Sjuklingsbebisen…. med sin favvosysselsättning såhär i sjukdagar.
Mammas iPhone.
Godmorgon Tisdag. Har vart ute på en promenad, ätit frukost med favorit LCHF brödet. Jätte jätte gott är det. Sen en stor kopp kaffe på det så är man människa igen. Milo har fortfarande feber och nu väntar vi på att doktorn ska öppna så vi kan ringa och boka tid.
Jag har lite jobb jag kan sköta hemifrån idag. Sen är det ju såhär när man har småbarn. Dom är sjuka och då får man ta hand om de små liven. Jag minns en tid då jag hade så fruktansvärt dåligt samvete över att vara hemma med mina barn. Den känslan är vidrig. För samtidigt som det är så självklart att vara hemma med sitt sjuka barn så känner man sig så dålig på jobbet. Det är för jävligt att man ska behöva känna så. Det är få arbetsplatser som får en mamma att känna sig ok över att vara hemma med sina barn och vabba, i alla fall om man ser tillbaka på mina erfarenheter. Jag hoppas att ni har andra erfarenheter! Jag har hört om arbeten där chefen är fantastisk mot personal som har sjuka barn och har full förståelse. Jag försökte vara en sån chef, men det var jag ju för att jag vet exakt hur det är när man INTE har en sån chef. I Sverige har vi den rätten som föräldrar, ja att vara hemma med våra sjuka barn till dom är 12 år. Men det är sällan man är det med gott samvete, jag vet många som känner som jag. Idag mina vänner är jag hemma med GOTT SAMVETE. Idag är jag hemma och och tar hand om min pojke utan att känna mig dum mot någon, härlig känsla. Jag hoppas att alla ni mammor därute inte är som jag, att ni inte har dåligt samvete över att vara hemma med era barn, det är inte värt det för fem öre!