Deppighet

Godmorgon Fredag!

Jag har ägnat lite av småtimmarna här på rätt sida om natten med att titta på våra semesterbilder. Jag behövde bara känna att det kommer att komma en sommar igen, det kommer att vara sol och ljusa dagar igen, det kommer att komma en tid då allt kommer kännas lättare och det här viruset släppt sina svarta elaka klor om oss….åtminstone dess så skarpa hårda klor som den håller oss i just nu. Nu, med tanke på solens frånvaro under hela December och den ständiga djupa oron jag känner för det här förbannade viruset så börjar jag sakta åka nedåt ett svart mörkt hål rent deppighetsmässigt. Det har börjat äta ordentligt på mig nu.

Det enda rätta då är att försöka med alla medel att lyfta sig själv och tänka positivt. Detta kommer inte vara för evigt, det kommer en tid när vi inte alls kommer tänka på det här viruset på samma sätt….när ljuset återvänder och viruset släppt de skarpa vassa klorna ur oss. Viruset kommer alltid finnas, men inte som nu… inte i en pandemi. Tänk hur surrealistiskt det känns att vi faktiskt får genomgå den här skiten tillsammans. Att många av oss kommer sitta och berätta om det här för våra barnbarn. Dom kommer titta på oss med stora ögon och knappt tro att det är sant! Just nu skriva historia, en jäkligt sorglig historia som vi alla som läser här genomlever i detta nu.

Hittade en rätt bra påminnelse!

Detta är från kontot @situationer på Instagram, följ det om ni vill skratta och känna igen er. Jag älskar det här kontot alltså!

Apropå semesterbilderna då, när jag bläddrade bland alla våra bilder så hittade jag bilder som vi tog förrförra sommaren, alltså sommaren 2019. Oj vad de slog emot mig hur mycket jag förändrats sedan den tiden.

Det skiljer mycket smärtor i magen och många kilon på dessa bilder. Jag minns exakt hur det kändes i min mage på 2019 bilden. Jag visste också att ölen skulle göra det ännu värre men att jag tänkte att det ju för helskotta var semester och att det var en smäll jag fick ta. Det var väldigt mycket så då. Det var en vana att alltid ha ont någonstans i magen för mig. Jag trodde nog att det var mitt ”normala” så att säga.

Som ni alla vet så var aldrig vikten fokuset och jag trodde nog aldrig att det skulle ha en sån otrolig effekt. Jag levde inte jätteonyttigt tidigare, men jag tror att jag åt helt fel för vad min kropp klarade och mådde bra av. Jag åt tex enorma mängder med mjölkprodukter. Alltid. Jag åt det i stort sett alla måltider jag åt. Nyttigt eller onyttigt. Kvarg, turkisk yoghurt, yoghurt, grädde med olika fetthalt, fraiche med olika fetthalt…. propud som dryck och propud som man åt. Allt innehöll mjölkprodukter och faktiskt så tror jag att det var den mängden jag åt som var den största boven för mig. Idag äter jag mjölkprodukter ibland bara för att mycket med det är så gott, men jag är inte ens i närheten av den mängd jag åt förut.

Jag är så glad att jag gjorde det här för min mage och min kropp. Jag är i stort sett läkt i min mage och har sällan ont längre, nångång ibland kan jag känna av det beroende på hur jag ätit. Men att få leva ett normalt liv utan magmediciner varje dag är jag så otroligt tacksam för. Jag är tacksam varje dag! 🙏🏻🙏🏻🙏🏻 Vill du läsa mer om vad jag gjort osv så kan du klicka dig in HÄR! Scrolla ned så kommer det upp ganska så mycket inlägg om det.

Alltså, känner ni värmen? Hur härligt? Åh…. jag ska sätta mig i duschen och duscha riktigt varmt och tänka att jag sitter på just den där platsen och njuter av en varm bris. Jag ska just sätta tänderna i ett krispigt iskallt glas rosé och se hur Milo plaskar runt i vattnet. Positivt var det ja…. snart vänder det vänner, snart återkommer ljuset tills oss med små små steg! Snart kommer vi ha en alldeles underbar vår och sommar att se fram emot. Jag längtar så!

Kikar du inte in mer idag så vill jag önska dig en alldeles underbar Fredag! Var rädd om dig. ❤️

Kram Nina