Min unge är efterlyst

Hej och hallå rarisar!

Äntligen är min mamma och pappa hemma igen. Dom var förbi här nyss och sa hej efter att de kommit hem från flyget. Dom har varit bortresta i nästan 2 veckor, alltid så annorlunda när någon från familjen är borta. De har varit på 60 årsfirande uppe i norra Finland.

Apropå Finland. Vi har haft några svettiga dagar här. Thedde hade en planerad resa med sin kompisar till Budapest. Dock så blev han av med plånboken och där i låg såklart körkort och hela konkarongen. Bökigt som fasen! Men så skulle de åka och sent omsider började de gå upp för oss att till Budapest åker man inte med körkort som id-handling, och nu när körkortet inte är tillbaka än så måste han ha pass men då hade det gått ut och det går inte att åka till Ungern utan. Piuh!

Grejen är att mina stora barn fötts till Finländare. Detta för att jag har finskt medborgarskap och att deras pappa och jag aldrig varit gifta. Således föds det till finska medborgare automatiskt även om vi både fötts och levt i Sverige i hela våra liv.

För att dra en lång historia kort fick vi en chock när Thedde nekades finskt pass då han var efterlyst av finsk polis! SAY WHAAAAAAT? Jo men serru, är man finsk medborgare och av manligt kön så ska man göra värnplikten i Finland. Eeeeeh…. japp. Kan inte ett ord finska men lumpen ska genomföras i grannlandet.

Så idag var det den finska mamman som åkte med sin finska son till finska ambassaden i Sthlm med hjärtat lite fladdrande i bröstet. Efter en snabb googling läste jag att sånt kan leda till fängelse eller fotboja. Man kan också gripas av finsk polis och föras till landet man ska göra värnplikten i. Skulle dom ta min pojk? Ja men nog undrade man ju lite, helt klart!

Ser ju inte jättekul ut på såna här ambassad områden. Lite ”kom för fasen inte hit” känsla över det hela. Men så är det inte när man går in. Där är det en massa trevliga mumintroll som jobbar och de var supertillmötesgående.

Dom tog inte min pojke och det enda han nu ska göra är att bli svensk medborgare så är problemet ur världen. Vi har liksom inte riktigt brytt oss om det där då det enda som är lite jobbigt är det här med passet då man måste åka till ambassaden i Sthlm. Men det har man förnyat var femte år så då är det väl inte så ofta man besväras. Tills ungen blev efterlyst, oops.

Ja jag var lite lättad efteråt när vi åkte hemåt i bilen. Det kan jag erkänna. Inte för att jag trodde de skulle ta honom direkt men trodde nog det skulle uppstå en jäkla massa bök.

Men, absolut inget bök. Dom var supergulliga inne på ambassaden och lugnade oss direkt med att det var snabbt fixat. Men……man kan bli gripen om man har otur berättade dom vidare. ”Svälj” ok…. men nu får ungen bli svensk, eller ungarna, båda såklart!

Dock så blir det ingen resa för hans del. Pga detta så hinner han inte få sitt pass i tid så han fick tyvärr avboka. Men det var någon mening med det också tänker jag.

Efter ambassadbesöket så var vi förbi gärdet. Milo tittade på fältet och undrade om han fick springa där. Såklart! Han sprang fram och tillbaka i säkert 10 minuter. Han var rastlös efter bilfärden och det var perfekt att springa av sig lite myror i brallan.

Vi stannade till på världens godaste thaihak på vägen hem. R-Asia hette det och ligger i Solna. Har du vägarna förbi så åk dit och ät. Så god buffé med precis ALLT du kan tänka dig i thaimatsväg.

Så glad att man får uppleva sina drömmar genom Snapchat. Använder aldrig Snapchat men Milo kan lajja med de olika filtrena. Hur kul är det inte då? Här fick jag både rosalila hår och piercing i överläppen.

Kom att tänka på min frigörelseperiod jag hade efter att jag separerade. Tatuerade mig massor, skaffade piercing i bröstvårta, navel och överläpp. Den i bröstvårtan gjorde bara ont och läkte inte på 1,5 år. Den i naveln läkte efter 8 månader. Den i överläppen var katastrof. Det rann blod ifrån den heeeela tiden. Vi satt på en middag en kväll, jag hade lyckats få den att sluta blöda men så öppnade jag munnen. Ja man gör ju det när man äter. Blodet började återigen rinna och så tappade jag den i maten. Ämen….. kul och börja rota efter en blodig piercing i fläskfilégrytan. Hahaha….

Men, än idag kan jag tycka att det svinsnyggt med en piercing i läppen. En sån ungdomsdröm som jag också fick uppleva i 2 veckor.

Japp, det var det. Ingen resa för Thedde men det går fler tåg och så var det helt enkelt inte meningen den här gången som sagt.

Ha nu en mysig kväll vänner, imorgon är det Lill-Lördag!

Kram Nina