Åh herregud….. tårarna tar aldrig slut. Det sjuka är att han kommer hem igen om några veckor på en liten kort semester. Men, jag vet ju att detta är början på något som kommer vara så oerhört jobbigt för mig. När han åker igen i Juli så kommer han bo borta i 3 år! Han kommer kanske inte ens hem till jul…
Känner att det lättar när jag får skriva av mig. Men tårarna vill bara rinna. Så otroligt delade känslor. Som någon skrev på Instagram igår, ”Mammahjärtat får åka karusell”. Det var ett bra uttryck. Exakt så känns det. Ena sekunden är jag ju så lycklig för hans skull och allt han ska få uppleva, hur utvecklande det kommer vara för honom och för att han vågar göra sånt som jag aldrig ens var i närheten av att våga.
Men, gud. Mitt hjärta slits sönder. Det känns som en bit av den följde med honom. Jag var så duktig och hålla tillbaka gråtet just till han skulle åka, men då brast det fullständigt. Jag föll nästan ihop kändes det som. ”Det är ok och vara ledsen mamma” sa han medan jag hulkade av gråt. Man vill ju bara skrika ”ååååååk inte” om känslorna fick bestämma. Gud, detta är så överjädrans jobbigt.
Just nu hatar jag HSP-personen i mig. Jag vill vara glad och pepp för hans skull. Känna den där stoltheten i mig. Inte sitta här som ett urskitet päron och inte förstå hur jag ska lyckas sluta gråta? Jag ska försöka samla mig. Tända en rökelse (något nytt jag börjat med som jag älskar), dricka lite Sellerijuice och andas djupa andetag. Sen ta en dusch och fixa mig för en jobbdag i Sthlm.
Man älskar livet ur dessa ungar alltså. Gud, hade man vetat om alla dessa känslor med barn….. hade man tänkt annorlunda då? Såklart inte, dom är det bästa som någonsin hänt mig men alla dessa känslor som följer med. Wow – mäktar knappt med det. Är man så känslig som jag är också, ja då är den här resan 1000 ggr tuffare.
Ska visa bilder från vår mysiga middag vi hade igår. Men nu måste jag försöka lugna ned mig lite. Är helt slut av allt gråt.
Kram Nina
Försök ta en bit i taget. Lätt för mig å säga ❤️
Dela upp det fram till han kommer hem igen.
Tack snälla! ❤️
❤️❤️❤️
❤️
<3<3<3
❤️❤️❤️
Förstår att det är jobbigt att kanske inte få ses på länge. Ni kanske kan fira jul i Schweiz, vore väl en upplevelse 😊
Ja jag funderar faktiskt på det! ❤️
När barnen växer upp måste man släppa taget, inse att de är vuxna och de måste få skapa sig ett eget liv. Du kanske tror att nu att du aldrig kommer att bli glad igen men så är inte fallet, du vänjer dig med att ha vuxna barn som tar för sig av vad livet har att erbjuda. Du har lyckats i din barnuppfostran, du har skapat en individ som törs stå på egna ben, var stolt över det, för jag är säker på att du skulle vara mer bekymrad om han inte ville ge sig iväg, de måste få prova sina vingar och se om de bär.
Jag har tre söner, alla gav sig iväg men en av dem kom tillbaka och han har valt att stanna och bo ihop med sin gamla mamma, inte bokstavligt men vi äter frukost ihop och middag när han slutat jobba för dagen. De två andra har skapat sig egna liv, jag träffar dem inte så ofta men jag pratar med dem på telefon, tänk på att även om barnen befinner sig på andra sidan jordkulan så kan man prata via skype. Så torka dina tårar och sträck på dig, var stolt över vad du åstadkommit som mamma, för det är inte kattskit ska du veta att få barn och sen uppfostra dem till självständiga individer, det är inte alla som skulle klara av det. <3
Vet precis dina känslor. Vår mellanson beslutade att flytta till Danmark med sin sambo för fem år sedan. När flyttlasset gick och jag såg bilarna åka iväg bröt jag ihop fullständigt.
Men tillåt dig att gråta färdigt, det måste man, och det blir lättare. Många kramar till dig. 🤗💚
Vet precis hur du känner det, min dotter har pluggat i Schweiz, och gjorde en halvårspraktik på Bahamas, men hon kom hem en gång i halvåret åtminstone. Men vad hon har växt under dessa tre åren. Vi pratade mycket på messinger, jag vet, det är inte samma sak. Jag lovar det blir bra. Och försök att åka ner och hälsa på, det är otroligt vackert där, och dessutom så kommer han att vilja visa sitt Schweiz för er.
Kära kära du ❤️ Livet är inte alltid lätt som förälder. Jag håller med Inga-Lill du ska vara stolt som uppfostrat sonen till att våga saker och stå på egna ben. Jag har också 3 vuxna söner och en dotter som bor ganska nära mig men som umgås mer med sina partners familjer än med min man och mig. Känns som att deras tid inte räcker riktigt till för oss de och jag vill inte att de ska känna press så jag måste släppa dom. Men vet att dom klarar sig bra och det är huvudsaken. Men det skär ibland i mammahjärtat, man vill ha dom kvar jämt 😉 Men man har ju bara barnen till låns. Du ska se att det blir bättre och du kan kanske hälsa på sonen också. Stor kram från mig❤️
Det här ÄR du Nina och det är därför du är så fantastisk som person. Du är gjord av känslor såsom skratt, gråt, empati och en massa kärlek både högt och lågt.
Du och jag är rätt lika tror jag så därför kan jag förstå dina känslor ang denna situation.
Men du fina människa………Thedde är bara ett facesamtal bort och tänk hur JÄVLA mkt han kommer att växa av denna erfarenhet och dessutom har du som mamma varit med och skapat den fina unga man som blivit utvald och fått detta förtroende och chans i livet, Och likaså Magnus och även Tony. Så passa även på att njuta av situationen mellan gråten och tårarna och slå dig/er för bröstet litegranna också.
Och till dig Thedde om du läser detta……ett sånt stort jävla grattis från mig. Du är så värd denna chans.
Kram Erik ❤️❤️❤️
Sluta gråta‼️‼️‼️ Frisk?…så var lycklig och glad för hans möjligheter….sluta med gråtandet‼️👎
Marianne! Vilken hemsk kommentar…. du och jag måste skilja oss så oerhört mycket ifrån varandra. Att säga till någon som bara luftar sina känslor och också förklarar att hon är extra känslig… och du ändå skriver som du gör. Du måste nog vara rätt känslokall Marianne. Alla har rätt till sina känslor, vilka dom än är. En annan människa har inte rätt att tycka något om hur en annan person känner, det är ju helt absurt. Så snälla du, gör aldrig så igen. Det är bara hemskt.
Gud så korkad kommentar 😣Marianne
Men herregud Marianne har du ens barn själv??? Jävla troll
💞Från mig till dig Nina. Tänker på dig ger dig kärlek och värme💞. Han är i Europa du kan snabbt ta ett flyg till honom. Jag har vänner som har sina barn i Usa, Australien. Kram från Pia Nordqvist i Helsingborg.❤💞❤💞❤💞❤💞❤💞❤💞❤💞❤❤💞❤💞
Oj, herregud.. Paniken och stoltheten krockar stort här.
I morse när jag körde min dotter till skolan (hon går första året på gymnasiet) sa hon hur hon längtade tills hon tagit studenten och gjort sin militärtjänst för då är drömmen om ett jobb utomlands…. Där sitter jag bakom ratten och ler uppmuntrande men hade kunnat börja tjuta vilken sekund som helst. Jag har alltid sagt att mina barn gärna får plugga typ i Stockholm (bor nu utanför Lund) men att dom efter studierna ”måste” flytta hem och bo med max en mil ifrån mig… Stackars barn som trodde jag skojat när jag sagt detta… Min största glädje i livet är att dom är glada och lyckliga men min värsta fasa är att dom ”lämnar” mig. Förstår dina tårar till 100% och som din son sa, det är okej att vara ledsen.
Styrkekram från en mamma till en annan ❤
❤️
Jag brukar säga att det är ett himmelskt helvete att ha barn! Den oerhörda kärleken man känner och oron som ständigt ligger å lurar. Tillåt dig själv vara ledsen och sakna honom, men allt kommer bli bra. Snart får du krama om honom igen! Kram från mig! ❤❤❤
Men ååååå jag förstår dig så väl, började gråta nu när jag läste för jag vet så väl känslan 🥺
Hade min dotter i Prag i 2,5 år och det var vidrigt det känns i mammahjärtat. Nu är hon hemma i Sverige iaf dock 40 mil bort 😢 Jag vet att hon aldrig kommer flytta ”hem” igen och att jag måste acceptera det. Är fortf lika hjärtskärande när hon åker men det lättar efter nån dag…tills nästa besök 😜 Kram ❤️ och det är helt ok att vara känslig och gråta.
Kära Nina, tillåt dig att gråta. Min ena son är nu 45 år och när han var 18 åkte han till USA för tennis och studier. Jag var så glad för hans skull men vad jag var ledsen . Grät i 14 dagar periodvis och längtade nästan ihjäl mig. Kan trösta dig med att det går över och att efter ett tag kan man se lite klarare på det. Ha det så gott i all din längtan♥️♥️♥️
Marianne ditt jävla avskum. Håll snattran.
Förstår din känsla, men bara inte sonen får ett dåligt samvete när mamma är så ledsen. Det kan ju faktiskt smitta av sej.
Jag är precis som dig ❤ Orolig varje dag och har katastroftankar. Oändligt m kärlek som bultar i hjärtat för min son. Vad lite man behövde ägna sig åt innan man fick barn😉 Tur att kroppen fick ha ett ”lugn” i 36 år iaf, nu är hjärna o hjärta uppkopplat 24/7. HSP är inte att leka med, det tar på krafterna MEN tänk så mkt vi har att ge🙏. Jag har även gjort samma resa som dig vad gäller hormoner/ångest är förresten kvar i det än ett helv…mellan varven. Stor KRAM från en medsyster ❤
Till jul har förhoppningsvis restriktionerna lättats upp. Då kanske ni kan fira jul i Schweiz?
Jag har bara en dotter som bor hemma än, men förstår din känsla!
Snart landar nog din bok i min brevlåda👍
Jag känner igen det du beskriver ❤️ det är riktigt jobbigt och så svårt att hantera 😢 stor kram
Mammahjärtat känner med dig🥲 haft min dotter boende långt borta under 5 år. Smärta som var obeskrivlig när vi sa hej då efter att ha träffats några dagar- fruktansvärt 😔 men det var en fin period i livet. Hon utvecklades till en duktig säljare och skapade nya minnen med nya vänner. Och vi hade fantastiska samtal på Skype. Hemskt att släppa taget 🥰 men det kommer bli en ny spännande tid för er alla ❤️Kram ❤️
Våran pojk flyttade ”bara” 10 mil bort för att plugga men känns jättejobbigt varje söndag när han ska åka. ❤️
Jag skulle reagera precis som du. Först är man van vid att ha barnen runt sig hela tiden och plötsligt så går de åt egna håll. Är lätt för mig att säga men försök att tänka på varför han sticker iväg istället för på tiden. Ibland när man berättar för sig själv om varför något är som det är så blir det lättare att tass med.
Mamma till mamma massa styrke kramar!!!
❤️❤️❤️