Gokväll!
Känslan när man vill nysa 12 timmar i sträck, ja men så ungefär. Just nu sitter jag här med fladdrande näsborrar som vill bli en sån tjottabläng-nys som gör så man nyser 14 ggr på raken. ATJIOOO….. nu har jag plötsligt nyst 8 ggr – 9….. måste snyta mig.

Så. Nu lugnade det sig lite. Just nu är jag så glad att mamma lärt mig att alltid ha såna här hemma och i handväskan. Jag har skrattat åt henne många ggr när hon kommit med sina små näsdukar, men jag kan lova att jag uppskattar det nu. Näsan har tagit antagit färgen ”purple” lite smått och då är det INTE skönt att torka den med något strävt hushållspapper. Tack mamma! ❤

Lilla älsklingen håller mig sällskap. Hon snuttar så jag tror filten snart ska komma ut i hennes ena öra. Jag vill krama henne lite för hårt. Huu – jag har alltid varit sån. Tycker jag om för mycket så vill jag nypa eller klämma hårt. Som mina barns tjocka lår som dom haft. Haha….har fått behärska mig fasligt mycket för att inte klämma för hårt. Samma gäller Majlis – vill krama henne hårt hårt men det kan man ju inte. Så då biter jag ihop tänderna istället.
Hörni. Inte nog med att man är förkyld som en gammal raggarbil. Det är ju inget vidare väder dit vi ska heller ju….

Marseille är första stoppet, sen är det Genua – där är det minusgrader. Det där med sommarklänningar får man kanske lägga på hyllan? Men, jag kan lova dig att det inte gör särskilt ont med 23 grader kl 9 på kvällen. Wow! Sommarklänning eller inte, vi kommer i alla fall njuta av varmare väder än här hemma. Njutning overload!
Vi måste bli friska bara. Ja jag intalar mig (medan jag kissar en skvätt i brallan och släpper en fis för att jag just nös för 13:e gången) att det ska bli bra tills vi åker. Å milo är fullproppad med vitaminer och mineraler så han ska inte bli smittad. Så är tanken – tankens kraft är den starkaste kraften. Det ska man inte glömma bort. Ellerhur?





Såhär härligt hade vi det när vi var till Mallis. Så underbart ljuvligt var det. Dock så kollade jag lite bilder ifrån flyget nu och fick hjärtklappning direkt. Hua. Om en vecka är det dags igen. Två saker som jag egentligen ogillar som fan. Flyga och åka båt. Jag ska göra båda, flera ggr också, inom loppet av en vecka. På vägen hem mellanlandar vi också. Bara en sån sak. Men nu jäklar kliver vi utanför the comfort zone.
Jag vägrar sitta på hemmet som gammal tant och bara komma ihåg hur rädd jag varit för allt. Hur jag hindrat mig själv att uppleva saker. Näää, fasen heller. Jag ska berätta om allt jag upplevt och sett där. Sitta och skrocka för barnbarnen om vilken modig farmor de haft. En farmor som fasiken tog tag i sina rädslor och bara övervann dem och lyckades se världen.
Hörni, imorgon är det FINFREDAG. Jag vet inte hur fin jag kommer lyckas polera min lilaaktiga näsa och rinnande snok. Men kan inte du hålla ställningarna imorn?
Kram Nina




















