades drygt 1000 personer som trotsade regnet och gick mot ALS. Ni vet ju att jag för någon månad sedan skänkte en tavla till förmån för ALS-forskningen som såldes på Tradera.
Den här. 2.600 kr ropades den in för. Vi levererade den till ett par här i Enköping för någon vecka sedan.
Arrangemanget på ”Gå mot ALS” i år var fantastiskt. Längs vägen kunde man lyssna på Mats Persson (en favoritmusiker), man fick fika på bulle & kaffe. Se barn ha dansuppvisning och kolla på Zumba.
Jag fick igår veta att ALS insamlingen sammanlagt fått in över 333.000 kr. Bara i Enköping. Ni vet Malin, som sedan 3 år tillbaka lider av ALS och vars film jag delade här på bloggen (den här – den får ni förresten fortsätta att dela om ni vill), hon var själv med och deltog i promenaden. Dock inte gåendes utan i sin permobil. Idag kan inte Malin prata längre, men hon har en ögonstyrd dator där hon kan titta på bokstäverna och forma ord.
Någon skrev på Facebook vad en promenad skulle hjälpa en ALS sjuk? En promenad (som kostar 100 kr i deltagaravgift) hjälper att uppmärksamma sjukdomen och att ge pengar till forskningen. Förra året gav ”Gå mot ALS” drygt 400.000 kr där hela Sverige deltog, 300.000 kr av dom kom från lilla Enköping. Det är alldeles för lite förstås.
Om du vill så får du gärna swisha och ge ett bidrag. Stora som små är självklart lika välkomna.
Swishnummer: 123 900 04 98
Efter vår promenad åkte vi ut till fantastiska Forsby Kvarn strax utanför Enköping. Ett fik/en restaurang som jag varit nyfiken på sååå länge. De har en stjärna i Whiteguide och ett av deras bakverk har vunnit pris. Så, det är ett ställe VÄL värt att besöka.
Denna glutenfria muffins med rårörda lingon och grädde till njöt jag av. Den är bakad på skrädmjöl. Så den var sådär härligt smulig. Det var en galet god muffins verkligen.
Det ligger ju intill vattnet så gissa om det var mysigt att sitta där och fika medan Milo kastade småsten i vattnet? Hur mysigt som helst. Önskar bara jag haft min ”braiga” kamera med mig men icke – det fick bli mobilbilder.
Vi avslutade med att skriva i gästboken. Milo skrev sitt eget namn också. Rekommenderar dig att åka dit nångång om du har vägarna förbi, det är faktiskt värt ett besök enkom för det.
Nähä, tidig morgon. Jag ska gå upp och jobba nu medsamma medan Milo fortfarande sover. Vi hörs sen igen då.
Måndagmorgon och vardagen kom tillbaka. Man kan inte sticka under stol med att det ju inte känns jätteskoj efter en magisk midsommarhelg, jag tänker inte sitta här och klämkäckt låtsas som att det är en ny härlig vecka igen. MY ASS ny härlig vecka! Jag har HATAT måndagar så långt jag kan minnas…. ännu värre såhär några veckor innan vår gemensamma semester drar igång.
MEN, det man ska komma ihåg är ju hur mycket den där inställningen påverkar oss. Visst, vi kan ju tänka oss gröna på hur vidrigt måndagar är och hur jäkla skittrist det är att vardagen är ikapp oss igen. MEN, vad är roligast för en själv? Knappast att tänka trista tankar va? Det är väl mycket roligare att tänka de där ljusa tankarna, det där som ger en lite hopp och glädje. Läste en inspirerande tjejs instagram i morse där hon just påminde om det. Själv tänker jag tänka på hur fint väder det är idag, och att om bara 3,5 vecka drar vi till underbara Gotland på semester. Jag längtar verkligen! ♥♥♥ Redan nu känns det bättre, det är konstigt det där alltså. Tänk hur mycket vi själva kan påverka oss hur vi tänker och känner?!
Nu ska jag berätta lite om vår midsommardag, det gör mig också mycket gladare och lättare i hjärtat.
På midsommardagen hade vi den stora äran att få hänga här. Det är Kattis & Beijnes helt underbara pool. Deras altan och poolhus är verkligen ett paradis. Inte konstigt att hela området samlades här denna übervarma dag? 🙂 Alla bor i närheten av varandra, ett stenkast ifrån verkligen så alla kan ta sig till fots eller cykla en sväng. Fantastiskt! Dessutom är Kattis & Beijne så gästvänliga, det är aldrig några problem liksom. Det spelar ingen roll om traktens alla ungar och vuxna är där, Kattis njuter och säger att hon älskar det! Det sköna är att man vet att skulle hon inte digga det så skulle hon säga det också….
Vuxna fotbollskompisar kan ju vara det roligaste som finns. Milo njöt också….han kastade sig i poolen några snabbisar men sedan var det fotboll som gällde. Det är det största intresset i världen för han, han äter/sover/andas/pratar bara fotboll. Är det en ny Zlatan vi närt vid vår barm? 😉
Där ligger dom, sida vid sida. Papporna till mina barn. Det slog min när jag tog den här bilden….alltså, fifan så bra vi ändå lyckats?! Vi har just firat midsommar ihop, även julen firar vi alltid tillsammans, nyårsafton också. Så stort av oss alla att ha sett förbi våra egna känslor och tankar kring detta och bara tänkt på hur det ska bli bäst för våra barn och faktiskt blivit goda vänner. Visst, det fanns en tid när det var hemskt. Ett par år var oerhört jobbiga. När det inte funkade så bra som det gjorde sen. När det var väldigt mycket sorg inblandat, när vi mådde oerhört dåligt. Ja, det gjorde det. Men vi red ut den jäkla stormen alltså. Idag har vi facit, stora barnen som säger hur det upplevt vår skilsmässa. Det bästa har varit, enligt dom, att vi kunnat umgås och inte varit osams. Det är facit det. Det som krävs är ju bådas energi och målmedvetenhet att få det att fungera. Vill båda få det att funka så får man det att funka. Det är min livsfilosofi. Vill vi så kan vi. När vi separerade så sa vi att vi skulle göra allt för att barnen skulle få det bra. Då visste vi ju inte hur vi skulle kunna leva som separerade? Om det skulle funka att umgås? Oftast är ju ambitionen en sak, verkligheten en annan. Man vet ju oftast inte hur det blir förrän man är där.
Tony är en stor del av stora barnens liv idag. Han är minst lika delaktig som om han vore deras pappa på riktigt. Han har tagit ansvar för läxor, sänggående, skjutsning, hämtning och annat som hör till en förälders vardag. Det är han som övningskört med båda barnen, Thedde övningskörde bara med Tony för han tyckte det funkade bäst med honom. Samma sak med Elliot som övningskör just nu. Tony har varit i barnens liv längre än vad han inte har det. Så idag fattar knappt barnen att jag och deras pappa varit ett par. Att Tony inte funnits i våra liv liksom. Det är ett stort ansvar att axla, att bli låtsasförälder. Tony har gjort det så sjukt bra. Fast han var så ung när vi träffades så har han axlat ansvaret till 100%. Jag är så stolt över honom, över oss alla. ♥
Oj, nu svävade jag ut här…. men det här är något som ligger mig varmt om hjärtat. Jag önskar att alla separerade fick ha det som vi har det. Så kan jag verkligen säga, för det är något jag står för och är stolt över som sagt. Sedan hittar väl alla ett sätt att förhålla sig till allt så småningom, en önskan är väl bara att det inte ska innebära att man lämnar barnet utanför dörren hos respektive förälder för att man hatar varandra så mycket. Barnen känner ju sånt! Barnen upplever det ännu starkare mot vad vi själva upplever det. När jag var och spelade in separationspodden pratade jag lite med familjerådgivaren som var med i avsnittet. Hon gav mig massor med beröm för hur vi gjort. Hur vi som föräldrar skapat vår framtid tillsammans som separerade. Hon menade att vi gjort det så bra man bara kan göra det. Det var också facit. Som bomull i hjärtat för en separerad mamma. ♥
På omvägar har jag fått höra att folk tycker vi är märkliga. Att det är nåt skumt med oss. Hur kan man vara så goda vänner så man umgås efter att man separerat? Men vet du, det skiter jag verkligen i. Det enda som är viktigt i detta är mina barn. Det är det absolut viktigaste, sen vad kreti och pleti på stan säger rör mig inte ens i ryggen. Dom får verkligen tycka vad fan dom vill. Mina barn står som två starka individer idag med skinn på näsan, artiga, fina och omtänksamma människor. De har två föräldrar som älskar dom, två föräldrar som fortplantat sig tillsammans men insett att de funkar bättre som vänner än som ett par. Magnus är för mig som en bror idag. Som en storebror, en brorsa som kan reta gallfeber på mig och som jag kan bli så inihelvetes less på. JAPP, så är det. Men vi är vänner. Vi håller varandra om ryggen. Vi bryr oss om varandra och vill varandra väl. Är någon elak mot honom blir jag vansinnig. Så är det. Tony brukar skratta åt oss just för att vi beter oss som syskon. Vi känner ju varandra väl, nästan lite för väl, så vi kan varandras fel och brister. Sen vågar vi också säga vad vi tycker till varandra. Vi går ihop när det gäller att tackla tonårsproblem eller när ungarna försökt med fula tricks. Då går vi ihop som mamma och pappa och stöttar varandra och står bakom den andra. Enade och starka. Magnus kan ringa mig när han varit less på ungarna och känt sig maktlös och tvärtom. Har jag blivit osams med något av barnen är det först Tony jag ringer, men sen är det Magnus. Å så gråter jag. Han tröstar och peppar. Det är så vi funkat genom åren.
När barnen så småningom flyttar ut och klarar sig helt på egen hand kommer vi förmodligen inte behöva den tajta kontakten när det gäller barnen. Dock så tror jag vår vänskap kommer hålla i sig. Om inte annat så diggar Tony Magnus alldeles för mycket för att släppa taget om honom som en vän. 🙂 Om ett par veckor ska Magnus gå en golftävling, Tony ska vara hans caddy. Det var samma förra året. Dock så vet jag inte om dom är särskilt bra föra varandra med tanke på att de båda var dyngraka efter golftävlingsfesten. Haha…. 🙂
Nog om det! Skönt att skriva ned allt ibland, landa i hur bra vi gjorde det. Så är det! Jag hoppas att jag kan inspirera andra att kanske göra likadant. Få ihop det liksom även om man inte är ihop! 🙂 ♥ Detta är absolut ingen knäpp på näsan till dom som inte gjort som vi. Det kan finnas miljarders anledningar till varför man inte kan få det att funka, det vet jag. Men jag vill dela med mig av min egen lycka av att ha klarat det så bra som vi bara kunnat.
Efter poolhänget blev det dags för grillat och middag tillsammans. Hur fint?
Så härligt det var att se Helena och Kricken också som just blivit föräldrar för andra gången. Nu har de pseudotvillingar. Hur coolt är inte det? Helena såg så fräsch ut fast det bara var 10 dagar sedan hon fick sin lilla Ines.
Alltså MYYYYYS! Tänk om livet alltid kunde vara såhär? MEN, skulle det vara det skulle man inte uppskatta det lika mycket. Så är det ju.
Å så dessa två då? Största och minsta brorsan. Dom har nåt speciellt dom här två. Tycker så himla himla mycket om varandra alltså. Thedde är mån om sin lillebror som ingen annan. Oroar sig över honom och sånt. Dessvärre har han ärvt min oro när det kommer till sånt. Elliot är mer cool. Han är mer som sin pappa. Det ordnar sig liksom. Men även han kan oroa sig över sin lillebror. Häromdagen sa han att han inte trodde han ville skaffa barn för att man oroar sig över dom så mycket. Om han bara visste hur rätt han har?! För oroar sig för sin barn, ja jäklar vad man gör det alltså! Det kan jag skriva under på!
Det var lite tankar och bilder ifrån vår midsommardag det. Nu väntar jobb jobb för mig. Ska texta posters och sedan baka till Helenas Kök som behöver påfyllning av bakverk. Ska hinna med en kaffe med svägerskan och Milo ska väl lajja och spela fotboll så det brinner i brallorna. 🙂 Vi hörs sen igen. Ska nämligen dra igång en tävling här förstår ni.
Ja, söndagen till ända, snart i alla fall. Vi har hunnit med en hel del, bilder på det tänkte jag bjucka på imorgon. Nu är det hög tid att visa bilder från vår helt perfekta midsommarafton. Vi samlades hos Johanna och Petter och deras så otroligt charmiga hus ett stenkast ifrån oss. Firandet började med lottodragning. Vi köpte en herrans massa lotter och vann en hel del priser.
Herreminjeeee vad vinster jag fick hämta! 🙂 HURRRRAAAAA! Sarah hjälpte till att hålla ordning på lotterna vi hade. För en jädrans gångs skull vann VI också på lotteri, för det krävdes att vi nästan köpte upp hela lottringen och blev hatade av alla ungar. 😀
De galet söta tjejerna som höll i lottodragningen! ♥
Nöjd som tusan! ♥
Pratstund….
Den vackraste midsommarstång jag någonsin sett! ♥♥♥
”En slank han diiiiiiit, och en slank han diiiiiit, och en slank han ned i diket!” Dans runt midsommarstången, nästan ALLA var med!
Det fanns även publik och de som roddade musiken.
Bakom en hemlig dörr väntade fiskdamm!
En spänd väntan på deras tur var det. Alla i en härlig rad av ungar. En härlig påse med snask fiskades upp.
Såpbubblor fanns det visst också. Kul för både vuxen som barn.
En vacker prästkrage i vattnet.
En till grill hämtades. Vi var ju ändå 20 vuxna och 11 barn. Många magar som ska mättas. Ett skönt häng i väntan på att allt på grillen skulle bli klart. Barnen lajade och vi vuxna njöt av kvällen. Det där regnet kom ju inte som väntat, istället var det både varmt och behagligt….långt in på småtimmarna.
I den här underbara ladan satt vi sedan och åt tillsammans.
Härliga Petra som tillsammans med Johanna gjorde den här kvällen möjlig. Så bra fixat! ♥
Efter ytterligare lite häng i trädgården var maten klar och vi kunde sätta oss till bords och äta.
Kattis och Johanna (som bor i det underbara huset). ♥
Trevligt, gemytligt, härligt och mysigt. Allt på en enda gång! ♥
Barnen åt snabbt för att få kasta sig ut och leka igen!
Det började skymma men myset kunde fortsätta i den fantastiska ladan vi satt i. Han som tänder ljusen är Johannas man Petter.
Det hanns också med både pilkastning och pingis mellan mat och efterrätt.
I samtal med dessa underbara människor. Johannas föräldrar som varit gifta i över 40 år och fortfarande kära. ♥ Kärleken när den är som allra bäst! Det är så jag också vill känna när jag och Tony varit gifta i över 40 år. Underbart är bara förnamnet.
Det blev en perfekt midsommarafton. Bättre kan det liksom inte bli. Vänner, barn, lek, lycka, mat, dryck, lugn, dans och umgänge. Imorgon visar jag lite bilder från midsommardagen som också den blev perfekt.
Nu ska jag fortsätta kolla filmen här som Tony satte igång för en stund sen. Hoppas du haft en fin midsommarafton och också är nöjd med hur den blev.
Men hejsan! Ja DEL 2 från midsommar dröjer. Jag har haft fullt upp, fullt upp av att njuta av familj och vänner. Har verkligen släppt allt lite och bara varit. Otroligt skönt, också välbehövligt. Har varit mycket för mig under en period och då kan det vara skönt att släppa taget lite. Eller som jag brukar säga, släppa sargen. Jag håller i den förbannade sargen så knogarna blir vita. 😉
Men, kameran har varit med. Jag har dokumenterat under tiden så ni kommer självklart få se allt vi pysslat med dessa dagar.
Var nyss in och kikade på ”Gå mot ALS:s” sida på Facebook (där bilden också är lånad ifrån) för att se hur det såg ut inför promenaden idag? Regnet har nämligen ööööst ned! Men, vi ska klä oss i regnponchos och bege oss ned och gå promenaden ändå.
Men, vi hörs av senare idag fina ni. Då ska jag visa bilder från dessa 2 helt underbara dagar som varit.
Trevligt, gemytligt, härligt och mysigt. Allt på en enda gång! ♥
