Friends

Halloj i stugorna! 

Hur mår ni? Själv tänker jag nog inte ens tänka efter…. Just nu är jag i alla fall samlad med lilla familjen. Bästa stunden på dagen. Familjen, tända ljus, TV:n och mys. Milo kämpar emot tröttheten men han brukar kunna kapitulera rätt hårt. Jag brukar vara hack i häl. Där sitter sen Tony och nåt av barnen på övervåningen sen resten av kvällen, själva ugglandes vid TV:n medan jag snarkar bredvid. Jag är en så usel sällis just nu. Gissa hur det blir när vi drar bak klockan? Då är det jag och spädbarnen som sover samma tider ungefär. För dig som inte redan vet så har jag provat allt, dock så blir det än värre om jag försöker råda bot på det. Som om den biologiska klocka får tokfnatt, då sover jag ingenting istället. Det bästa är att bara följa kroppens mat & sovklocka nu. Så hejdå världen (efter 20.00), vi se i vår igen!

Kolla in! Kan ni förstå att detta är en glutenfri kanelbulle? Kan ni förstå hur jefla fint den satt i gommen idag? Detta mina damer och herrar är vad jag kallar glutenfria bullar. De finns på Kafé Systrar Två och jag har aldrig smakat godare! Som jag njöt av min fika idag! Joanna som bakar där är sååå jäkla grym! Tipsar dig om detta fik om du har vägarna förbi.

Det var riktigt välbehövligt att ses med tjejerna. Kattis, Helena och självklart lille Inez. Jag har varit lite ledsen i hjärtat ju, känt mig sliten och så. Så idag när jag fick stora kramar av de fina vännerna kände jag hur jag läkte en smula. Älskar sånt!

Glad att fina Jenny också ringde i morse och checkade av läget, vi som bor så långt ifrån varann kan ju inte direkt kvista över. Då kan ett omtänksamt samtal betyda så mycket.

På vägen hem hämtades en massa paket ut. Ett av dom var detta. Jag var sååå nyfiken. Har nämligen slagit till på en vinterjacka och skidbyxor till Milo. Tack och lov blev det dessutom godkänt med bravur. Han har nämligen nyligen börjat bry sig lite om kläder, jag som trodde han var en riktig ”lantisunge” som aldrig skulle börja bry sig  men johodå. Just nu vill han bara ha en enda t-shortsen på morgnarna. Tack och lov drar han inte igång nåt om han inte får men det kanske kommer? Man ska inte ropa hej för tidigt, det har man ju lärt sig. Rätt vad det är har man en ”tweenie” hemma som styr och ställer. Men hur var det nu? No more curling ”huh”?

Nu är jag såååå trött. Ha en fin kväll nu.

Kram Nina