Nervositet

Hej!

Sitter och stirrar ner i min mobil här. Milo har match om 10 minuter och är och värmer upp.

En kall ishall som byggts om till fotbollsarena för den här cupen. 2 föräldrar som har spaghettiben efter en del kånkande. Flytten gick bra! Vi blev många så det var snabbt gjort!

Här har ni flyttgänget! Olivia, Börje, Susanne, Gustav, Maria, Lisette och Johan. Det går fasligt snabbt när man är många. Kommer bli så fint när det blir klart uppe i Marias nya lägenhet.

Milo är i alla fall supertaggad nu, men i morse hade han lite dåligt självförtroende. Det är då man måste snäppa upp sig och försöka ge de där stärkande och perfekta orden som han kan ta med sig. Vilket jäkla ansvar vi har som föräldrar egentligen? Jag tänkte på det i morse, det får liksom inte bli fel här för då kanske jag gör det värre?

Något jag alltid försökt göra är att försöka lyssna på vad mina barn ”egentligen” säger. Ibland tror jag man som förälder måste läsa mellan raderna. Barn kan säga en sak men egentligen så ligger något annat där och lurar. Så upplever jag det i alla fall.

Är i alla fall glad att han nu verkar släppt sitt dåliga självförtroende och vill köra på. Första matchen för året, säkert lite nervositet där som spökar. Nu börjar matchen.

Hörs sen igen!