Hej hörni! Nu var det väldigt längesen. Jag har det rätt kämpigt och haft svårt att hitta smärtlindring som funkar fullt ut. Idag har jag dock lite hopp om livet efter att ha legat/suttit/gått på akuten i 5+ timmar. Inte så lätt att vänta när man har ont. Men det ääääär inte lätt med sjukvården idag. Man blir runtskuffad och får ingen tid när man verkligen behöver den. Idag fick jag uppta tid på akuten för att min husläkarmottagning inte tar emot mig förrän den 14:e maj. De skriver inte ut något förrän jag varit där, och jag vet inte hur jag ens ska kunna sova en blund då. Ja men ni fattar grejen! Har försökt på alla sätt, men enligt 1177 var till slut mitt enda val att åka till akuten. Träffade en väldigt förstående läkare till slut som nu gett mig så jag klarar mig fram till mitt läkarbesök. Dessutom kunde hon se att jag fått alldeles för lite muskelavslappnande ordinerat mot vad jag ska ha, det kan ju förklara de vidriga kramperna i benet som jag har nervsmärta i. 🥲 När dom sätter igång är det helt omöjligt att röra sig eller ens fungera.

I väntan på läkaren på akuten. Efter rätt mycket gråt inatt så är jag så svullen i ansiktet så det fick bli en gubbe för. ☺️ Vill ju inte skrämma slag på er.

Såhär glad liggande i baksätet på bilen! 😅 Nu ett litet steg närmare mot att kunna börja läka. Får man ordning på smärtlindring något sånär så kan kroppen slappna av mer och börja läka lite. Pratade med läkaren om det idag. Eftersom jag läkt tidigare så kommer ingen operation vara aktuell för mig, däremot kommer jag att få börja gå i rehab hos fysioterapeut så att jag får rätt träning och stabilitet så att detta inte ska hända igen, finns inga garantier men kanske är det ett sätt att till slut bli bra en gång för alla.

Tänkte bara jag skulle uppdatera er om läget, det är många som undrar. Tack för all omtanke hörni!

Kommer ett härligt recept lite senare, har bakat lite som terapi och det var så sköööööönt. Ont i benet och ryggen men så värt. Det blev så gott också!

Kram Nina

Goddagens Lördag! Försöker räkna dagar här, dagar som går tills det lättar med smärtan. Det är alltid absolut värst de 2 första veckorna. Kan ta 3-4 veckor också men jag intalar mig att det ska lätta efter 2. Känns bättre. Imorgon är det 1 vecka sedan som helvetet bröt lös. Så en vecka kvar av denna kraftfulla smärta om mina intentioner stämmer. Har börjat ligga på IR-madrassen 4 ggr per dag nu. De två första dagarna skrek jag nästan av smärta, då var det omöjligt att göra något alls mer än att ligga och kvida i olika ställningar i sängen. Har stora förhoppningar om att den där madrassen kommer göra underverk igen, precis som sist. När jag började ligga på den sist jag hade det här (dock inte lika kraftfullt då) så började jag känna en enorm skillnad efter 2 veckor. Så måste det bli nu med! Har skrivit om madrassen HÄR och HÄR.

Nu kan jag ligga på sida, sedan rullar jag den över mig så jag ligger som i en cocoon. Sen kör jag på riktigt varmt, uppemot 70 grader. Försöker ligga en timma åt gången. Alltså känslan efteråt är så skön, dessutom har jag börjat känna hur jag får som en pirrande känsla exakt där skadan sitter i ryggen. Så jag tänker att det är bra, att den läker skadan. Jag har fortfarande rabattkod på hela sidan på Trendrehab om du skulle vara intresserad. Dom har mycket för just värk, artrit och fibromyalgi. Sedan finns det även riktigt bra anti-age elektronik och träningsutrustning. Igår hämtade Tony ut ett nytt paket som jag tänkte visa dig vad det innehöll sen när jag orkar.

Värt att nämna om IR-madrassen:

Jag har en rabattkod: Ninah ger dig 20% rabatt på den här madrassen och allt annat på sidan också för den delen. Du hittar allt på sidan HÄR. 

Vilka ska inte använda IR madrass:

Undvik att använda IR-madrass om du har  pacemaker, defibrillator eller infusionspump. Samt vid graviditet eller du har en historia av trombos eller blodproppar.

Vid följande tillstånd bör man endast använda låga temperaturer (30-45 grader):

Högt blodtryck, aktiv cancer, hjärtbesvär, lever- och njursjukdom, anorexi, diabetes typ 1, benskörhet, multipel skleros, vasospastisk sjukdom (spasmangina), kronisk huvudvärk eller akut feber.

Annars så är dessa kryckor mina bästa vänner nu, det är dessa jag tar mig fram med. Det är dessa som gör att jag kommer upp och kan röra mig. Rör man sig inte läker man ju inte alls så det är verkligen jätteviktigt!

Nu ska jag äta – det gör jag stående mot en byrå. Haha, allt går hörni. Senare kommer det ett recept, ska bannemig få in det idag.

Kram Nina

Hej, och tack för ni delat med er om era upplevelser kring diskbråck. Ja jag får många meddelanden och frågor om hur det går för mig så jag tänkte uppdatera er lite. Vill inte att någon ska tycka synd om mig alls, vill bara uppdatera er om hur livet ser ut just nu och kanske hjälper jag någon annan med min historia, om inte annat kanske det är skönt för dig som kämpar med samma sak och veta att du inte kämpar ensam. Jag är inte alls lika aktiv på mina sociala medier just nu, har inte orkat. Det tar oerhört på krafterna att ha så ont.

Dessa dagar efter jag varit på sjukhuset har handlat om att hitta en smärtlindring som fungerar. Inte alls så lätt ska jag säga. Nervsmärta är svår att behandla då det ju egentligen är en ”hittepå” smärta eller vad man ska kalla det. Buktningen av diskbuktning/diskbråck ligger och trycker på den gigantiska ischiasnerven eller ryggmärg vilket gör att kroppen uppfattar det som smärta. Eller hjärnan gör det och skickar ut smärtupplevelse i kroppen. Så därför känns det som hela mitt vänstra ben med den fingertjocka ischiasnerven ska sprängas när smärtan är som allra värst. Jag hittar ingen sovställning i sängen som funkar tyvärr, så det är lite sova en halvtimme dit en halvtimme hit. Det är absolut tuffast att kliva upp ur sängen på morgonen, från att jag ställer mig upp tar det 20 min innan den värsta smärtan klingat av. Tills dess så skakar jag av smärta, gråter ofta och hyperventilerar samtidigt. Det gäller att bara möta smärtan i benet och låta allt liksom lägga sig på plats efter en natts liggande. Så det är ren och skär jävla smärta konstant i 20 minuter. Sedan klingar det av till en hanterbar smärta. Det jag gör då är att jag bara försöker gå in i mig själv, skulle jag inte göra det så skulle jag förmodligen skrika bara….skrika rakt ut. Eller skrikgråta. Att gråta av smärta är väldigt speciellt. Det är tufft mentalt och veta att nu när jag går upp så kommer helvetet komma på besök. Det är som Mordor som kommer, en svart jäkla orkan med smärta som sköljer över en och så ska man bara ta det. Låta det riva i kroppen. Jag skakar okontrollerat ofta, något nytt jag lärt mig om mig själv. Att jag skakar av riktig smärta. Det sa Tony att jag gjorde på förlossningen också men det hade jag inget begrepp om. Så det var något nytt om mig själv.

Jag har ju varit så himla rädd för tabletter i hela mitt liv, men snacka om att jag fått lägga den rädslan på hyllan nu. För att ens kunna fungera har jag varit tvungen att prova mig fram på vad som hjälper. Jag klarar inte ens att gå på toaletten, att sätta mig på toaletten är bland det värsta jag kan göra ur smärtsynpunkt. Det måste gå snabbt och under tiden skakar jag av smärta från hela skinkan och benet. Ryggsmärtan känns knappt när nervsmärtan är som mest påtaglig. En del av vaden, sidan av foten, några tår och en del av trampdynan är avdomnad. Eller jag känner, men väldigt dåligt. Vanligt vid den här formen av diagnos, man ska bara hålla koll så kisseriet och bajseriet håller sig som vanligt. Börjar det bli påverkat ja då har man bråttom till sjukhus och operation.

Jag har testat tens – den tar bort lite lite av toppen på smärtan. Men däremot tycker jag den förvärrar efteråt, tänk dig att man får som träningsvärk nästan. Nerverna är så oerhört känsliga nu av trycket från diskbuktningarna så det krävs så lite för att det ska göra ondare. Så man är lite försiktig med all form av behandling. Fick också veta av en läkare att i denna akuta fas är det viktigast att få smärtlindring och att röra sig. All form av behandling gör oftast saken ännu värre. Blir man liggande blir allt ännu värre också, talar av erfarenhet. Något som smärtlindrad en del är att ligga på IR-madrassen, eller jag ligger på sidan och så virar jag in mig i den. Det tar bort mycket smärta när det är som värst, men det gör ont att ligga så ja, ni fattar….det gäller att hitta ett sätt bara.

Sen ska man komma ihåg att inte ett enda diskbråck är det andra likt, dom skiljer sig åt fullständigt. Det jag upplever av mina buktningar kan av någon annan uppfattas helt annorlunda, finns liksom inget facit. Man får helt enkelt prova sig fram vad som funkar bäst för en själv.

Nu provar jag mig fram med olika smärtstillande tabletter, har hittat något som funkar i några timmar. Då kan jag vara uppe en stund och gå med kryckorna. Duscha, idag fick jag t.o.m. göra frukost. Det var lyx!

Sammanfattningsvis så skulle jag nog hellre föda 14 barn till än att ha den här smärtan. Så är det ju. Men jag har inget val, nu ska jag genomleva denna orkan av smärta tills det vänder igen. För det gör det ju såklart, det har det gjort de andra två gångerna. Nu är det bara det att man måste orka hålla fokus framåt och mot de bättre dagarna. Dom kommer därborta, det gör dom. Jag ska bara ta mig dit.

Tack för all omtanke, jag svarar inte på allt, har lite ont om ork just nu. Förhoppningsvis hittar jag en smärtlindring som fungerar bra, då kommer jag ha lite mer ork att bjuda på lite nya recept. Har ett på gång redan som jag hann göra innan allt brakade. Det hoppas jag få in idag!

Vill avsluta med och säga att jag är så tacksam för mina nära och kära. Det pusslas och fixas just nu för att hjälpa mig ska ni veta. Jag har helt underbara människor omkring mig som bryr sig och vill väl. Det betyder oerhört mycket!

Var rädd om dig, och lova mig att njuta av en frisk kropp om du har det.

KRAM Nina

Hej, ja jag vet inte om det blir någon veckomatsedel idag? Det beror på hur jag mår, vill bara berätta för dig att jag återigen (tredje gången gillt) fått ett ordentligt bakslag med mina buktande diskar. Har varit lite krångel med ryggen nu i ca en vecka, igår kväll somnade jag lite snett i soffan och vaknade inatt och kunde inte gå. För att inte tala om hur det var i morse, när jag försökte ta mig till toaletten så hulkade jag av gråt för att smärtan var så olidlig. Kunde inte sätta mig på toalettstolen. Kände att nej, nu räcker det, maken skulle åkt på jobb-besök till London idag men istället satt han på sängkanten och frågade om vi skulle ringa ambulans. Jag KUNDE inte ta mig upp från sängen när jag väl stapplat mig tillbaka från toaletten. Gjorde flera försök men det slutade bara med att jag nästan skrek av smärta och flåsade som en hund med andningen liknande hyperventilerande. Ändå med 1 Ipren och 2 Alvedon i kroppen…. Nervsmärta är inte kul nånstans. Mitt sitter i vänstra skinkan och ned i benet. Ni som haft ordentlig nervsmärta vet hur det känns.

”Nej, ingen ambulans” sa jag. ”Det måste gå…..”

Efter vad som kändes som en evighet kom jag upp, och kunde ta mig till toaletten. Dock satt jag och flåsade och grät om vartannat. Kunde inte ens torka mig själv när jag kissat.

Tony baxade ut mig i bilen och sen iväg till akuten. Fick lägga mig direkt när jag kom in. En magisk grej är att smärtan är hanterbar om jag ligger på min högra sida med en kudde mellan knäna. Tack & lov. Någon sådan position har jag inte haft vid de andra 2 tillfällena, då har ALLT bara gjort ont. Det har funkat att ligga på magen men det har fortfarande varit oerhört smärtsamt. Så något positivt ändå.. 😊

På akuten fick jag en spruta med smärtstillande i skinkan och när den verkat en aning så blev jag undersökt, har ju gjort en MR röntgen tidigare som visar 3 buktande diskar, L4, L5 och S1. Det är dom som bråkar nu med. Fick mer medicin utskrivet, undersökningen visade inget konstigt avvikande mot förut utan det är som vanligt. Stå ut dessa första vidriga veckor och ta sedan tag i rehabträningen. Livet med buktande diskar. Du som har det kanske känner igen dig?

Jag har en tendens att vara för snabb med att börja pressa min kropp. För långa snabba promenader har gjort att jag tidigare fått bakslag. Styrketräning också. Gå i för höga klackar är sällan heller bra, bli kall sittandes ute och ligga i soffan också.

Så med det sagt ville jag mest uppdatera dig, recepten kommer kanske inte komma lika frenetiskt ett tag nu. Har dock några som ligger i loopen som jag gjort tidigare. OCH! Jag måste vara uppe och röra mig sa läkaren. Bli inte liggande, det blir en ond cirkel och det är inte heller bra för din rygg. Så upp måste jag och fullt smärtlindrad kanske jag ändå orkar laga lite mat och baka. Korta stunder, snabba recept är melodin nu framöver tills att den AKUTA fasen återigen klingat av.

Tony planerar att sätta upp en TV på väggen här i sovrummet så jag får lite sällskap om dagarna. Det låter bra tycker jag. Ska kolla ifatt på sånt jag inte hunnit.

Jag blev nyss serverad detta vid sängen, lite gottigt mellanmål nu när den här dagen inte riktigt blev som tänkt. I skålen är det smält vit choklad.

Är så djupt tacksam för att ha min man, klart man skulle fått hjälp av andra när sånt här händer men bara det att ha någon som klappar på en, stöttar och peppar en när livet inte är så kul. Någon som klär på en, klär av en, gör mat, hjälper en till toan och allt det där ni vet.

Om du nu struttar runt där i livet och har en hel snäll rygg, tacka den! ♥️

Vi hörs!

Kram Nina