Nämen heeeeeeeej finisar! 💕

Saknat er jag……varit i Kaffestugan idag och fått träffa några av oss härinne. Så roligt när ni kommer och hälsar på! 💕

Igår gick resan hem från en underbar vistelse i Västervik. Milo ville inte åka hem, inte vi heller. 😀 Men Kaffestugan välkomnade oss så fint i morse när vi kom, men ska erkänna att jag hade kunnat ge vad som helst för att bara få stänga av klockan i morse! Sååå trött och sååå irriterad över att återigen behöva gå upp o baka. 😀

Hörni, måste berätta om vår sista dag i Västervik. Kul nog så kom ju Tonys yngsta brorsa Tobbe och hans sambo Jannie till Västervik också så vi fick en heldags häng med dom också. Mysigt som fasen!

Dessa vackra men ack så förrädiska varelser simmade i strandbrynet när vi skulle gå till "öarna" på campingen.

Jag har blivit biten som helvetet en gång när jag var liten så jag har lite fobi för svanar. Ser så lugna och harmoniska ut sen hugger dom. Vi var ute på sjön när jag var liten, mamma och pappa låg och solade och småsov på klipporna medan jag gick ned till vattnet för att titta på svanarna. Tog med mig en bulle för att jag ville mata dem. Tror ni inte den jäkeln högg mig i handen, rädd som fasen vände jag snabbt men halkade till med foten så då högg den foten också. Paniiiiiik!!! Ämen jag skreeeek, och grät! Mamma o pappa fick ju en chock!

Det blev inga större blessyrer, däremot ett rädslohack i hjärtat. Sen dess har jag faktist varit rädd….

Smög i alla fall fram och kikade lite på den elaka jäveln. Haha…. 😂 Han såg ut och vilja mucka gräl, vred på huvudet som en boxare. Tittade snett på mig och så. Men den attackerade inte mig i alla fall tack och lov.

Alltså öarna på campingen är sååå häftiga. Bara små öar som med broar som binder dem samman. Vi satt på klipporna och njöt av vyerna runtom. Tobbe hittade en manet också. Iiiiiuuuuhhh…..

Vi strosade runt inne i Västervik också. En vacker stad, så mysigt! Milo var så inne i sin film så han började med att gå med hörlurar och padda….. sen fick mamman säga stopp! 😀🛑

Vårt gäng! Jannie, Tobbe, Tony, Milo och jag. Det skiljer 4 år mellan Tonys lillebror och honom. Snacka om att vi fått höra storys om deras uppväxt. Den ena galnare än den andra. Mina svärföräldrar kan inte ha haft det lätt med 4 pojkar.

Tobbe och Jannie fortsatte neråt landet och vi hemåt. Ångest….hade gärna följt med jag med. 😀

Vi var på ett ställe som hette GULDKANT och käkade. Såg att de är med i White Guide. Sådärja! 👍🏼😋

Nähä, nu har vi just blivit bortskämda med mat hemma hos mamma o pappa. De har varit bortresta i över 3 veckor så det var härligt att få krama om dem igen. ❤️
Nu är det dags för kaffe, tog med mig bullarna som blev över på Kaffestugan. Jag dricker väl vatten jag, för sen ska jag ut och ta en liten promenad.

Ha en mysig kväll hörni!

Kram Nina

Åh, alla fina ord. Ni berikar verkligen mitt liv. Ja ni som läser min blogg och kommenterar än det ena fina efter det andra. Jag kan ha en riktig rövdag i livet och så kommer jag in hit och läser att någon beundrar min kreativitet och älskar min blogg, en annan skriver att hon inspireras och läser hos mig flera ggr varje dag. Ni anar inte vad det betyder!?

Alltså, jag har ju aldrig semester ifrån den här bloggen. En del tycker det är idioti, andra att jag får skylla mig själv. Ytterligare några tycker och tänker att ”Ja vafasen, det är väl ingenting och slänga in nåt inlägg här och där, hur jobbigt kan det vara?”. Det är det visst det. Det ligger faktiskt en hel del jobb bakom, någon gång ska jag stolpa en dag så ni får se HUR stor del av livet den faktiskt är!

Visst kan jag erkänna att jag ibland önskar att jag kunde släppa den helt. Att jag kunde ta några dagar ”off” och verkligen släppa den. Att bloggen ibland känns som en börda och ett måste, helst när man inte mår så bra. Men vet ni, jag har bloggat i snart 14 år. Sedan säkerligen 10 år tillbaka har jag uppdaterat den nästan dagligen. Det är någon dag jag missat, men annars hela tiden. Jag tror inte jag vet hur man gör om man inte bloggar. Förstår du? Den är en så stor del av mitt liv att jag inte vet hur jag gör utan den. Sedan är den mitt jobb, alla har väl någon dålig arbetsdag kanske? Då det inte känns sådär superkul och energigivande liksom….

Så tack vill jag säga. Tack för alla hejarop och fina ord ni delar med er av härinne. Vissa av er börjar jag känna igen, helst om ni kommenterar ofta. Andra har jag svårt att hålla isär men jag försöker. Jag tror helt ärligt att jag har de absolut bästa och finaste läsarna som finns! ❤️

Hörni! Idag har vi tillbringat vår första dag här på Västervik Resort. Kan ju säga såhär, man hinner i alla fall inte få tråkigt.

Idag har vi hunnit med att flytta vår husvagn till ”gräddhyllan”. Eller jag kallar den så då den ligger i något som heter ”Viken”. Vi har badet ett stenkast ifrån oss bara och de fina campingekipagen radar upp sig. Vågade inte ta bild på dem där folk är hemma, folk kan ju tro man är galen. Men det finns några WOW ekipage alltså. Jag är så imponerad och totalt nernördad, jag vill BARA långcampa här nu och bygga upp ett sånt jäkla fetställe och ”Ernsta” loss så det bara sjunger om det!

Vår första plats var lite för trång då folk inte riktigt stod som man skulle så vi fick byta. Så jäkla bra och fin service tycker jag!

Glädjande nog dök farmor o farfar upp här också. Det kom och hälsade på då de hade vägarna förbi. Vi käkade en lunch med dom på en pizzeria här, de erbjöd liksom glutenfri OCH laktosfri pizza. Alltså, helt impad! Aldrig varit med om det faktiskt…. Det finns 3!!! restauranger på campingen.

Det finns en äventyrsgolfbana som är gjord i asiatisk stil med små vattenfall och näckrosor i vattnet. Vi stod länge och kikade på allt. Om det inte blir alltför dåligt väder imorgon ska vi hinna med ett besök där. Vi ska också hinna med ett besök på äventyrsbadet. Jag säger ju att vi har fullt upp här…haha!

Farmor o farfar åkte vidare efter lunchen och vi drog till stranden.

Milo simmade med cyklopet och hittade än det ena och det andra på botten.

Vi har också hunnit med att vara ena riktiga campare idag. Vi hyrde såna trampcyklar och cyklade runt hela campingen. Skrattade så jäkla mycket när jag såg att Milo visade tummen ner på bilden som Tony försöker få det att se ut som att han håller Milo mellan sina fingrar. Gick ju sådär med det…. Det var riktigt roligt i alla fall, jobbigt också när vi skulle upp för backarna.

Vi hann också med det sista hoppet i Luftkuddelandet. 80 pix för en heldag kostar det. Sen är det hoppborgarnas ”flösch de luxe” varianter och hur många som helst. Milo ÄLSKAR det och på kvällen var det fullt av ungar.

Nu ska jag kolla ikapp på ”Sommar med Ernst”. Tog en powernap tidigare så jag känner mig riktigt pigg. Tony har fastnat för ”Game of Thrones” som han sitter och tittar på nu. Han gav det en chans efter påtryckningar av hans bröder och nu är han fast. Jag kom in försent och Tony tror inte jag gillar den serien. För mycket våld och hemskheter säger han och det är sant, jag mår bara dåligt av sånt. Ja, så han får ha sin serie ifred. Det är Jag & Ernst här ikväll! ❤️

Hörni, ha en fin kväll nu och sov så sött!

Kram Nina