Jag vet inte om ni sett att en influencer ljugit om sina siffror vilket nu Expressen granskat. Många av influencerns samarbetspartners har också varit mycket missnöjda. Det finns en bra artikel att läsa om det HÄR.
Detta blev det löpsedlar av och jag kan förstå att detta blir en uppståndelse. Marknadsmanipulation som det heter kan leda till böter, leder det till åtal i allmän domstol kan det även innebära fängelse i 2 år.
Jag som har detta som mitt arbete och mitt levebröd blir ledsen när jag hör sånt här. Det är trist för vår bransch då detta kan färga även oss andra som jobbar med samma sak. Misstron kanske växer och företag kanske blir rädda att inleda samarbeten då man kan ljuga om siffror.
Då har jag dock världens bästa tips! Är företagen osäkra finns det världens bästa och enklaste knep. Be om en kopia på statistiken från Google Analytics. Där kan man inte ljuga alls då siffrorna visar svart på vitt vad du har för trafik.
Jag tänkte ni skulle få se min trafik! Jag är mycket stolt över min statistik och visar gärna upp den så alla kan se.
Jag har den senaste veckan haft 63.703 unika läsare och jag har haft 151.002 sidvisningar. It’s as simple as that. Förrförra veckan hade jag över 112.000 unika läsare och över 228.000 sidvisningar så då var det ett jäkla hålligång på bloggen.
Då såg siffrorna ut såhär! Det går både upp och ned med läsare såklart men Google Analytics visar alltid den färskaste siffran.
Om alla skulle få lämna in sina siffror såhär till sina samarbetspartners skulle det inte finnas några såna här problem. Då skulle varken våra samarbetspartners känna sig lurade och vi skulle ha rent mjöl i påsen. Dom skulle helt enkelt få det dom betalade för.
Jag tycker nästan att alla influencers borde lägga upp sina siffror såhär så att det enkelt gick att se hur det såg ut. Oftast har man ju ingenting att dölja och man behöver definitivt inte ljuga och göra företag besvikna.
Usch vad ont i magen jag skulle ha om jag skulle behöva ljuga. Då skulle man ju förmodligen inte konvertera så bra heller vilket skulle vara så jädra pinsamt rent ut sagt. Snacka om att lura företag på pengar.
Nä, våga stå för era siffror säger jag! Det kommer man längst på…..
Måndag igen och sista dagen på september va? Nu är det höst på riktigt. Oktober månad är en födelsedagsmånad för oss här hemma. Både ”Mellan” och Tony fyller år. Som tur är med någon veckas mellanrum så man hinner baka nytt emellan.
Utan att kunna avslöja något så har vi ett stort beslut som måste tas i dagarna. Egentligen skulle jag vilja berätta för det skulle vara så skönt att få era inputs i detta, ni är alltid så kloka och brukar öppna mina ögon och mitt sinne…. men det är bara dumt och after all så är det något vi i familjen måste besluta om tillsammans. Ni kommer få veta om det blir av.
Men att ha något att klura på såhär är rätt jobbigt. Det upptar mycket energi och tid och just nu är inte jag så inställd på att fundera. Jag vill vara lätt och ledig i sinnet, jag måste t ex plugga hårdare den här veckan då förra veckan knappt blev något alls. Jag har inte tid med energisugande tankar….
Igår skulle ju vi få en liten överraskning jag och Milo. Vet du vad det var? Åka och bowla! Hahaha…. det kan man kalla överraskning. Han är så gullig den där Tony.
Det var i alla fall ett laddat gäng som gav sig av mot Uppsala. Senare skulle vi titta på Theddes ena lag som hade match. Exet var med oss också till Milos stora förtjusning, han storgillar Magnus och blir alltid så glad när han följer med på saker.
Vi skrattade läppen av oss när Milo provade stl 51 på bowlingskor! Snacka om Pippi Långstrump.
Jag började bra med en strike, men det blev en galet jämn match och jag var bara 1 poäng efter tvåan Magnus och Tony vann med några ynka poäng. Milo var grym och slog sitt eget rekord!
Efter bowling for vi till IFU arena och tittade på Theddes gäng. Dom vann med 7-5 efter en rätt jämn match. Så kul och få följa detta gäng!
Det blev en toppendag! Idag ska jag laga lite mat för lite recept, sedan ska jag träna och sen blir det nog bara jobb av resten. En typisk jobbarmåndag.
I fredags bakade ju jag 3 olika bakverk och idag är det dags att bjuda på det tredje. Det finns knappt nå ursäkter kvar för att inte baka längre…. det tar liksom längre tid att åka till affären och handla bakverk än vad det gör att svänga ihop dem själv.
Den här tillagade jag i en liten pajform men du kan använda vilken ugnsfast form som helst. Det gick galet fort och blev så himla bra. Den är kladdig i mitten så vill man kan man kyla den en stund så den stelnar till lite. Annars är det ju galet gott att äta den kladdig….
Vill du så gräddar du den lite längre, då blir den inte lika kladdig.
SNABBA BÄRKAKAN
100 g äkta smör
1,5 dl vetemjöl
1 dl strösocker
1 ägg
1 tsk vaniljsocker
1,5 dl bär
Gör såhär:
1) Börja med att smälta smöret. Sätt ugnen på 200 grader.
2) Blanda samman vetemjöl, socker och vaniljsocker.
3) Häll i det i det smälta smöret och knäck i ägget. Blanda runt.
4) Bred ut smeten i en bakplåtpappersklädd ugnsform. Lägg bären uppepå.
5) Grädda i ca 10-15 min. Pudra med florsocker. Ät gärna med en klick grädde.
Men vad tusan, jag somnade ifrån er igår. Skulle bara vila lite och hur gick det? Jo jag somnade som en stock.
Igår for vi iväg mot Stockholm. Vi hade lite ärenden där och passade på att svänga in på Paradiset på NK för att äta lunch. Allt är ekologiskt där, det är dessutom en butik så du kan passa på att handla lite trevligheter och samtidigt äta lite god lunch.
Vädret var allt annat än soligt och gult som min tröja. Alltså, skaplig hangup jag fått på färg! Gult gör mig såååå glad!
Paradiset bjöd verkligen på mycket härligheter. Köpte en olivolja från Markatta också som hade citronzest i. Så god! Sen blir jag överlycklig när jag kan köpa helt rena juicer som inte innehåller något annat. Perfekt då jag äter som jag gör.
Igår kväll när vi kom hem så tände jag ljus överallt och så brann det i brasan. Så jädra mysig hösten är när den är såhär. Då kan det få vara höst.
Jag haaaaar ju så svårt för hösten. Bara för att mörkret återvänder och jag är inget ”fan” av mörker. Det gör mig deppig och låg på energi. Som att jag tappar hoppet på allt i hela livet, som att dagarna bara går och jag fyller dom inte med någonting alls. Jag fattar inte, hur kan en årstid få en så totalt förändrad? Någon som känner igen sig?
Så frågan är om jag denna höst och vinter ska ge mig in på det här med ljusterapi. Jag har aldrig testat, har du? Det sägs ju vara jättebra och ge massor så jag blir lite nyfiken. Tänk om det kan råda bot på min deppighet med mörkret? Kanske kan det hjälpa min biologiska klocka att bli lite mer rätt också? Måste googla på ljusterapi sen.
Nu ska Tony överraska oss lite säger han, ska bli väldigt spännande! Återkommer såklart med vad det innebar.
Innan jag ska berätta om dagen så ska jag slänga in det här receptet på dessa himmelska kakor som du svänger ihop på nolltid. Det är 4 ingredienser i och det raringar många minuter. Så kommer det överraskningsgäster är detta perfekt att bjuda på!
SNABBA HAVREKAKOR, ca 18 st
3,5 dl havregryn (glutenfria för glutenfritt)
1,5 dl strösocker
150 g smör
2 tsk vaniljsocker
Gör såhär:
1) Sätt ugnen på 175 grader.
2) Blanda havregryn, socker och vaniljsocker.
3) Smält smöret och häll det över, blanda ordentligt. Klicka i havregrynsröran i småbrödsformar. Grädda i 10 min.
Oj, som sagt vilket sent hej det blev ifrån mig idag. Har varit en dag som det varit fullt upp. Alltså jag har typ stått vid spisen hela dagen idag. Å har jag inte stått vid spisen så har jag varit ute och cyklat med Milo. Vi cyklade över en mil idag på förmiddagen. Sen följde han även med Tony på hans löprunda på drygt 6 km när han kom hem från jobbet. Han Ä L S K A R sin cykel! ❤️
Ja men jag säger bara det, hans glädje i ansiktet som skiner som en sol. ☀️✨ Han bestämde sig som sagt direkt för den här balla lila cykeln. Vi bytte ut sadeln till en lite coolare också så nu är den ”top notch” som han säger. Snacka om att ungar snappar upp ord man säger själv ibland, ja men överallt ifrån. Han snappar upp allt nu, från Youtube, filmer, kompisar, äldre barn…. ja you name it.
Tänk när han kom ut till mig från sitt rum och frågade vad ”fucking bitch” betyder?
”Eeeeh, ja alltsåååååå…. vart har du hört det?????? Det är dumt, som tusan. Man säger inte så till någon”försökte jag parera det hela med.
”Men vad betyder det?”frågade han igen. Han ville verkligen veta.
”Det betyder jävla kärring”hasplade jag ur mig.
Googlar man och slår på översätt så står det såhär:
Eeeeh, jävla tik? Say what? Alltså tik som i tjejhund. Det låter ju för fasen inte klokt. Men skriver man ”You bitch” så står det såhär:
Ja, här förstår man ju att det inte är ett så snällt ord i alla fall. Jag tyckte ändå att min förklaring var helt ok för vad en liten kille kan klara av att höra.
Vi cyklade i trafiken idag och jag försökte lära honom lite vad han bör tänka på när han cyklar på stora vägar och sånt. Jag har nämligen alltid haft en stor fasa för just när mina barn ska cykla i trafiken.
Grejen är att vi förlorade en klasskamrat i vår klass när vi gick i fjärde klass. (Berättade detta för något år sedan). En helt underbar kille som hette Magnus blev påkörd på vägen till basketträningen. Hans liv gick inte att rädda.
Dagen efter kom vi till skolan och såg att flaggan vajade på halv stång. Jag minns detta som om det var igår. Alla undrade vem som dött? Om det var en gammal lärare? Väl i klassrummet fick vi chockat lyssna på vår gråtande lärare som berättade att Magnus hade gått bort.
Det fanns ingen vidare krishantering på den tiden. Vi fick liksom tugga i oss det där. Alla reagerade olika. Jag fick en minneslucka, någon annan skrattade, någon grät högt. Nästa gång jag minns är när vi är på hans begravning. Jag var där med klassen, ingen mamma och pappa med och så alla dessa frågor? Det var så makabert att se hur han hissades ned i jorden. Att se hans mamma och pappa så otroligt förtvivlade. Det var så traumatiskt allting och jag var bara 10 år.
Jag har nog inte förstått hur mycket detta påverkat mig men detta har på något sätt färgat hela mitt liv. Idag berättade jag om min klasskamrat för Milo. Vi pratade länge om det här och när vi kom hem ville han se bild på honom. Hans ansikte är fastetsat i mitt minne, för alltid. Jag tänker på honom ibland, det har gått 37 år sedan han gick bort men ändå minns jag honom så klart.
Så, jag är jättenoga med att lära mina barn hur man ska cykla i trafiken och förklara för dem att bilförare ibland inte ser en för att vinkeln kan vara tokig. Ni gör säkert det med era barn med.
Här går vi i andra klass, 2C var vi. Högst upp i mitten står Magnus, eller ”Storis” som han kallades. Jag kommer minnas honom för alltid. ❤️
Idag var det högt och lågt på bloggen hörni, ibland blir det så. Nu ska vi äta lite fredagsmat här hemma. Jag är så trött ikväll. Det tar på krafterna att cykla och stå i köket hela dagen. Ha en fin kväll raringar!
Har inte hunnit in till dig förrän nu, haft så fullt upp verkligen. Innan jag berättar om vår dag så måste jag bara bjuda dig på ett recept på en kaka som jag svängde ihop idag. Milo har ju haft ledigt från skolan idag så då tänkte jag att han skulle få lyxa till det lite extra på eftermiddagen.
Blev en snabbkaka som jag kallar dom, det går i stort sett ut på att man ska smälta smör och sen blanda i alla ingredienser och sen grädda. Sååå enkelt och sååå snabbt. Verkligen bäst när man bara vill få till något med enkla medel. Den här är så förbaskat god alltså. Det bästa är att ytan blir lite knaprigare och inuti så är den lite småkladdig. Så bra!!!
SNABBKAKA
1,5 dl vetemjöl
1 dl strösocker
100 g smör
1 ägg
1 tsk vaniljsocker
0,5 tsk malen kardemumma (kan uteslutas)
nypa salt
valfria bär, jag tog hallon
Gör såhär:
1) Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret i en kastrull.
2) Häll i resten av ingredienserna och rör om ordentligt med slickepott.
3) Lägg bakplåtspapper i botten på en brödform. Häll i smeten och lägg på några hallon.
4) Grädda i ca 15 minuter. Den ska vara lite lite kladdig i mitten när du känner med sticka. Pudra med florsocker uppepå.
Nu du, nu blir det körvlödda! Ja men världens bästa när man har lite dålig inspiration och inte orkar hålla på. Då är det perfekt med KÖRVLÖDDA! Haha….
KRÄMIG KORVLÅDA, 5-6 PERS.
600 g falukorv (gärna med hög kötthalt) 10 cm purjolök 1/2 paprika ca 6 portioner pasta 2 dl matlagningsgrädde 4 msk ketchup 2 krm cayennepeppar 2 msk oxfond 2 ägg salladslök 2 dl riven parmesan
Gör såhär:
1) Koka pastan enligt anvisningarna, den ska vara al dente så koka i hela tiden ut.
2) Skala av skinnet på falukorven. Dela den sedan skivor som du i sin tur delar i 4.
3) Skiva purjolöken i tunna skivor, och skiva också paprikan i lite större bitar.
4) Blanda grädden med äggen, ketchup, cayennepeppar och oxfond.
5) Fördela ut korven och grönsakerna i en ugnsfast form, häll i pastan och rör om. Häll sedan gräddblandningen uppepå och toppa med riven ost.
6) Tillaga i ugnen på 225 grader i ca 20-25 minuter. Toppa med lite salladslök innan servering
Idag har vi flaxat runt igen. Idag var det nämligen dags för Milo att få en ny cykel. Han har ju inte velat haft en för stor cykel men häromdagen så sa han att nu, nu vill jag ha en större cykel. Hans har ju varit liten för honom men han har trivts med sin lilla hoj, även om det varit riktigt jobbigt att cykla med den. Så gissa om vi blev glada att han äntligen var redo för en större!
Jag i gult idag! Ja men jag ÄLSKAR gult nu. Åh jag tycker det är såååå fint!
Började med att käka lunch med min fina man. Älskar när vi får till det. Det är väldigt sällan numera. Men hahahaha…. det är en konst att äta ute numera. Ojoj, kolla bara på denna gourmetmiddag?
HAHAAHAHA! Va? Gourmet snackar vi. Nämen dom hade pocherad torsk, så jag tog bara det och en citronskiva och olivolja på massa sallad. Kanske inte så jäkla gott direkt men det är mat och jag blev mätt. Kanske att man inte ska äta ute så mycket nu utan spara det till när man kan äta sådär göttigt. Eller så lär jag mig hur jag kan äta när jag äter ute. Får se hur länge jag ska hålla på och äta såhär?
Efter lunchen stack Tony och jobbade och jag åkte upp till min franstjej Evelina.
Jag var tidig så jag väntade i trappuppgången. Att sitta i en trappuppgång är faktiskt lite intressant, man hör när någon kanske lagar mat. Någon spolar på toaletten. Man hör småprat och också gräl. Fasen, att sitta i en trappuppgång en hel dag skulle nog ge en både det ena och det andra! Man kanske skulle prova? Ta med sig matsäck och en filt och sen sitta och tjuvlyssna. Haha….
Den här kisen var väldigt nöjd idag när vi åkte och äntligen skulle köpa den där cykeln. Alltså barns spända förväntan kan vara något av det härligaste som finns. Ögonen som glittrar, de där härliga leendet i ansiktet…. ja men jag skulle kunna leva på det. ❤️
Det blev en urtjusig cykel som han valde rakt av. Han bestämde sig på en sekund. Tänk om en annan var sådär bestämd och målmedveten? En annan skulle stå kvar fortfarande och vela fram och tillbaka. Haha… Tony står ute i mörkret och mekar ihop den nu. Så imorgon när Milo är ledig ska vi ut och cykla stan runt. Stackars min röv! Ja jag får så vansinnigt ont i rumpan första gången man cyklar efter uppehåll sådär.
Ja här sitter jag i pyjamasen i soffan och fladdrar med mina nya fransar. Läste precis en artikel om saker som människor tycker är pinsamt. Kan säga att jag typ slår alla rekord när det kommer till pinsamt. Har berättat om det i bloggen tidigare.
Det jag nu ska ska berätta är så pinsamt så jag nästan ramlar ur soffan här, men ”here it goes” och detta är helt sant!!! Detta var när stora barnen var små så det är snart preskriberat tack och lov. Jag hade haft mens och några dagar efter fick jag lite feber och ont i tjejmagen.
Helt plötsligt slog det mig att jag kanske hade glömt en o.b inne. Mindes inte riktigt om den senaste tampongen verkligen blev utdragen eller kunde jag ha tryckt in 2???? Jag som är hypokondriskt lagd greps av panik, jag har ju läst om hur sjuk man kan bli av tampongsjukan. Bad Magnus (som jag levde med då) att känna då han har längre fingrar än mig. Minns att vi satte igång en tecknad film till barnen. Sedan la jag mig i sängen och Magnus fick känna med sitt längsta finger typ. Haha, ja jag säger ju att det är pinsamt!
Han kände något sa han….”Ja men draaaaaa i det då”nästan skrek jag. Han försökte få grepp men fick inte. Då ska ju två fingrar in och så ska man få grepp. Det är ju liksom ingen gympasal där inne tack och lov. I panik ringer jag akuten (det var helg och vi har ingen gynakut) och får komma in på en gång. Möter en granne i väntrummet (vad är oddsen på det, de bodde rakt över gatan), och så frågade vi varann lite försiktigt vad det var för fel? ”Jag tror att jag glömt en ob i muttan”utbrister jag innan jag hinner tänka.
Jag hade ju kunnat säga att jag hade ont i magen. Men nä….jag kände ett otroligt behov av att få berätta verkligheten här…. idiot.Grannen såg ut som ett frågetecken och jag susade iväg till andra sidan väntrummet.
Läkaren kom, han var ung. Lite för ung. Sådär så man tänkte om de slitit in en kille från gatan och sagt åt honom att låtsas vara läkare. Skitsamma tänkte jag. Han kan väl också dra ut en ob. Det monterades benstöd till britsen jag låg på så jag skulle kunna få upp benen. Hela det scenariot var liksom beyond för vad man tycker är pinsamt men där och då tänkte jag bara dra ut den jäkla ob:n.
Sedan satte han igång. Efter en stund så mumlade han fram ”Hur ser en ob-tråd ut?”Då var jag säker på att han måste ha hämtats in från gatan. Hur kunde han inte veta hur en ob-tråd ser ut? Det hade säkert mina små barn vetat liksom.
”Ja alltså, den är av bomull och kan vara både vit och blå”fick jag fram.
”Nä, alltså det enda jag ser här inne är något som liknar en fiskelina”svarade han.
Fiskelina????????? Vaaaaaad i helskotta har jag där uppe egentligen? Vad i helsefyr är det som pågår här? Men sen kom jag på, jag hade ju spiral…..var det inte små trådar som liknade fiskelina i dom? Jo, så var det ju.
”Eeeeh, ja den där fiskelinan är nog från min spiral”fick jag fram. Det verkade också som om läkaren kom på det i samma veva.
”Ja detta är spiraltrådar och ingen ob-tråd”sa han.
Snabbt studsade jag ur stolen, tackade för mig och gick ut. Han hann säga att jag hade fått en tid hos gyn för en undersökning om jag ville innan jag susade ut högröd från dörren. Där ute i korridoren mötte jag en vän som arbetade som sjuksköterska där och hon frågade givetvis vad jag gjort. Drog hela storyn för henne och när hon, efter att hon garvat både käft och knän ur led, gråtande fick fram att han ju var en helt ny AT-läkare och att detta måste varit hans absolut första gynundersökning så sprang jag på riktigt ut därifrån.
Det var ingen ob tack och lov, men jag hade ju precis varit med om en av de mest pinsamma händelserna i mitt liv! Gissa om Magnus garvade läppen av sig när jag kom hem……?Jag tackade också min lyckliga stjärna att Magnus inte fick tag i det där han kände där inne, då hade han haft en spiral i handen.
Ja herregud säger jag bara…..som sagt, jag är glad att detta i stort sett är preskriberat numera. Mycket ska man vara med om alltså.
Nä, nu ska jag ta kväll. Imorgon är det FINFREDAG! Ha en fin kväll.
Jaha, då är det redan torsdag, veckorna rusar fram. Snart är det verkligen jul om det fortsätter såhär.
Igår åkte vi till Mall of Scandinavia. Tony var lite märklig sådär, märkte att det var något som var konstigt.
Det skulle visa sig sen varför han var det, å gissa om jag blev glad. Mer om det längre ned.
Jag började med att fixa naglarna. Finns en jätteduktig tjej som jag brukar gå till på Mall. Snabb som attans också. Gått där i några månader och är så nöjd.
Sen var vi förbi lush och köpte några duschbomber. Dom är verkligen så härliga. Världens mest sympatiska och gulliga kille som jobbade där inne som hjälpte oss.
Nu ska här duschbombas. Längtar tills jag får testa den!
Efter nagelfix gick vi till BIM och åt. Kände mig som en riktigt jobbig kund när jag frågade om tusen saker men dom var så gulliga och kunde tillmötesgå allt. Men om jag säger såhär, man undviker ju att äta ute nu. Här var Milos tallrik. Han tyckte det var sååå gott!
Haha, hela familjen ”borstade tänderna” efter vi hade ätit. Har skrivit om dessa små tandborstar i det >>HÄR<< inlägget.
Det var precis när vi skulle äta som Tony plockade fram sin överraskning.
Åh! Jag fick en klocka från Michael Kors. Han har jagat exakt den här klockan i 2 månader, ja sen min födelsedag, och igår fick han nys om att den skulle finnas på Mall.
Jag blev så glad så jag började gråta! Vi hade ju bestämt att min födelsedagspresent skulle bli betalningen av min inredningsutbildning. Så först blev jag ledsen för att jag redan fått en present och att det kändes för mycket på nåt sätt. Men han ville så gärna att jag skulle ha den här, å jag ÄLSKAR allt med den! Fet, tung, guldig och med svart urtavla.
Grejen är att jag aldrig använder klocka men nu har jag lovat att jag ska det!
Sellerijuicen i magen och så till gymet. Bra start!
