niinis

Niiiniskitchenlife

Annons

Att återvända efter 11 år!

Jamen go’kväll!

Ja nu har vi landat på rummet här igen. Det blev en bra dag trots allt. Det kanske lät knasigt att jag blev så ledsen när de åkte men jag tror att man lever så tajt och tätt så det blev så oerhört påtagligt när de väl åkte och vi blev ensamma kvar.

Idag beslutade vi i alla fall för att hitta det hotell vi bodde på när vi var här på bröllopsresa eller smekmånad som det också kallas. Någon månad blev det inte, men en härlig vecka. Så idag sa vi att nu jäklarns ska vi hitta hotellet. Tog bussen in en bit och sedan började vi knata på stranden. Vi gick och gick, det visade sig att vi gick närmare 5 km. Milo också. 😀 Och så till slut så dök hotellet upp, jag körde live på min Instastory under tiden.

Här är bilden från 2006 och så bilden från idag. Så otroligt kul att se men att det köpt på mer än 11 år mellan bilderna känns smått otroligt!

Fler bilder från idag. Det är en vacker plats alltså. 😍 Kändes verkligen overkligt att vara där. Som att man glömt bort allt men ändå inte.

Mer manchesterränder på mitt bröst och på Tonys bröst är det mer tatueringar. 😅

Dock så är den största förändringen den här sötisen! ❤️ Han fanns inte då, inte hade vi en aning om att vi skulle få honom heller. Vi visste faktiskt inte ens om vi skulle försöka skaffa några gemensamma barn…. men se det blev ju så. En härlig liten pojke som berikat våra liv så ofantligt mycket! ❤️ Vi tittade på honom idag när han struttade framför oss, sa till varandra att det ju är smått fantastiskt att återvända hit 11 år senare….med vårt lilla barn. Så mycket kärlek!

Bryggan ser ut att ha slitits en del. Det ser också ut som att en del av bryggan tagits bort längst bort. 2006 stod vi i vattnet, 2017 hängde jag ut från bryggan med kameran. 😀

Han har knappt åldrats ju även om han tycker det själv. Jag tycker han är sig lik precis. Mer tatueringar bara.

Nu ska vi aldrig mer glömma vad det hette! 😀

Väl hemma på hotellet igen så sov jag ett par timmar. Gissar att gråten och en knackig natt rent sömnmässigt gjorde att jag var helt slut. Så skönt var det. Vi ställde upp våra balkongdörrar och så låg vi alla i sängen. Det var nog därför jag hade ro att somna.

Ikväll blev det middag på ett annat ställe på hotellet. Det var riktigt mysigt att sitta med utsikten ned över stranden. Vi bor ju på stranden kan man säga. Så härligt!

Nähä, nu ska jag slösurfa lite. Somnar nog med telefonen i pannan som vanligt.

Kram Nina

Kommentarer
niinis

Kommentera

  1. Anna

    Läste precis på Magdalena Graafs blogg att två fulla plan med postkodvinnare rest till just det hotellet idag. Om jag nu inte såg fel, tror inte det! Skoj sammanträffande.

Annons