Innehåller reklam för Milos fotbollslag och Ravelli
Halloj i stugorna!
Sitter och jobbar här i soffan för fullt. Har mycket och göra just nu men det är kul, jag älskar mitt jobb och satt och tänkte på det i morse. Att jag verkligen ÄLSKAR mitt jobb. Det är jag tacksam för varenda dag, alla får nämligen inte älska sitt jobb. De finns dom som avskyr sitt jobb. Jag önskar bara att du tillhör skaran som inte gör det, om du gör det, försök att få till en förändring. Börja med små steg, går det att göra något på själva arbetsplatsen. Kan du förflyttas? Göra något annat? Går inte det kanske det är dags att våga ta tag i och söka något annat. Ibland kan bara det ge lite extra hopp, att man aktivt försöker göra något åt sin situation.
Jag ska berätta något om ett hemskt jobb jag en gång jobbade på, ett jobb där jag var en form av mellanchef. Min chef i sin tur var hemsk. Hon gick bakom min rygg och gjorde så min personal vändes emot mig, utan att de själva valde det, hon fick det att låta som att min personal inte var med mig. Jag tappade förtroendet både för henne och för min personal, och när allt uppdagades var skadan redan skedd. Jag sa upp mig, vilket hon såklart ville.
Jag har aldrig blivit så illa tilltygad i mitt självförtroende som då. Jag trodde verkligen att vi hade en bra vibe i personalen och tyckte allt funkade toppen. Att sen sätta sig i ett utvecklingssamtal och höra att det inte alls var så fick mig nästan att tappa fotfästet. Kände mig så blåst som inte märkt något på personalen minns jag. Jag hade ändå varit chef på många olika arbetsplatser i många år så jag tappade tron på mig själv helt under det mötet. Minns att jag grät men att hon satt där stenhård. Fy fan.
När sedan allt uppdagades var det ju inte alls så…. Min personal var i allra högsta grad med mig men hon hade pressat dem på olika sätt och fått dem att försöka hitta dåliga saker på deras arbetsplats. Det hon gjorde var att hon fick mig att tro att dom inte var med mig och var missnöjda med mig som chef, det gjorde ju att jag kände att jag inte kunde vara kvar. En chef som ingen tror på eller inte tycker är bra ska inte vara kvar. Så jag sa upp mig, dels för att min chef gått bakom min rygg med min personal men också för att jag kände att jag inte hade något förtroende hos min personal. Förstår ni så jävla fult gjort?
Personalen och jag redde ut allt, det var många tårar och personalen ringde till mig och grät och hade dåligt samvete för om de förstört något. De ville att jag skulle vara kvar men jag KUNDE ju bara inte jobba kvar för en sån chef. Har i efterhand fått höra att detta inte var första gången heller som hon gjort som hon gjorde.
Det jag skulle komma till var att de där dagarna innan jag tog beslutet att säga upp mig var en mardröm. Jag grät varje dag. Kunde inte sova på nätterna. Kände mig så värdelös och helt bortkollrad för att jag inte fattat något. Hade svårt att låtsas som inget på jobbet för jag var ju säker på att alla typ hatade mig. Av ekonomiska skäl behövde jag såklart fortsätta, men jag minns att Tony en natt sa: ”Fuck it, det är inte värt det. Jag vägrar se dig må såhär så imorgon åker du och säger upp dig. Vi löser det på något sätt. På nåt jävla sätt löser vi det.” Dagen efter åkte jag rak i ryggen till jobbet till avtalat möte med min chef och sa upp mig. Ni skulle sett minen jag fick? Hakan i backen. Det var inte hen beredd på. Planen var att ”skrämma” mig lite har jag fått höra i efterhand. Jäkligt märkligt måste jag säga….
Men, jag kan inte tacka den här urusla chefen nog…. Hade inte det skett hade jag inte varit där jag är idag!
Oj vilken lång story det blev, men har aldrig berättat om detta på min blogg faktiskt. Nu gjorde jag det.
Hörni! Jag håller på och hjälper Milos forbollslag och tipsa om deras försäljning. De kämpar ju som små svin att få ihop pengar till sin lagkassa. Just nu säljer de produkter från Ravelli. Både jag och Tony har köpt massor därifrån. Jag har köpt svinsköna linnen som jag brukar ha under kavaj eller luvtröjor, trosor som jag brukar träna i och jag har varit supernöjd med allt. Tony beställer alltid tonvis med kallingar för dom är riktigt bra. Nu beställde han såna med extra långa ben, han säger dom är toppen när man går eller sportar. De kryper inte upp på låren. De ni ser här uppe har säkerligen 2 år på nacken. Kvalitetsmässigt är det verkligen sååå bra också.
Finns ju massor! Allt från kökshanddukar och grytlappar i skinn till kläder, träningskläder och städartiklar. Milo har en egen liten webshop. Kika gärna in om du vill. Köper du något så skickas det hem till dig. HÄR hittar du webbshopen.
Nu måste jag fortsätta här! Ville bara kika in och säga hej och tipsa om Milos webshop.
Hörs sen igen!
Kram Nina