Heeeeej på er!
Sådärja, då sitter jag i soffan igen här. Hemma i min trygga sköna soffa med lilla familjen. Stora familjen är när alla är hemma. Dock så är dom ju utspridda runt halva Europa de där vuxna barnen. Tack och lov så är Thedde ändå hemma i Svedala.
Har haft en ”sakna-dag” idag. Har missat Thedde i flera dagar så honom har jag inte ens sett till. Saknar också min Mellan så det gör ont i mig. Det känns som han varit borta i en månad fast det ”bara” är 2 veckor. Det är det längsta jag varit ifrån honom någonsin. Men nu kommer det bli betydligt längre och ibland så orkar jag inte hålla mig tapper och glad för hans skull. Ibland pyser mina egna känslor igenom och jag saknar hans ansikte och hans röst i min närhet. Tur och tack och lov för FaceTime.
Idag dök också detta minne upp på min Facebook. Då brände tårarna innanför locken. När barnen åker ifrån en såhär så känns det som att man är så osäker på framtiden på något vis. Alltså ungen kommer ju hem men undermedvetet har jag någon obehaglig känsla med ”om”. Tänk om han stannar kvar för alltid?
Huuu, det vill jag verkligen inte. Jag vet att ni är många med barn runt halva jordklotet och jag beundrar er verkligen. Ni verkar klara det så bra. Jag tror att jag skulle bryta samman om något av mina barn valde att bosätta sig utomlands. Det är ju verkligen ingenting man kan rå på, de bestämmer ju själva, de är ju vuxna…. men shit vad jobbigt det skulle vara. Vi har verkligen våra barn till låns. En kort stund av deras liv har vi dem tryggt hos oss, sen lämnar de oss för att leva sina vuxna liv.
Mellan har det i alla fall toppen på Mallis. Han lär känna nya människor hela tiden. Lina som han bor hos är en supergullig tjej. De bor mitt i gamla stan i Palma och lever ungdomens glada dagar. ❤️
Hörni, nu till något annat. Igår var vi inbjudna till VIP-premiären av Amici Plokk i Örebro. Så kul hur vi åt på den första restaurangen och blev kära i maten och hur vi fortsatte hålla kontakten för att nu få komma på premiären på den andra restaurangen. Jakob som äger det är en riktig matentusiast.
Innan premiären så blev vi bjudna hem till våra vänner Ullis och Mattias som bor i Örebro.
Det är Ullis som tipsat mig om födelsedagsvecka. Det är hennes kollega som anammat det och så fick jag sen tipset. Ullis & Mattias hade verkligen snappat upp min födelsedagsvecka så jag fick t.o.m en present. Ämen, jag blir alldeles rörd. Så jäkla fina människor! Tänk att vi fick lära känna dessa underbara och generösa personer, vi är verkligen så lyckliga för det. Nya vänner när man är 45+ är fasen inte fy skam! ❤️ Att få klicka så och genuint tycka om varandra som vi gör…. härligt!
Ingen dålig present heller! Världens snyggaste clutch/väska! Det stod Nina på den, passade dessutom perfekt till min outfit igår. Ullis kan min stil redan. ❤️
Blev så glad och hedrad att se att mina glas fick stå i fint sällskap bland superfina designklassiker hemma hos dem.
Vi började kvällen med att äta på hotellet vi bodde på. Mojo hotell. Så jäkla god mat, wow säger jag bara. Är ni i Örebro nångång så tipsar jag om den restaurangen. Det var så sjukt gott allting.
Kan man bli gladare för uppvaktningen? Fick en egen dessert utburen till mig. Haha…. lycklig var ordet!
Efter middagen på Mojo gick vi vidare till Amici Plokk. Fantastisk vinkyl, en jätteost på disken och lite häng innan vi trötta knallade hemåt hotellet igen.
Hotellet hade så cool stil!
Inte sponsrad alls men kände att det var sååå min stil där så jag måste visa dig bilder därifrån och från vår frukost i morse. Tänk er då att det var alldeles lugnt där i morse. Bara lugn skön musik i högtalarna och vi själva i detta glasrum. Så härligt!
Födelsedagsveckan har varit allt jag önskat och lite till. Imorgon kommer bästis förbi på lite AW mys här hemma, så det fortsätter med myset så att säga. Kanske behöver man lite ledigt sen när veckan är över, haha….
Nu ska jag ta kväll här. Ville bara kika in och visa lite bilder på var vi hållit hus.
Ha en fin kväll. Imorgon är det FINFREDAG. Kram Nina
STORT GR
ATTIS på födelsedagen
jag förstår hur det känns att ha barn långt borta då min son har bott i Melbourne i 22 år men det är bara att acceptera bara han är lycklig där borta är jag lycklig
ha en fortsatt bra födelsedagsvecka o TACK för en superblogg