Alltså wow wow wow vilken kaka detta blev alltså, så otroligt god och saftig. Inte blev saken sämre av att man svängde ihop den i ett nafs. Jag älskar ju recept som går snabbt att göra!
1) Sätt ugnen på 190 grader. Ha i ägg och socker i en bunke. Vispa runt med bara en gaffel en stund tills det är utblandat.
2) Tillsätt vetemjöl, kakao, bakpulver, vaniljsocker och salt. Vispa runt, du får en jättetjock smet. Häll i filmjölk och smält smör. Rör runt tills du har en slät smet.
3) Smörj och bröa en form. Häll i smeten. Ha på färska hallon och tryck i bitar av vit choklad. Grädda långt ned i ugnen, ca 15-20 min. Kakan får gärna vara lite kladdig i mitten när du tar ut den.
4) Pudra med florsocker och servera med lösvispad grädde.
Följ mig gärna på min FB-sida för flera dagliga receptuppdateringar HÄR
Följ mig gärna på Instagram med bilder & videouppdateringar i story HÄR
Följ mig gärna på Bloglovin så du inte missar några inlägg HÄR
Godmorrrooongomorrrroooooooon! (Säg det sjungande.)
Joooo men här är vi pepp så det bara smäller om det, jag somnade vid 17 tiden igår och så vaknade jag nu! Haha…. Har varit upp och kissat 2 ggr men sen har jag sovit som en stock. Som en prinsessa. Som en liten gris. Alltså, såååå skönt! Jag är mitt i PMS;en och sover ju som en liten kratta då men inatt jädrar i mig tog jag ikapp lite. Gud som jag behövde det.
Jag minns när mina sömnproblem var mer bestående och nattliga, herregud som det tuggade sönder mig alltså. Vilken ångest jag hade på dagarna, för att inte tala om nätterna. Jag grät mig igenom vissa nätter. Fy farao alltså! Vissa nätter stod jag inte ut med ångesten så då fick jag väcka Tony för att liksom klara mig genom natten. Att ha ångest på natten när man är ensam, det är tyst och ingen är vaken är liksom höjden av otäckt. Tony fick då hjälpa mig att försöka slappna av och andas. Usch, jag kan tycka så synd om mig själv (och honom) och hur vi hade det den där perioden, den pågick dessutom under många år.
Såhär i efterhand så tror jag att det det är dom här tunga perioderna i våra liv som gjort oss så sammansvetsade och tajta. Jag vågade släppa in någon i mitt eget mörker för första gången och han kunde axla det mörkret och göra mig trygg. Några år innan den här perioden så hade jag ju min tyngsta hypokondriperiod – då sov jag ju inte heller för alla fasansfulla sjukdomar jag ständigt gick omkring och trodde att jag hade. Det mörkret släppte jag också in honom i, och där stod han som en stark lysande fyr och lotsade mig genom nattens alla hemskheter.
Jag har i hela mitt liv haft svårt att lita på människor. Min första riktiga kille som jag var så avgrundsförälskad i var dessutom otrogen mot mig med min klasskamrat. Jag hade inte vågat ligga med någon ännu, ville spara min oskuld till någon speciell. Hon vågade däremot och då ville han hellre vara med henne. Jag kommer aldrig glömma den dagen jag fick reda på det, en annan kompis till mig hade varit på samma ställe och hört att de legat med varandra och berättade det givetvis för mig. I skolan dagen efter (ja detta hände en kväll mitt i veckan) så konfronterade jag henne. Hennes blick var totalt likgiltig och så tittade hon bara på mig och sa ”Ja men jag är ju kär i honom”. Jag grät och kräktes i dagar, mitt hjärta har aldrig varit så krossat. Något inne i mitt hjärta frös till is där och då, så ung men så totalt krossad. Det tog tid att återhämta sig ifrån den där händelsen, såhär i efterhand är jag dock glad att han aldrig fick min oskuld…. han var såååå inte värd den.
Ja, så att det här med att lita på människor har aldrig varit min starka sida. Tony har dock under dessa åren lyckats tina upp den där biten i mig som legat fryst i så många år. Jag vågade släppa in någon i mitt innersta utan att behöva vara rädd för att förlora den personen. Det är starkt ska ni veta och något jag värdesätter så högt, något som gör att han är min ”forever” människa.
Wow – nu svävade jag ut må ni tro. Ibland är det verkligen intressant att skriva blogg. Man vet aldrig var ett inlägg kan ta en? Idag tog den mig till de djupaste delarna av mitt liv som ni också fick ta del av.
Hörni. Vår lördag då. Ja men den blev ju hur mysig som helst. Eller delar av den blev väldigt mysig. Den största delen så packade vi ju såklart. Men en stund på dagen så träffades vi med Maria & Noel.
Vi började med pizzadejt på Astas Vedugn. Kidsen vid sitt egna bord. God glutenfri pizza måste jag säga, min favorit är Hawaii. Ja jag älskar ananas på pizzan, vet att många tycker det är galet! Haha…
Efter maten så gick vi ned på torget. Killarna hängde runt på stan och vi satt och njöt i solen. Vilken dag det var igår, det kändes som sommaren återkom. Så härligt!
Jag festade till det med churros och mjukglass. Ämen den kombon! Jag SMÄLLER av! Det var så sjuuuuuuukt gott. Å vet ni, detta var första gången som jag åt churros, jag har aldrig provat tidigare. Haha…. herreminjee, vad har jag missat under alla dessa år?!
Här var vi på väg mot bilen samtidigt som vi jagade raids och Pokémon. Milo har helt klart fått en nytändning där. Kul att det här med Pokémonjakt återkommer ändå. Det blir motion (för att kunna öppna ägg måste man gå vissa kilometer) och något hela familjen är inblandad i. Var snabbt förbi hotellet och frågade om vi kommer ha en kyl på rummet? Det kommer vi inte, men däremot fick vi tillgång till ett kylrum om vi ville. Herreminjee, jag måste ju kyla min selleri. Haha… den går inte och dricka om den inte är kall. För självklart kommer min juicepress följa med, jag kan ju inte missa min Sellerijuice…… no way José!
Klura på om man skulle ta med sig en liten minikyl kanske? Hmmm, det måste jag ta mig en allvarlig funderare på. 😉
Jahapp, klockan är snart 6 och det är dags att kliva upp och fortsätta packandet. Jag får smyga för de andra 2 kommer sova länge till.
Ha en mysig söndag och njut av vädret om det ska vara fint hos dig. Vi hörs sen!
Nu tänkte jag bjuda på ett recept på något som är både enkelt att svänga ihop, går snabbt och blir sådär härligt supergott!
TORTILLA-CALZONE 2 st
Kika gärna på fler härliga recept med pizzatema HÄR!
2 tortillabröd
2 msk tomatpure
2 msk ketchup
10 skivor skinka
4 dl riven ost
Gör såhär:
1) Lägg tortillabröden på bakplåtspappersklädd bakplåt.
2) Blanda ketchup och tomatpure tills du har en jämn tomatsås. Bred ut det på tortillabröden.
3) Strimla skinkan och lägg på. Strö på riven ost, det ska vara mycket. (Mums).
4) Vik ihop calzonen och fäst med tandpetare.
5) Skjuts in i ugnen på 200 grader i ca 15 – 20 min. Håll koll så inte bröden blir för mörka, lägg gärna på folie om det känns så. Strö på lite torkad oregano och servera!
Följ mig gärna på min FB-sida för flera dagliga receptuppdateringar HÄR
Följ mig gärna på Instagram med bilder & videouppdateringar i story HÄR
Följ mig gärna på Bloglovin så du inte missar några inlägg HÄR
Kaaaaoooos, ja i vårt hem i alla fall. Det märks att flytten är på upphällningen och att om par några dagar så bor vi inte längre här. Så konstigt och märkligt samtidigt som det känns helt självklart. Milo längtar halvt ihjäl sig till det fria livet, cykla över till polare, till fotbollsplanen, affären, skolan…. å jag förstår honom helt och fullt. Att bo typ 1 mil från skolan, ja då cyklar man ju inte bara sådär. Det blir i alla fall inte alls lika fritt. Så, vi är redo för stadslivet igen.
Jag inreder i huvudet men har inga mått så jag får snällt vänta tills vi är inne och kan ta tag i allt och göra klart. Aporop det, måste ju kontakta målaren. Det ska målas om i några av rummen, i ett av sovrummen vill jag ha samma färg som vi målade om vårt arbetsrum med här hemma.
Den här färgen är det, jag älskar den! Så lagom och så lugn, precis sån känsla som jag vill ha. Vardagsrum/kök har vi inte bestämt oss för än.
Igår var jag då på dejt med min vän Maria, våra kids var också med…. dom två har så himla kul ihop. Skrattar faktiskt mest, lite kul för är det något jag och Maria gör så är det och skratta. Åh så härligt det var att ses! Vi sågs på Pinchos och käkade i flera timmar, vet inte hur många små fat med tapas jag beställde igår? Haha…. jag åt som en hel karl.
Fick bara med efterrätten på bild! Den här är vegansk och såååå god. Brownie i botten och en hallonsorbet med bärcrisp. Den var över all förväntan ska jag säga!
Vi avslutade med att gå hem till Maria för att småprata och sen kom Tony och hämtade oss. Så uppfylld av kompishäng nu, gud vad man behöver det ibland.
Nu ska jag ta tag i flytten här, det är bara att köra nu tills vi blir klara och kan låta flyttgubbarna hämta våra saker. Gäller att packa smart nu då vi inte kommer ha tillgång till våra grejer förrän nästa fredag. Det som verkligen inte är min starka sida, jag kommer ju få packa enorma mängder med kläder tex…. haha! Man vet ju inte vad man är sugen att ha på sig ju från dag till dag?
Hörni, ha en mysig lördag. Här ser vädret ut att bli fint så jag måste ut och lufta mig lite sen. Inte varit ute och gått på flera dagar nu.
Ja här pågår packning så det ryker ur mina öron. Tycker jag packar och packar men ändå känns det som jag bara förflyttar saker. Gaaaah…. att flytta i ett nötskal.
Lådor utefter väggarna typ överallt. Jag vet ju av erfarenhet att det plötsligt bara är urplockat sen men att det varit ett sjujäkla jobb bakom.
Någon undrar och funderar för fullt. Men hon är som vanligt för övrigt. Sover, äter, kissar och bajsar så hon kanske vet vad som komma skall. Nu när jag satte mig ned för en stund hoppade hon upp och la sig bredvid direkt. Ögonen hänger på halv stång så hon är nog vaken på övertid. Visste ni att katter sover ca 16 timmar per dygn? Vilka slöisar!
Igår la jag upp det här på Instagram. Less för att det blev en massa onödigt meck mitt i vår flytt dessutom. Bilen går ju inte att köra utan ruta liksom. Ja men ni fattar, meckigt och så jädrans onödigt. Han kommer ju inte kunna använda datorn ens och för oss blev det onödigt tjafs. I alla fall…. jag skrev detta och fick en sån här kommentar:
Nej men jag blev faktiskt inte upprörd över kommentaren men jag känner att vi behöver prata om det här. Det är inte ok att förminska någons känslor någonsin. Det finns såklart alltid värre saker vad man egentligen ens kommer med. Ska jag hårdra det så kan man ju säga till någon som förlorat sin pappa – ”Var glad, du har ju inte förlorat din mamma”. Ja men ni fattar grejen va? En av mina följare kommenterade det så sjukt bra!
Detta sammanfattar det här dilemmat helt och hållet. Exakt såhär är det! På min Instagram får jag dessutom skriva exakt vad jag vill om mina upplevelser. Annat hade det också varit om jag jämfört det med våldtäkt, nervgas, aids och uppsägning, då hade jag köpt personens åsikt.
Vi får aldrig sluta reagera över såna här saker! En stöld är en stöld, det är fortfarande inte ok att stjäla även om det GÅR att stjäla. Vi får inte sluta reagera över saker som är fel och helt uppåt väggarna. Att någon stjäl mitt på dagen bland en massa människor är åt helvete! Klart vi ska reagera, alarmera och dela med oss. Vad skulle hända annars? Tänk om någon stjäl någons barn…. ja men ni fattar?
Så, nu har jag skrivit klart om det här! Vår bil står i detta nu och får rutan fixad. I eftermiddag är detta i stort sett glömt. Livet går vidare, MEN…. det är aldrig ok att acceptera en sån här händelse.
Nu ska jag fortsätta packa här. Senare ska jag på kompisdejt med min älskade vän Maria. Vi har inte setts på månader och hon fattas mig så det gör ont. Guuud så jag saknat den jäntan! Vi ska få ”catch up” över en bit mat, sen är det hem och packa igen. Ska bli härligt med ett litet avbräck och få hänga med min bästa tjej! ❤️
Nämen vilken eftermiddag det blev hörni! Allt började ju toppenbra. Frisören Emelie skämde bort mig ordentligt och såg till att jag blev himla fin i håret.
Såhär såg det ut på vägen. Det svarta skulle bort och mitt hår skulle ljusas upp. Känns helt rätt att överge det där jättemörka.
Tittut! Man är fasen inte så snygg när man sitter i frisörstolen. Här hade vi just tagit ut foliepaketen och sedan hade Emelie i en nyansering.
Jo men visst vettu! Brunett med baylage och slingor. Om 2 veckor ses vi igen för fortsättningen.
När vi skulle till bilen så möttes vi av detta. Bilen stod mitt på Riddargatan mitt på dagen! Ändå hade en kille på cykel (vi har vittnen) pangat rutan och lyft ut Tonys datorväska. Vilket meck! Ringa polisen, försäkringsbolag, ta sig till en mack för att dammsuga upp allt glas. Ta bort det som satt kvar, sätta för en Rustapåse (funka jädrans bra, tips om ni råkar ut för samma), tejpa och sen kvista hemåt. Imorgon får vi rutan utbytt, så jädra bra service ändå. Bästa försäkringsbolaget, bästa bilglasföretaget…. jag kommer t.o.m få ha lånebil över dagen.
Ja vi vet att det är totalt ansvarslöst att lämna en dator i en bil som vi gjorde. Den låg i en svart datorväska på golvet i bak. Absolut! Det får man ta åt sig av…. men det ursäktar fortfarande inte stölden, det är jäkla idioter som stjäl på det där sättet.
Men ska, inget synd om oss alls….förutom att det är lite skärrande, jobbigt och knorvigt och hålla på och fixa och dona med. Vi är ok, ingen är skadad och saker hade kunnat vara 1000 ggr värre. Men Gud, människor har ingen respekt längre. Alls. Riddargatan är inte direkt tom, det är knök med folk där…. ändå kan en person panga en ruta och sno saker. Fan! Blir så arg!
Aja, imorgon har vi ny ruta och det har kostat lite slantar, men som sagt….det hade kunnat vara värre.
Nu ska jag nog blunda lite och andas djupa andetag, får alltid min kropp att slappna av så bra när jag gör så.
Morgonen startade med lite kattgos. Jag är också lite ledsen för vi beslutade oss för att det inte blir en till kisse i vårt hem. Tony vill verkligen inte ha en till katt och då måste man respektera det, men lite sorg i hjärtat fick jag. Jag kan ju inte tvinga honom att vilja ha en katt, även om jag skulle vilja. Det känns som jag fick övertala honom redan med Majlis så att övertala honom igen…. nä det kan jag inte. Stackars karl! Haha…. Den lille pojkkissen kommer få ett annat fint hem så det känns fint i hjärtat.
Tur vi har lille Majlisbruttan hemma i alla fall. Hon är lyckligt ovetande om att snart blir det ett nytt hem för oss alla. Hon undrar nog varför allt är kaos hemma just nu dock? Det står kartonger överallt, allt är upprivet och väntar på att sorteras och fixas ned i någon låda.
Vi hade det lite kruxigt att få ihop allt ska jag säga!Vi kommer ju inte ha någonstans att bo under några dagar då vi byter boende med den familjen som ska flytta in i vårat. Ja det fick lov att bli så att en av oss fick chilla med att flytta in helt enkelt så den andra hinner undan med flytt och städ och sånt och så får vi magasinera hela vårt bohag under några dagar.
Vi skulle bo i Vagnhild tills vi kom på att det ju kommer bli svinkallt för vi har som ett stort hål in på toaletten från en ventilationslucka. Haha…. brrr! Vi skulle sätta för det men har inte hunnit göra det ännu. På sommaren så funkar det ju hur fint som helst, lite värre på hösten när nätterna kan vara riktigt kalla. Jaja, vi löste det med några dagar på hotellet i vår lilla småstad, så då får får Majlis bo hos min mamma och pappa under de dagarna. Dom ser såååå fram emot att få ha henne boende hos sig en stund. Majlis storgillar dom båda så jag känner mig helt trygg med det, hon kommer bli bortskämd som tusan. Eller känner jag mig trygg förresten….? Tänk om jag inte får tillbaka henne? Haha…. 😂
Här sitter jag just nu och väntar på min frisör. Nu börjar snart förvandlingen. Så spänd på hur det kommer att bli? Hon har en bra plan och jag var ju här på konsultation för ett tag sen så nu är jag taggad att få sätta igång. Kul kul! Vi börjar med att fixa med färgen, sen ska jag hit igen om ett par veckor. Jaja, ni får se sen såklart. Sitter nog här i några timmar idag men ska ta bilder så ni får se sen också.
Hörni igår lagade jag mat med Taco-tema, en av rätterna jag fick till var denna Tortillachipsgratäng. ”Mellan” som är hungrigare än en varg på svält äter gladeligen när mamma mixtrar till dessa olika recept. Det gläder mig ska ni veta, att maten går åt och att barn blir mätta. ”Mellan” åt som en myra som liten, alltså galet lite. Knappt alls…. så idag när han är en fullvuxen man så är jag glad att han tar igen de där åren. Nu har han önskat något med kantarellsås så nu finurlar jag på något recept kring det.
Igår blev det då denna Tortillachipsgratäng, ja men wow vilken höjdare. Så gott så det är inte klokt. Vi åt slut på hela igår.
TORRILLACHIPSGRATÄNG, ca 4-6 port
500 g köttfärs
1 påse tacokrydda
1/2 påse trekantiga tortillachips med ostsmak
1/2 röd paprika
10 kocktailtomater
1 liten burk majs
1/2 burk nacho cheese dip
3 dl riven ost (tex-mex, den smälter som ett hårdare skal – håller ihop bättre)
Garnering:
1 liten burk creme fraiche
Hackad röd paprika
Strimlad salladslök
Några tortillachips
GÖR SÅHÄR:
1) Stek köttfärsen enligt tacopåsens instruktioner.
2) Lägg tortillachips i botten på en ugnsfast form. Fördela ut köttfärsen över chipsen.
3) Lägg på hackad paprika, majs och halvor med kocktailtomater.
4) Klicka på nacho cheese dip över hela gratängen.
5) Strö på osten. Skjuts in i ugnen på 225 grader i ca 15-20 minuter eller tills att osten fått fin färg.
6) När du tar ut gratängen så sticker du i tortillachips i den. Toppar med creme fraiche och paprika och salladslök. Mumsfilibaba!
Följ mig gärna på min FB-sida för flera dagliga receptuppdateringar HÄR
Följ mig gärna på Instagram med bilder & videouppdateringar i story HÄR
Följ mig gärna på Bloglovin så du inte missar några inlägg HÄR
Idag är man höstigt klädd, plockade t.o.m fram min scarf.
Halloj Älsklingar!
Snabbt inne och säger hej, jag sitter och jobbar lite här efter ett möte som jag varit på. Är inne på EspressoHouse.
Jag njuter av en koffeinfri latte med havremjölk och så har jag ätit en vegansk over night oats, ämen den är sååå gooood. Ligger mangobitar på botten och så kokosflakes över det. MUMS! Jag har haft ett möte o och så sitter jag och jobbar här nu. Det är lugnt och skönt här än så länge, brukar börja bli mer folk vid lunchtid, då drar jag…. haha…
Jag har fin utsikt i alla fall, som att sitta ute fast man är inne. Det är något speciellt med sekelskifteshus alltså. Som jag alltid tjatar om att jag känner mig hemma på slott så är det lite samma med fasader till sekelskifteshus, har jag bott i ett sånt i ett tidigare liv kanske? Ja man vet ju aldrig?
Några av er tycker säkert jag är superflummig med mitt snack om tidigare liv. Men alla har vi våra övertygelser i livet. Alla har vi något som vi tror på och som man är övertygad om. Tror du att man levt tidigare liv?
