Jag tror att jag ramat in mina nära och kära som jag vet var i Sthlm när det fruktansvärda inträffade. De har hört av sig och jag har sms:at de jag visste var i storstan.
Vi satt i bilen och hade precis hämtat Majlis från sin operation (hon är ok by the way). Vi blev bara tysta och stumma där i bilen. Som att vi båda inte kunde ta in det ofattbara. Tony rör sig i de där kretsarna jätteofta, jag är där titt som tätt. Igår hade Tony möten i närheten, de mötena skulle varit idag….men det blev ändrat. Hur glad är jag för det!? ❤️
Jag har klivit i min pyjamas, jag har stått och kramat Tony läääänge. Jag vill låsa in min familj för att skydda oss från allt ont. Usch, ikväll vill jag bara vara nära dem jag älskar. Skulle vilja att mina föräldrar, min syrra med familj och Tonys hela familj kom hit så vi bara fick ta hand om varann. Känner sån oerhörd sorg och frustration över att vår värld blivit det de blivit idag, över det som händer omkring oss….på flera platser i världen. Det är nu man undrar om det kanske inte var så smart att föda barn till denna onda plats? Om det är såhär nu? Hur kommer det då att vara när våra barn växer upp, blir vuxna, skaffar barn osv…..ja mycket tankar och oro ikväll.
Hoppas att alla ni läsare är ok! Jag har massor med läsare i Sthlms regionen, hoppas sååå att ingen av er blivit drabbad på något sätt. ❤️
De som blivit det….mina tankar är hos er ikväll. Ska tända ljus här hemma nu.
All kärlek och värme till er alla! ❤️
Ja man blir arg, förbannad, ledsen och orolig. Alla känslor på samma gång.
Ja man funderar verkligen på det om det är rätt att föda barn till denna värld.
Det är då faan att man ska behöva oroa sig för precis allting:-((
Tänker på alla oskyldiga som har drabbats.
Stor kraam till hela Sverige och hela världen så hoppas vi att världen blir lite snällare.