Godmorgon raringar!
Förutom att jag går och drar på lite dumma tankar angående lite grejer med kroppen min av hypokondrisk karaktär så vaknade jag upp till en vacker morgon. Klädde på mig direkt och gav mig ut på morgonens runda.
Denna vy möttes jag av när jag kom upp på vår gård. Grönt grönt grönt så långt ögat kan nå och massa sol på en klarblå himmel. Man tackar!
Satte mig ned på altanen i solen och stretchade. Min stela kropp behöver stretchas ut. Andades lite ned i magen också och bara satt och blundade med solen i mitt ansikte. Ser att min bekymmersrynka blir djupare och djupare. De jag känner som kör botox rekommenderar att man ska fylla i den så den inte blir för djup och svår att åtgärda. Typ nu!
Själv är jag bara livrädd för hela skiten. Hur ska en person som är rädd för det mesta som har med kroppen att göra våga tuta i sig det? Jag vet att det är en beprövad produkt och att den använts i många många år. Men det hjälper inte mig, jag är för rädd. Jag kommer förmodligen att ha jordens djupaste bekymmersrynka om 10 år och fortfarande inte våga.
Jag fyller 45 bast i sommar. Många i min ålder fixar med sitt utseende och korrigerar ålderstecken. Ibland önskar jag att jag skulle våga. Jag har många vänner som ser superfräscha ut och inte alls för mycket. Det finns ju de som blir fartblinda och själva inte ser att det är för mycket.
Sen tänker jag att vafan, vi åldras ju. Konstigt vore det ju annars? Ja men du vet det där självklara. Kollagenet ger efter och tyngdlagen gör sitt – naturens lagar pch naturens gång. Men det är tvetydiga känslor måste jag erkänna. Idag finns det liksom knep att bromsa det. Det finns sätt att kringgå naturlagarna. Och när jag ser de som gör det i lagom dos och bara ser superfräscha ut….ja då kan jag erkänna att jag blir nyfiken. Dock så stannar det där för mig. Naturen har gjort mig rädd och det ska nog mycket till för att jag ska våga, jag som knappt törs ta en tandläkarbedövning pga känslan det ger mig, det där okontrollerade obehagliga. Hur ska det då vara att inte kunna rynka sin panna? Eller dra ihop mina bryn i min bekymmersrynka? Du som gör det….var du rädd innan?
Varje gång jag är på altanen kikar jag in i vårt uterum. Det är så fint därinne, det är nån känsla som jag inte kan förklara. Typ ett lugn som inte går att ta på. Man blir alldeles stilla i själen, man börjar andas djupt och lugnt typ. Denna sommaren ska vi vit-lasera hela uterummet, vi ska göra det sen när vi har semester. Ett litet sommarprojekt i vanlig ordning.
Förra året byggde vi ju uterummet. Vi byggde också den lilla altanen som vi har utanför dörren… Så det var en hel del projekt som pågick förra sommaren. I år har vi redan gjort det största projekten. Utbyggnaden av altanen vid uterummet. Nu är den ju klar, och vi stormtrivs med den.
Nähä, ska jobba lite här nu. Sen kl 13 har Milo fotboll igen. Det gick bra igår med hans tå även om han hade lite ont när jag hämtade honom. Men ”vem bryr sig” som Milo säger, han är en liten hårding den där pojken. Solen skiner och det känns härligt i själen, hoppas det håller i sig.
Vi hörs lite senare!
Kram Nina
Hej där 🙂
Jag hoppas att du vågar botox för jag är glad att min argrynka är borta och så gör min botoxtjej ett litet ögonlyft så jag får klarare blick. Ränderna i pannan försvinner oxå! Hitta en bra behandlare dock – gå på rekommendationer!
Jag har inget emot att åldras, men för mig är inte botox konstigare än fransförlängning!
Det är oftast andra kvinnor som försöker påpeka att ”låt naturen ha sin gång”, men alla får göra som de vill helt enkelt – bäst så!
Det sticks lite, men jag trodde det skulle vara värre! Jag har gjort det två gånger, fått lätt huvudvärk efteråt, men känner att mitt ansikte blivit piggare! Fyller 41 år i sommar och tycker att livet blev bättre efter 35! 🙂
Tack för din fina blogg! kram
Tack för att Du delar med dig!
Intressant att läsa hur det är. Kul också att du berättar, det är ett sånt hyschpysch runt dessa korrigeringar ju. Ja så man får oftast inte veta så mycket.
Har en väninna som arbetar med detta och är grymt duktig. Skulle jag göra det skulle det vara hos henne. Men som sagt….jag är på tok för rädd!
Kram ❤️
Du är vacker som du är.
Läste häromdagen att vissa har djurförsök med botox där djuren bla kvävs långsamt.
Därför är jag emot det.
Vill även passa på och tacka för en bra blogg som jag tycker är helt enkelt bäst.
Kram från Mia.
Tack fina!
Va? Gör dem? Det var mer än jag visste….
Kram
Klipp lugg?! HAHAHAså problem solved!
Nerå jag skojar bara, gör och var precis som du vill och vågar.
Men jag måste opponera mig- de flesta i 45-års åldern gör något med sitt utseende. Nämen är det verkligen så? På riktigt – även de som inte bloggar eller jag menar är influencer..? Ögonfransar kanske.. men .. du menar rynkfixade?
Jag måste bo lååångt inne i skogen under en mosse- för hittills är det INGEN jag känner i min ålder som har gjort det. Vi flappar runt med våra bulldogskinder och snippan i pannan, tuttarna är lite saggigare men jäklarns va roligt de har nu för tiden, det är inga nejsägare utan de verkligen hänger med. Låren är gropiga och lite fluffiga, och till och med överarmarna börjar gropa och vecka till sig.
Kråkfötter runt ögonen och en vad det verkar sur buk som hänger upp sig på småsaker ( <- läs trosor ) och liksom hänger läpp. Men jag är frisk! Jag är glad över min kropp och fullkomligen LIVRÄDD över att se onaturlig ut. Jag skulle aldrig våga – tror jag.
Sen undrar jag ju …varför? Vem har bestämt att det är fult med en bekymmersrynka- är inte det naturligt, är det inte så det SKA va, det behöver väl inte vara fult eller se äldre ut. för det är ju det vi är…? Ligger inte det bara i betraktarens öga?!
Tänk om man bara skulle kunna titta på sig mer kravlöst! Betrakta sig själv som något " fantalastiskt" istället för att leta fel
Som kommentaren innan mig, från Ullis, jo det är säkert kvinnor som påpekar låt naturen ha sin gång, för jag vågar nästan hävda att det inte ens behöver uttalas om man är man – då är det en självklarhet. Naturen har sin gång. Punkt! Det är ju så att det är ju alltid kvinnor som är sin värsta kritiker- vi noppar en osynlig mustasch och våra män undrar " va fasen vi håller på med" det är ju inte kära i en kvinna med slät överläpp- de är kära i en kvinna. Det är inte ihop med ett par fantastiska bröst som sitter på en kvinna. De är ihop med en fantastisk kvinna som är sittandes med ett par bröst….
En härlig, rak och rolig personlighet det kommer man fan långt på.
Ändå tycker jag faktiskt att alla får göra som de vill jag också. Men jag vill faktiskt slå ett slag för rynkan! Och hänget! Jäklars människa du har levt och du är snygg som få! Jag hade inte ens sett din rynka om du inte nämnt det. Men sån är ju jag! ( jag ser inte heller om du ökat eller minskat lite i vikt- jo jag är inte helt tappad- klart jag ser om någon går ner 10-15 kilo men de där 3-4 kg, de ser jag inte.) Min önskan är att många med mig ska börja fundera i mina banor eller dem som redan tänker så -fortsätta tänka så ! vi blir gamla. punkt. Men vi behöver inte vara tråkiga. Humorlösa.Vi behöver inte sluta använda läppglans eller högklackat. Vi kan vara snyggskrynk!
Kramar från en rynklig och skrynklig och rätt hängig Skata
Fast med topphumör lixom 🙂
Du är som vanligt helt underbar i dina utlägg. Ja, du är klok…du säger som det är.
Jag skrev att MÅNGA i min ålder fixar sig, inte alla… haha! Det jag menade också var att man blir lite nyfiken när man ser hur fräsch man kan se ut med endast en liten korrigering….det var det jag erkände. Men som jag skrev, törs inte. Min man kommer att få se mig såhär och än fladdrigare och rynkigare längre fram…så är det nog, mest av feghet faktiskt. Men jag hoppas att jag har den där härliga personligheten som du skrev om, att det är den man ser och inte mina hänglökar och vågiga panna med bekymmersrynka.
Bekymmersrynkan har jag lite svårt att bli vän med, för den får mig att se bekymrad och arg ut. Det skulle jag gärna slippa faktiskt… jag vill se mild och snäll ut! Antar att det är det att jag har rätt markerade drag redan vilket kanske gör att den där bekymmerynkan gör mig ännu kantigare.
Bla bla bla….nu bara tuggar jag på här känner jag. Nä men ville nog bara förklara lite…
Men din kommentar. Tack! Den var underbar! ❤️❤️❤️
Nejnejnejnejnejnejnej!
Om du börjar med korrigeringar medelst nervgift insprutat i huden, så är det något som du med stor sannolikhet kommer fortsätta med eftersom dessa ingrepp inte är permanenta utan måste underhållas med påfyllning av mer gift.
Sen tror jag att det finns en ganska betydande risk att när man väl tagit steget och börjat ”fixa” sig, att man tappar spärren lite och, av de jag känner, är det ett par stycken som gjort fler än ett ingrepp. Det börjar med botox i pannan och slutar med bröstlyft och fillers i läpparna.
Jag håller helt med Skatan, fast visst frestas jag också ibland. Har en prydlig bekymmersrynka och med åren har mina läppar blivit tunnare, men nä, jag kan fan inte förmå mig att spruta in en massa gifter i kroppen. Det är ändå ett såpass nytt fenomen att det inte finns någon mer långtgående forskning som säger att man inte tar någon skada, men det kommer visa sig med tiden att det gör det.
Det är jag tämligen säker på.
Du är fin, jag är fin, Skatan är fin. Våra personligheter räcker mycket längre än en botoxfyllning!
Hej! Jag skulle vilja läsa ett inlägg om håranalysen du gjort?
Jag har använt botox på min ”argrynka” i ett par år nu och det enda jag ångrar är att jag inte gjorde det tidigare. Det är sååå enkelt. Botox används inte bara för att släta ut utan även för att behandla besvärlig migrän, om man har problem med besvärande svettningar under armar osv.