Stå och fräsa mellan tänderna

Hallojsan i stugorna!

Ja idag blev ju dagen lite annorlunda….minst sagt. Vi satt i godan ro på motorvägen och var på väg till Mall of Scandinavia. Jag och Milo hade just ätit en varsin banan. Milo hade just satt på sig sina hörlurar och satt och spelade med telefonen. ((POFF)) så började det låta alldeles vansinnigt om bilen.

”Vi har punka” sa jag och Tony körde åt sidan. Skitläskigt ju…mitt på motorvägen. Jag tog fram varningstriangeln och bannade mig själv för att jag inte längre mindes hur långt bort den jäveln skulle stå. Nånstans ifrån flög 150 meter in i skallen, så jag räknade stegen medan jag knatade bort från bilen i isande blåst. När jag vände mig om stod en bärgare vid vår bil. Döm om min förvåning, för inte fasen såg jag att vi minuter innan kört om den på motorvägen. Som tur var stannade han vid oss. Efter diverse samtal till försäkringsbolag m.m så var det klartecken för honom att ta med vår bil.

Medan han stod och lastade stod jag och Milo och gjorde upphopp och ”jumping Jacks” för att hålla värmen. Fr. o m idag ska vi ha ett litet ”survivor-kit” i bilen med vantar, mössor och långkallingar till hela familjen kan jag säga. För fifasen alltså vad man kan frysa när man inte tänkt att man ska bli stående på en motorväg. Inga strumpbyxor eller långkallingar. Du vet, nästan lite svala kläder för en dag i ett köpcentrum. Fifasen alltså. ☃❄️

Milo blev lite rädd och funderade lite vad som nu skulle hända med vår bil? Fick lugnt förklara att den bara skulle få skjuts till däckverkstan så skulle vi snart vara på väg igen.

Vi fick skjuts in till vår småstad igen för att byta ut däcket. Det var wunderbaum och lite reklam för Vägens Hjältar där i bilen. Hade ingen aning om att det funnits en sån serie? Jag hörde vår ”hjälte” när han pratade med en kollega i telefonen om att han ju planerat att äta lunch i Bålsta med att han inte kunde det nu. När han lagt på erbjöd jag honom en banan men det ville han inte ha.

Men hörni?! Vad är oddsen på att det kommer en bärgare och stannar bara två minuter efter att vårt däck smällt? Jag tyckte det var smått fantastiskt! ❤️

Nu kunde jag inte ladda upp bilden på hålet i däcket, men tänk dig storlek av en tennisboll. En skruv som satt i däcket och så small den av friktionen och farten på motorvägen. Däckteam hade en lugn dag varför vi kunde åka in och byta däck på en gång – detta var liksom flyt nr: 2. Flyt nr: 1 var bärgaren. Jag försöker tänka att det kunnat bara mycket värre och att det var någon mening med detta också.

Jag och Milo satte oss med en varsin choklad och tömde julchokladen i askarna i väntrummet.

Till slut nådde vi ändå Mall. Det tog sin lilla stund kan jag säga…men hade kunnat tagit dubbelt så lång tid om vi inte hade haft en massa tur i oturen.

Vi började med en sen lunch, bananerna i magen var sen länge förbrukade så vi var riktigt hungriga. Så hungriga så jag efter några tuggor kom på att jag skulle fota.

Vackra ”Mall” bjöd på massor med folk och denna ljusvärlden. Så himla fint alltså. Det där som hängde i taket såg ut som isskärvor och snö. ❄️ Vackert! Vi bara stod där och tittade på allt.

Avslutade med en liten fika innan vi åkte hem. Milo fick köpa Minecraft till sin X-box för en del av julklappspengarna, störtnöjd. Ja till slut i alla fall. Vi stod nämligen inne på Toys R Us och höll på att bli ordentligt osams. Han ville återigen köpa en stor låda med Pokémonkort för flera 100 spänn. Men vi har bestämt att nu räcker det ett tag, eller vi har tillsammans kommit överens om det. Milo insåg ju att det inte år kul att betala massor med pengar dör något som man bara blir ledsen av sedan. Det blir liksom massor med dubbletter när man redan har massa Pokemonkort, och att pynta flera 100 för bara 1-2 kort som är bra och som man inte har är fasen inte ok. Det blev en ”viska-med-vresig-röst-så-inte-alla-hör” tillsägning.

”Du vet vad mamma och pappa har sagt om de där Pokemonkorten, OCH ska du vara sådär och bli arg för något vi redan kommit överens om så är inte det här alls kul och då kan vi lika gärna åka hem”. 

Jo, och då blev det ju jättekul med Minecraft som han typ nästan glömt bort i Pokemon hysterin. Han har spelat här hemma nu och tyckte det bar jättekul. Piuuuuh…. Please, kan vi få vila från Pokémon ett tag?

Nähä, nu är jag trött som en gnu här. Ska dåsa i soffan här nu och få lite fotpill. Hoppas din dag varit bra.

Stor kram Nina ❤️