Ja… det har ju gissats en del på min blogg. Gissat på dagen D, dagen då lilla MILO kommer till världen!

Såhär ser det ut i detta nu:

SOFFIE                                  23 SEP
MALLA                                 14 OKT
ALEXANDRA                       16 NOV  8.15 AM
VEVERICA                            16 NOV 12.00 AM 
HABIBTY                              17 NOV
SUSANNE                            18 NOV
MISSMII                                19 NOV
CIAN                                      20 NOV
ALVA                                     22 NOV  12.00 AM
SANDRAH 85                       22 NOV    5.00 PM
AGNIESZKA                          23 NOV
ALEXNARD                           24 NOV  12.00 AM VIKT: 2985GR
MARY                                     24 NOV  12.00 AM VIKT: 3175GR
TONY                                      27 NOV
PANGIS                                  28 NOV
KATTI77                                 29 NOV
TESS1987                             1 DEC   6.25 AM
3BARNSMAMMAN               1 DEC  11.14 AM
FRIPPO                                   2 DEC
FRU P                                      4 DEC   7.36 AM
FRÖKEN DEC                         4 DEC   8.00PM

Som ni ser så skiljs de som gissat lika åt genom tid och i vissa fall även vikt.

Du som fortfarande inte har gissat, klicka på den gula rektangulära rutan här nedan och GISSA PÅ!!

Ja den där klockan har ju flyttats bakåt. Det innebär att jag numera somnar kl 8 i soffan, går upp o kissar varannan timme fram till 12 när husbandet ska gå o lägga sig, förflyttar mig till sängen…. fortsätter att gå o kissa varannan timme o sen vaknar jag o är klarvaken kl 5. Javisst… så nu har jag vart vaken i 1,5 timme…. känns faktiskt inte riktigt klokt att gå upp 5. Men vafan gör man då?? Ligga kvar o stirra i ett mörkt rum känns ju helt muppigt!

Igår hände det en stor grej här i vår håla….

En värdetransport blev rånad utanför en av våra stora matvarubutiker. 3 beväpnade män klev ur en stulen bil, hotade stackars värdetransportören och tvingade till sig pengarna. Mitt på dan hände detta…. hade jag stått bredvid hade nog MILO ramlat ner rakt på asfalten.

Husbandet har jobbat som värdetransportör tidigare. Han har aldrig blivit rånad, dock så har han som securitasvakt råkat ut för en del läskiga grejer. Ett grabbgäng som plötsligt när han under en sån kollrunda får bilen kvaddad av dessa grabbar. Han springer ifatt en av grabbarna och håller i honom medan han larmar "backup" :). Polarna till grabben blir helt förtvivlade och kastar hela burköl på husbandet. Han lyckas väl klara sig någorlunda tills hjälp anländer. VA??? Men vilket jävla jobb…. ska man ha det så? Man är ju liksom inte beväpnad som en snut direkt utan har en batong på sin höjd…. han har berättat massor av just såna här konstiga grejer. Tänk på det när ni nästa gång ser en sån stackars Securitas vakt åka omkring på natten. Usch..jag ryser fanimig när jag ser en sån…..

Vilken jävla tur att han inte jobbar med det längre….

Jahapp, vad händer idag då??

Börjar jobba kl 12. Sen är det innebandyträning ikväll… undra hur länge till jag ska palla med dessa träningar. Varje gång jag skriker lite så känns det som MILO ska komma ut i brallan…. men hellre ha nåt o göra än o sitta hemma o ruttna.

Vi hörs under dan hörrni… ha en bra onsdag!!

Nu ska jag bara babbla ur mig lite….

Jag o Helena, min kompis på JC har redan bestämt "typ" datum för när vi ska ha tjejfest. Den första festen jag ska få vara med om efter att vår lilla MILO kommit till världen…dvs om allt går som det ska och vi alla mår bra!

Låter jag desperat??

Ja kanske…. men det är så pass oskyldigt som en liten planering och faktiskt små drömmar man har såhär i sluttampen för att orka med resten av sin graviditet. Även fast jag har allt från 1 – 6 veckor kvar på den här graviditeten så drömmer jag givetvis om den kroppen jag en gång haft, om att slippa halsbränna, att kunna äta o dricka allt, att slippa hemmisar, att slippa ha en elefantkänsla hela tiden o jadda jadda….. it goes on forever…..

Jag längtar så efter ett "vanligt" liv stundtals att jag känner mig mer eller mindre deprimerad. Snabbt påminns jag av en kick från MILO, eller hans hicka som han har sådär en 6 ggr per dag om varför jag går igenom det här….. o då känns det som en depression "light"….. och tänker jag tillbaka på hur jag o husbandet kämpat så galet hårt för att få vår lilla MILO, gråtit mycket tårar för alla förlorade foster och blodet som ännu en gång kommit i trosorna….. husbandets förtvivlade blick när jag står där i trappen o än en gång berättar att jag blöder…. då känns det inte som någon depression alls.

Den största lyckan hittar jag i att min älskade livskamrat ska få sitt första biologiska barn. Ett barn som kommer att säga pappa till honom….. en liten pojke som kommer att se upp till honom som inget annat…… en liten bebis som kommer ligga på hans varma trygga bröst och känna igen hans röst och känna sig fullständigt trygg och omhändertagen. Min älskade livskamrat som äntligen ska få känna på totalt förutsättningslös kärlek…. en sån varm, stark och omvälvande kärlek som inte går att ta på…. som man inte känner för någonting annat än sitt älskade barn! HAN ska äntligen få känna hur någonting i livet blir SÅ MYCKET MER värt än ens eget liv…..

Tänk att vi äntligen lyckades…. tänk de gånger vi låg o pratade om vår framtid, vilken gång bland missfallen vet jag inte. Jag frågar om han tror att vi någonsin kommer att lyckas bli gravida och få en gemensam bebis.
Han svarar: "Jag är helt övertygad Nina, jag känner det i hela kroppen"….. dom orden valde jag att tro på. När det kändes jobbigt så plockade jag fram den konversationen vi hade i sängen och verkligen TRODDE på det. En otroligt skön känsla mitt i all oro och förtvivlan över om vi nånsin skulle lyckas….

Nu sitter jag här vid datorn med en hickande MILO i magen…. låter orden bara rulla ur mig rakt in i bloggen… känner hur det spänner lite i magen…. en sammandragning….. och så känner jag mig lycklig så jag vill gråta. Lycklig över att jag o Tony ska få en bebis snart…. en vacker bebis som vi ska älska från djupet av våra hjärtan. O min älskling längtar som ett litet barn nu…. vilken resa vi haft!

Så vad jag än gnäller om…. så vet ni som redan är föräldrar att det i slutändan är värt varenda sekund. Ni som inga barn har hoppas jag att jag inte skrämt iväg från tanken över att skaffa en liten…. om jag skrämt er så läs den här texten om och om igen tills ni ändrar er! 🙂

Bilder från helgen som utlovat, dock inte på några "hemmisar"….så öppen blogg har vi inte! 🙂

Här har han precis gråtit en skvätt, den berömda mobilen…… är ÄNTLIGEN HANS!! Lycka…..

Husbandet stoltserar med att han fick Elliot att ändra sig till denna istället för en mycket sämre som han till en början ville ha…det ska ni  veta, är ingen lätt uppgift!

Igår var världens vackraste Meja (16 dagar) gammal på besök. Här ligger hon i Theddes famn… Thedde o Elliot som ÄÄÄÄLSKAR BEBISAR!!!

Elliot fick åka ut o rida tillsammans med sin lådsaskusin Maja till höger om honom, här satt dom och blev förhörda på ALLT OM HÄSTAR. Elliot var stolt som en tupp…. han kunde minsann varenda fråga…typ…..

Lite shopping på Nisses….. dessa jättefina ljusstakar modell stor!

Å så såna här bambuvaser oxå modell stor….. blev jättefina i fönstret!! Nisses….

Å hörrni!!!! Jag åkte ju o köpte mattan sen..tyvärr var den grå slut så jag tog en vit istället som blev superfiiiiin!!!

Ingen bebis född ännu trots 1 dygns frånvaro. Idag är det 4 veckor kvar till själva datumet. Så om 1 vecka räknas MILO som fullgånget, o de allra flesta barn föds fr o m vecka 37 – 42. Jag går in i vecka 37 idag……  Har väl inte känt så mycket nu, förutom att jag fått ytteligare en graviditetskrämpa!

HEMORROJDER eller hur det nu stavas…..check! Jag har aldrig sagt att detta INTE var en öppen blogg….. 🙂

Om nu någon haft det så vet ni vad jag snackar om! AJ så ända in i h-e! I lördags hade jag svårt att gå…. pratade med lilla mamma som är mer eller mindre en läkarbok med 2 hypokondriska döttrar! 🙂 Jag har ju besvärats av massa ryggvärk, troligen har det berott på dessa hemska stjärtprylar!!

Husbandet o jag gick in på apoteket tidigt i lördags förmiddag. Hade så ont så jag ville gråta….  Hmmm…. vilken skylt letar man efter när man ska leta efter salvor o suppar till stjärten?

INTIM…. nope det var det inte, där har vi saker till pullan. Svampsalvor, bindor och liknande.

VÄRK…. nope…. bara vanliga värktabletter.

Det fanns under MAGE…. och bredvid diarré tabletter. "Ja vi tar allt sånt här arseltjafs vid samma ställe" tänkte apoteket.

Jag vägrade fråga apotekspersonalen, men när svetten rann och husbandet lessnat så gick han o frågade. PINSAMT…. tänk att man tycker att det är pinsamt. Jag är 36 år o tycker det är pinsamt och fråga om hemrrojdsalva….. helst när detta nu faktiskt råkar vara en relativt vanlig åkomma bland gravida kvinnor.

ANYWAY, köpa köpa….. rusa in på ett fik….. in på toa…..hoppas de inte har kameror…..in med supp o salva. Åh vet ni, det gick inte över men gud i gatan det hjälpte lite mot värken. Kunde sätta mig normalt och ta en fika.

Fyyy faaan säger jag….. denna åkomma toppar "TOPP 3 LISTAN" på vidriga åkommor. Men nu är jag på bättringsvägen…. THANK GOD!

Återkommer senare med bilder från helgen!

Puss o kram o hoppas alla får en bra vecka!