Go’kväll i stugan!
Jag blev så glad av en kommentar jag fick. Hon skrev att hon läste min blogg alltid just innan hon skulle lägga sig och somnade då med en glad själ typ. Jag blev sååå glad över den kommentaren. Tänk att min blogg kan få någon att känna sig härlig till mods. Jag tror också det kan handla om vilken typ av person man är? Har man lätt att hitta godsakerna och glädjeämnena i livet så kan just en sådan liten sak vara något att glädjas åt och att vara lycklig av. Fifan så fint! ❤️
Själv är jag tyvärr i en väldigt dålig period nu. Kan inte riktigt ta på det men känner mig deppo och kroppen är ur fas. Hoppas att det snart är övergående. Tror att det känns extra jobbigt att känna så när man borde vara lycklig, lätt och välmående då det är mitt i sommaren. Du som kommenterade så: ”Jag har mycket att lära utav dig!”
Idag åkte jag och Milo till Bredsand. Vår strand som vi har några km utanför stan. Väl framme fick jag se att vi glömt vår pastasallad och mitt kaffe hemma. Höll på att börja gråta…. på riktigt! 🙁 Jag sa sammanbitet till Milo att han fick bada lite snabbare och så fick vi åka hem och äta sen. Det brukar direkt inte finnas något att äta för mig på såna här ställen så att gå och köpa nåt i kiosken var uteslutet. Han tittade på mig och sa:
”Eller så åker vi bara hem och hämtar det så vi kan vara kvar längre!”
Tänk att ens sjuåring ska lära en hur enkelt det kan vara?! Visst, skitonödigt att kvista hemma igen dessa 8 km eller vad det kan vara, men med bil….so what? Men är man deppo och har en lite djupare bekymmersrynka tänker man kanske inte lika klart och enkelt som en sjuåring? Jag trodde nog också att han skulle få spunk av att behöva åka hem igen ska jag vara ärlig och säga. Men han såg väl på min reaktion att det nog inte var lönt att opponera sig. 😉
Jag satt i en solstol i skuggan och räknade antal bolljongleringar han klarade av. Vi åt vår pastasallad på en filt. Sedan hörde Thedde av sig och hämtade upp Milo med båten dom var ute med. Det var med stora ögon Milo hoppade på båten och drog iväg. Katastroftankar? Oh yes! Jättejobbiga? Nä faktiskt inte. Jag litar väldigt mycket på Thedde, kanske för att han är lite som mig när det kommer till Milo.
Jag mötte sedan upp dom på bryggan. Så fin han är min stora pojk när han stod där i fören på båten. ❤️ Så jäkla härligt att se lyckan i den lilles ögon också….
”Vi körde fort mamma!!!”
Tur att inte jag var med. Jag, båt och vatten är sällan en bra kombo. Jag vill ändå åka ribbåt nångång. Hur sjukt? Dom går väl i 200 blås eller nåt? Händer det nångång så måste det filmas! Haha….
Väl framme igen så blev det 147 hopp ned i sjön från bryggan. Hur orkar dom? Jag blir trött bara jag tittar på honom alltså….
Idag har jag haft en av mina topp 3 skönaste klänningar på mig. Lise Sandahl är den ifrån. Jag har gjort en knut på sidan efter att jag såg att en tjej hade gjort så med sin klänning.
Kvällen har varit lugn. Jag har mest suttit faktiskt. Inte gjort så mycket. Tony håller på o lagar Theddes bil. Milo är ute o leker. Jag bara är.
Hörrni, ha en härlig kväll. Imorgon far vi ut till Cias sommarstuga. Skulle varit idag men vi skjöt på det till imorn istället.
Kram Nina ❤️
Också mamma till 3 killar. Känner igen både sommardeppen och katastroftankar. Min favoritårstid är hösten. Klara och krispiga dagar och lite lugnare på något sätt. Så mycket förväntningar på sommaren.
Skönt att höra på nåt sätt! ♥ Dessvärre gillar jag inte hösten alls…. men kanske förändras det också? KRAM ♥
Kramar och tack för att du delade med dig av din dag!
Jag sitter just nu och njuter av att ha vår skabbiga katta i knät, hon har varit försvunnen i ett dygn och det är alltid så jobbigt att inte veta var de tagit vägen.
Åh vad skönt att hon kom tillrätta. Själv oroade jag mig just lite över vår katt som sover så mycket på dagarna nu. Är det sommaren och värmen? Kram ♥
Det är det säkert – vår andra katt ligger inne och sover hela dagarna och är ute om natten nu i flera veckor. De har ju en sjuk förmåga att sova bort tid!!
Har liksom inte så mycket att säga, känner igen mig i dina tankar om stort och smått. Allt blir nog bra till slut som man brukar säga. ♥
Skitsnygg klänning.
Du är inte ensam. Jag själv är mamma till en pokje på 1 år och är mammaledig. Fantastiskt borde man ju tycka.. Men jag oroar mig för jobbet när jag ska börja jobba. Har fått allergi i ögonen och har ej kunnat ha smink på över en månad. (Man tycker ju att man är ful utan..) Har börjat med ppiller som bara gör allting värre. Det regnar när det borde vara sol. Sol i sinne är så jäkla långt borta. Men jag håller med den fina kommentaren, din blogg är glittig för mig. Tack! Kram
Goa ärliga Nina, jag tror att du vill räcka till överallt å kämpar för att alla ska må bra. Det är ok att få vara ”låg” ibland när det blir för mycket. Hoppas att det finns de som ser det. I morgon känns det bättre tror jag. Sov Gott! Kram
Jag tror att det är många som blir lite deppiga på sommaren. Det kan vara en blandning mellan temperaturförändringar, avsaknad av rutiner i och med att barnen är på sommarlov, en känsla av att man MÅSTE göra saker för att barnen ska ha det kul m.m… Man tror ju att sommaren ska vara den bästa årstiden, men så är det inte för alla.
Många blir lite mindre deppiga på hösten (tvärtemot vad man kan tro) för att allt kommer i ordning igen 🙂
Det kommer att gå över, allt blir bättre efter ett tag 🙂
Kram
Puss & Kram ♥