Småflåsande med en cigg i mungipan

Morning Morning!

Ja men herreminjeee säger jag. Idag vet jag inte om det kanske är lite rallykacks VM på gång. Magen känns i uppror och jag känner att hela kroppen är lite sådär…. orolig. Kanske var det något jag åt igår?

Förr om åren när vi rest utomlands så har man ju varit skräckslagen för magbakterier. Eller hypokondriker som jag är så har JAG varit det. Snöat in på samma sorts mat när jag märkt att det funkat. Sedan har man ätit samma maträtt så skörbjuggen knackar på dörren liksom.

Nämen så i morse tänkte jag att jag håller inte på och väntar på ifall man blir dålig i magen utan gav mig ut på en morgonpromenad. Passerade favoritpersonalen på baksidan av restaurangen, där stod dom och tokpuffade. Haha…. det är de gångerna man känner sig sådär extra fräsch och hurtig, det är när man får gå förbi någon som står och drar en fet cigg så glöden är knallröd, träningsklädd småflåsande i en powerwalk. Fifan så hurtig jag känner mig då.

Kolla in olivträdet? Så jäkla coolt! Här har en annan hållit på med sitt lilla 50 cm träd därhemma och inte ens vågat tänka tanken att det ska växa ut en oliv. Så går man förbi ett random här nere och det är 5000 oliver på det och det är 4 meter högt. Snacka om att medelhavsklimat är grejen för dessa medelhavsväxter.

Alltså, förlåt för att jag spammar dig med dessa vybilder härifrån. Men på riktigt, jag är så tagen och lyrisk. Den här vyn miljön smeker min själ så fint. Jag blir lycklig där inne i mitt sargade inre, det är som att någon vuxen klappar mig på kinden och säger att allt kommer att bli bra.

Har jag levt här i ett tidigare liv? Har jag rötter här? Är mitt kall att leva här. Ni som läst mig länge vet ju att det är en målbild och en framtida dröm, att vi en vacker dag ska leva här. På riktigt alltså.

Jag ska ta tag i spanskan nu. Jag läste spanska på gymnasiet och det poppar upp mer och mer ju längre tid vi är här. Som att det legat i någon bank i hjärnan och dammat ihop, men så poppar det upp till ytan när man påminns.

En vacker dag bor vi här!

Lyssnade på Mia Skäringer och Anna Mannheimers podd i morse. Lööööööööve them!

Mia måste vara min ”brother from another mother” fast sister då. (UPDATE: En vänlig läsare berättade ju att det heter ”sister from another mister”). Vi är så sjukt lika på så många sätt, nästan så det är läskigt ibland när jag lyssnar. Som att jag vet vad hon ska säga i förväg….så skumt.

Det blev ingen utflykt till något akvarium för oss. Det låg så jäkla långt bort så vi orkade inte ta tag i det projektet bara…. Idag har vi varit brottsliga och lagt handdukar vid poolen istället. Innan frukost kvistade Tony ner och la dit våra handdukar så vi också ska få plats. Det fanns bara några få stolar kvar då. Platser med parasoll lyckades vi groffa åt oss. Snopet vore ju om någon skulle tagit bort våra handdukar när vi kom dit. Haha….

Hörni, vi hörs lite senare!

Kram Nina