November 2015
Allmänt

CATTALK

Go`kväll!

Börjar med att visa er en liten video på hårbollen i familjen. Tänkte att han skulle få lite tid i cyber också. 🙂

Jag har ätit mat här precis, det blev lite thanksgiving inspirerat. Får se om jag går ALL IN på Thanksgiving imorgon, har faktiskt googlat lite på olika maträtter för att se om det kan vara något som vi kan sitta och fira med imorgon. Därför smakade jag idag. Å du, det var riktigt gott måste jag säga.

IMG_4286 IMG_4289

Sötpotatis i ugn, kalkon och en klick creme fraiche med honung ringlat över. Detta var riktigt mums!

läsarämne 4

Fortsätter med läsarämnena! 

Två av er kommenterade om vår katt. Vår lilla Toxy! Vad roligt att ni undrar lite. 🙂 Ja vad är mitt tänk om husdjur? Jag hft husdjur sen jag var 6 år så det har varit så normalt och självklart. Min första katt fick jag som 6 åring, sen blev syrran allergisk och vår katt var runt 10 år då så mamma och pappa tog beslutet att avliva vår katt. Jag var så sorgsen och knäckt. Den katten sov alltid hos mig och var min kompis. Det var mammas väninna som kom och hämtade henne i en kattlåda minns jag, traumatiskt på nåt sätt. Fifan så jag grät, 2 veckor av mitt liv var bara gråt då. Sedan började jag hitta ut på andra sidan…. bestämde mig då för att ALDRIG mer skaffa ett husdjur för det gjorde så ont när de försvann.

Det höll inte i sig så värst länge. Min första kille och jag som bodde ihop skaffade oss två katter. När vi gjorde slut tog jag en och han den andra. Elis och Lukas hette dom. Elis visade sig vara en Elsa sen…och Lukas påminner mycket om vår Toxy. Elsa flyttade in hos en annan familj för han trivdes inte i lägenhet. Då bestämde jag mig återigen för att inte ha något husdjur för jag saknar ihjäl mig.

Sen fick jag barn. Barn har en viss förmåga att vilja ha husdjur. SÅ länge som jag och stora barnens pappa bodde ihop blev det inga djur. Han gillar inte katter t ex. Men när jag och barnen flyttade ihop med Tony så önskade sig barnen dvärghamstrar. Ja men ååååh vad mysigt tänkte jag och åkte och köpte två. Barnen tyckte det var kul en kvart, sen fick vi ta hand om dom små springande varelserna. Jaha, sen blev det tjat om katt. Då hämtade vi (jag är inte direkt svårövertalad med katt) en ute på landet. Vi hade lite dålig bakgrund på den….. tyvärr så visade det sig rätt snabbt att den nog inte var riktigt frisk i huvudet. Han attackerade barnen och hängde i deras ryggar med klorna. Sov och fick plötsligt galna ryck och for upp i luften och skrek. Den kissade ned väggarna och golven hemma så på nån månad hade vi inga gäster hemma, det doftade helt enkelt för mycket kattkiss hemma hos oss. Jag försökte allt och kontaktade en veterinär. De behövde ha mer bakgrund och jag fick veta att kissens pappa var en vildkatt. Troligen var den inte frisk då den hade det beteendet den hade.  En dag kom jag hem från jobbet och då hade hon kissat blod på köksgolvet. Då bestämde jag att hon skulle avlivas. SÅ tungt och hårt beslut men den katten var sjuk. Bestämde mig återigen för att det ALDRIG mer skulle bli ett husdjur.

IMG_4282 IMG_4283

Tills vi en dag åkte ut för att ”bara titta” på kattungar. Jag borde ju ha lärt mig vid det här laget att det ju är helt jäkla omöjligt. Bara titta på kattungar och inte ta hem nån, eeeh no can do! 🙂 Elliot skulle fylla år och vi var sugna på en liten kisse igen. Barn ska ju växa upp med djur sägs det. 😉 Vi fick med oss ”Pricken” som han hette eftersom hans nos har en brun fläck. Elliot blev sååå lycklig. Hela familjen var glad. Ett litet djur hemma igen. På den vägen är det!

Barnen har tjatat om hund och kanin som de flesta ungar gör. Kanin har jag sagt blankt NEJ till alltid. Mest för att de inte kunde sköta dvärghamstrarna, hur skulle de då sköta kanin? Hund har jag faktiskt aldrig varit sugen på så. Mest för att det är så mycket mer jobb och meck med en hund. Man ska aldrig säga aldrig men nu skulle vi aldrig orka hålla på. Elliot har alltid velat haft en hund men jag har sagt att jag kan sträcka mig till en katt, för nåt år sen slutade han tjata. Sa att han kunde köpa hund när han flyttar hemifrån. 🙂 Tror inte han vill det längre dock. 🙂 SKa dock erkänna att när jag ser en söt chiuaua, bichon frisé eller en dvärgpudel blir jag lite kär. Men som sagt, för mycket meck för vår del som vi har det idag.

Det räcker bra med vår lilla trotjänare Toxy! 🙂

Nu ska jag ladda för Bonde Söker Fru här. Hur ska det gå för dessa karlar? Daniel fick ju sin tjejja när de andra insåg att han redan skulle valt en av dom om han blev tvungen. Stefan (min favvo) blev ju kär förra gången….hur ska det sluta? Pontus har jag inte hängt med i så mycket. Han visar inte så mycket känslor va? Ska han göra det ikväll nudå? Såg ut så ju! Han (minns aldrig vad han heter) som bytte ut alla tjejerna har jag också lite dålig koll på. Han valde ju i alla fall två av tjejerna. Spännande är det i alla fall!

Hinner nog med ett ämne till ikväll! ♥ Ha en fin kväll!

Kommentera

  1. Snigeln

    Katter underbara katter!
    Vår skruttis är 18 år och 8 månader. Kan man säga 18,8 år?
    Hundar är mysiga de också förstås:)
    Men jag upplever som du säger att katter är lite mer easy att ta hand om.
    Er härliga Toxy har säkert många år kvar med er!

  2. Kina

    Idag har du väl skrivit så tangentbordet glöder väl? Tack för alla inlägg har haft full upp att läsa ha ha. Stefan blev oxå min favvo sedan första avsnittet och älgbonden är helt ok han med. Ha en bra kväll på dej:)

    1. niinis
      Niiinis

      Ja jäklar alltså! Hahaha…. men det har varit härligt att bara skriva och skriva. Jag gillar det ibland! Men en till dag nu direkt skulle vara lite tuff tror jag. Haha… 🙂

      Ha en fin kväll du med! ♥

Godis

POLKAGRISKOLA 

Då kör vi nästa ämne då….

 

Detta recept är ett fantastiskt recept på kola, förlåt….ville tipsa om kola. Fler recept på godis som fudge och sånt hittar du HÄR!

Du vet nu, när en del börjat tänka julgodis och man skulle vilja göra fler sorter av en, detta recept går att variera i all oändlighet!

GRUNDRECEPT:

4 dl vispgrädde

2 dl ljus sirap

6 dl strösocker

200 gr smör

1 vaniljstång eller 1 tsk vaniljsocker

Gör såhär:

Klä en form, 20 x 30 cm, med bakplåtspapper så att det går upp litet på kanterna. Blanda vispgrädde, sirap, socker och smör i en tjockbottnad kastrull. Skrapa ur vaniljstången i blandningen och låt även stången koka med. Koka upp och sjud sedan över svag värme tills termometern visar 120 grader eller kolan håller kulprov. Häll försiktigt smeten i långpannan. Låt kolan stå och svalna en stund innan du ställer in den i kylskåpet i minst en halvtimme, gärna över natten. Skär eller klipp kolasmeten i bitar. Slå in bitarna i bakplåtspapper.
Du kan smaksätta hur du vill. Exempel är lakritspulver, havssalt, saffran m.m. Nedan ska du få tips på hur du gör POLKAGRISKOLA av grundreceptet.

 

POLKAGRISKOLA CA 50 ST:

Addera några droppar pepparmintsessens och rör om innan du häller den i en form på ca 20 x 30 cm. , hacka en påse (ca 250 gr) polkagrisar och strö över kolan innan den svalnar. Skär eller klipp sedan kolasmeten i bitar och slå in dom i bakplåtspapper.

Kommentera

Makeup & Skönhet

Så sminkar du dina ögonbryn

Ögonbryn!

Ja jag fick önskemål om ögonbryn. Många är vi som noppat dom sönder och samman på det glada 90 talet gissar jag? Det har i alla fall jag. Sååå dumt! Jag som hade så himla fylliga och härliga ögonbryn och så bara noppade man dom till små streck. Fifan alltså! 🙂

läsarämne 3

Såhär….. en sak ska man komma ihåg. Ögonbryn är viktigare för utseendet än vad man tror. Ögonbrynen är nämligen det som ramar in ansiktet. Har man inga ögonbryn kan det lätt se ut som att ögonen flyger upp i taket. Ögonen som är en sån markant detalj i våra ansikten behöver markeras med ett par ögonbryn. Så dom är viktiga, väldigt viktiga! Dessutom är det de billigaste ansiktslyftet man kan göra, att sköta våra ögonbryn. Låt säga att du har ögonbryn som växer en bra bit ned på locket. Skulle dom plockas och fixas så skulle det ta bort 10 år…lätt! Det är helt sant! Det lyfter otroligt mycket att plocka bort strån som växer långt neråt ögonlocken och att faktiskt forma brynen. Kan man inte själv så finns det fantastiska salonger som kan hjälpa en. Nu ska du få en liten guide på hur man får sig ett par snygga ögonbryn. Vi börjar med formen!

Här har du lite riktlinjer på ansiktsform och optimala ögonbryn till respektive ansiktsform. Detta är ingen regel som är skriven i sten, bara ett litet riktmärke om man nu är intresserad.

Detta är också ett bra sätt att utgå ifrån för att hitta en bra form på sina ögonbryn.

Jag får ofta frågor om mina ögonbryn och hur jag gör dom. Jag tänkte tipsa lite om hur jag gör så kanske det kan hjälpa någon att komma på sitt sätt att fixa sina bryn.

Någon gång på 90 talet var det superinne att ha väldigt smala ögonbryn. Då kan man säga att vi var en hel drös som förstörde våra ögonbryn. Jag hade nämligen superfylliga jättesnygga ögonbryn innan jag började noppa dom till förbannelse. Ju mer man noppade desto mindre kom det tillbaka. Idag får jag fuska fram ettpar ögonbryn om jag ska ha några då jag noppat bort så himla mycket genom åren. Såhär gör jag!

Hittade denna tutorial som är snarlik med hur jag gör mina.

1) Fattiga ögonbryn med väldigt lite strån. Precis som mina.

2) Fyll i formen med en ögonbryns penna. Jag tycker den här ögonbrynspennan från Clarins är bra.

Clarins Eyebrow Longwearing

3) Fortsätt att fylla i formen med pennan tills hela brynet är ifyllt.

4) Applicera sedan ögonbrynsskugga för att fixera dit ögonbrynet ordentligt. Det är själva skuggan som gör att det sitter bättre också. Här nedan ska du få tips på en grym produkt. Det är ett kit som innehåller allt du kan tänkas behöva till dina ögonbryn. 3 brynfärger (kan även användas som matta ögonskuggor), 1 matt hudtonsfärgad ögonskugga, Vax (att tillrättalägga ögobrynen, svart mini-pincett,  mini-borste,  duo-applikator (vinklad pensel och skumgummi-applikator) Appliceringstips medföljer i kartongen. HÄR hittar du detta kit.

ögonbrynskit

5) Ha på concealer både över och under ögonbrynet. Detta markerar ögonbrynet perfekt. På detta sätt kan man också jämna till ojämnheter i brynet.

6) KLART!

Serum efterfrågades, jag har nu letat upp ett serum som ska förlänga, förtjocka och stimulera hårsäckarna i ögonbrynen. Det hittar du HÄR. 

Kommentera

VerklighetenViktminskningViktminskningen

VIKTSNACK

Raskt in på nästa ämne! 🙂

Jag får lite då och då frågor om hur jag äter, hur jag tränar och hur jag gör för att gå ned i vikt? Ett tag skrev jag ju massor om vikten då jag kämpade med att gå ned i vikt. Här är önskemålen som kom in:

läsarämne 2

Ok, såhär. Nu ska jag vara helt ärlig!

Under måååååånga år och låååånga perioder av mitt liv har jag bantat. Jag har kört allt som man kan tänkas köra. Pulverdieter, ”svälta sig” dieter, träningsdieter (som i deffa inför kroppsbyggartävling), LCHF, viktväktarna, cambridge, ”soppdieter” och YOU NAME IT! Detta har varit metoder som funkat under en period men sen har jag alltid fallit tillbaka till det gamla vanliga och återgått till samma vikt ungefär. Sen har jag känt mig misslyckad och sämst för att jag inte lyckades, IGEN. Jojobanta kallas det visst. Jag gick ner så fint med Viktväktarna för nåt år sen. Jag slet som ett jävla djur även om det inte direkt var jättejobbigt, men jag var tvungen att kontrollera allt jag åt, så länge jag gjorde det så funkade det utmärkt. Jag höll vikten men gick också ned i vikt. Som sagt, det funkade så länge jag hade kontrollen.

Efter mina graviditeter har jag haft det riktigt tufft att gå ned. Inte den första, men den andra och tredje. Jag minns hur det var efter Milo. Jag gick upp nästan 40 kilo med honom. När han var 8 månader var vi på ett bröllop. Jag minns det så tyligt. Jag grät innan vi skulle dit för att jag var så rund och för att jag inte hade nånting att ta på mig. Jag minns att Tony peppade mig massor men jag åkte dit med en stor klump i magen. Jag vantrivdes med mig själv och hade ändå kämpat i några månader med min vikt. Såhär i efterhand inser jag ju att mina hormoner hade lekstuga i min kropp vilket förklarar varför det var så svårt.

bröllop

Här är en bild på mig från det bröllopet. Jag var så glad sen när det blev lite kallare så jag kunde ha den där röda sjalen över armarna. Det som hände under kvällen gjorde det kanske ännu mer jobbigt än vad det hade behövt vara på det där bröllopet. En utav gästerna, en bekant till en släkting till mig frågade: ”När ska den där lilla titta ut då?” och pekade på min mage. Jag trodde jag skulle dö! Jag ville bara åka hem och gråta men hade druckit nån öl så jag tog en öl till och försökte glömma det han sagt. Tony sa rakt ut till honom att det där var nog det klantigaste han sagt någonsin, så jag tror att han skämdes rejält den stackaren. Så ja, det här med vikten har varit en stor del av mitt liv och det har blivit en hel del bantande i mitt liv! 🙁

före efter vikt

När jag var med i viktväktarna…. 

Nu, när jag påbörjade min resa med Mia Lundin, så fick jag konstaterat stora obalanser i mina hormoner, serotoninbrist samt uttröttade binjurar (allt pga inre stress och oro). Jag fick bekräftat att det inte alls var konstigt att jag fått slita ärsel för att gå ned i vikt t ex. Den hormonella obalansen som jag har gjorde att jag inte gick ned i vikt heller. Har ju märkt att det varit svårare och tuffare ju äldre jag blivit, den hormonella obalansen har ju blivit värre med åren och binjurarna än mer uttröttade. Nu har jag fått hjälp av Mia i form av en konsultation, provtagningar och genomgång. Dock så fick jag en liten reaktion på tabletterna jag började äta så nu försöker vi hitta det som funkar för mig. Jag är ju så inihelvetes rädd för allt. Hade det varit du hade du ätit och skitit i att du fick en liten flush som jag fick, men inte jag serru. Ett beteende som sitter hårt inrutat och som jag jobbar/t mycket med att övervinna. Men jag stressar inte, inte Mia heller. Vi tar det i den takten som jag klarar av. Dock så är det förjävligt att jag ju säkert mår 100 ggr bättre när jag får ordning på min obalans, serotoninet och mina binjurar….men du hajjar, en jäkla ond cirkel liksom. Fortsättning angående det följer såklart.

Åter till vikten. När jag hade den här konsultationen med Mia så förklarade hon lite kring binjurar och serotoninbrist. T ex så har inte bantning varit till min fördel, eller stenhård träning heller. Min kropp är utmattad och har obalans, att då träna hårt, pressa sig och banta gör kroppen än mer stressad och oroad. Detta är stort och komplext och faktiskt omöjligt att förklara i ett blogginlägg såhär, men i korta drag är min kropp redan så stressad och utmattad så min kropp mår bäst av bra mat och lugnare promenader i detta skedet. Så hård träning är inte alltid av godo, det ska man komma ihåg. Men jag har ju bara kört, tränat och bantat liksom. Nu såhär i efterhand så tycker jag synd om min kropp som fått kämpa så jävligt. Här och här kan du läsa mer om utmattade binjurar.

Ny jacka

Hur jag ser ut nu…..

Min kost idag är helt baserad på min mage och mina utmattade binjurar. Jag ska helst hålla mig till både glutenfritt och laktosfritt, det gör jag till 100%. Man ska undvika koffeinhaltiga dycker, det har jag helt strypt. Inget kaffe på 2 månader nu. Jag äter en del ekologiskt nu, näringsrikt och så försöker jag hålla ett bra jämnt blodsocker. Jag äter inget vitt socker utan naturligt som finns i frukt (även om jag äter väldigt lite frukt) och i honung. Jag försöker att stoppa i mig så lite skit som möjligt om du förstår vad jag menar. Inget halvfabrikat alls. Har inte ätit korv på länge t ex. Inget kött heller. Jag äter mest fisk nu, lite kyckling ibland. Jag äter sötpotaits, potatis och ibland ris. Jag gör egna maträtter som är vegetariska och använder bara bra produkter.  Det är ungefär så jag lever.

Helt plötsligt är banta helt borta ur mitt register. Min kropp sa ifrån, så det viktigaste nu är att lyssna på den och ge den det den behöver. Nu inser jag ju att det inte finns några genvägar till en hälsosam kropp. Det är bara att strypa socker, snacks och sånt och försöka hitta andra alternativ som är nyttiga och ok för kroppen. Då går man ned i vikt. Jag har säkert gått ned 6-7 kg (har ingen våg men jämför med sist jag gick ned i vikt och storlek på jeans) sen jag påbörjade detta för 2 månader sen. Men jag har inte slitit nåt alls, gått lugna promenader och strypt allt skit ur min kost. SÅ enkelt har det varit. När vi ska bort på fika är det svårast. Sist bakade jag en nyttig kladdkaka och tog med. Den hittar du recept på HÄR. 

Det känns som att jag nog fastnat i bantingsträsket många gånger. Alltså inlett det som ett projekt och sen bara väntat på när jag ska misslyckas, typ så. Nu har jag inget val. Min kropp behöver vila och få må bra. Annars pajar den. Det blev väldigt mycket enklare och självklarare då. Att vänja sig av med socker går, det har jag gjort. Igår hade jag lite sug men det löste sig med ett tuggummi. Jag vet ju att om jag drar i mig socker så kommer mitt blodscoker att börja åka jojo och så mår mina binjurar skit igen.

Jag ska bli bättre på att bjuda på lite hälsosammare baktips men också mattips då jag såg att det också efterfrågades. Just nu lackar det mot jul och dom som skiter i allt vad vikt och kalorier heter bara älskar recept på allt härligt till advent och julen. Unnar man sig bara ibland, som till jul t ex,  ser jag det som en hälsoboost för själen också…. även om det ur näringssynpunkt är skit. Det vet vi ju alla.

Jag tänker numera såhär. Ja vägrar ligga på hemmet sen och utbrista:

”Jag var i alla fall jäkligt bra på en sak, BANTA”.

Nä, jag är inte för bantning längre. Förlåt men jag är inte det. Jag är för att hitta en metod som fungerar i vardagen, i all stress med jobb, ungar, familj, hus, hem, relationer osv. Jag är för att man ska tänka att kroppen ska orka och vara stark. Jag är för sånt som vi tror att våra kroppar mår bra av. Vad blir den det av då? Jo näringsrik kost, inget halvfabrikat och regelbundna mattider. Absolut ingen svält…… Vi blir knäppa av att svälta oss. Jag måste äta kolhydrater, annars tappar jag ord och minnet. Min mage strejkar av kolhydratsfattig kost, har provat mer än en gång. Men du som mår bra av det kanske ska minska kolhydrater? Den här metoden, som jag mer eller mindre blev tvungen att använda mig av, har gjort så jag gått ned i vikt och inte har en uppsvälld mage hela tiden. Egentligen, helt ärligt, så skiter jag i vikten…..men om jag slipper galen bröstbränna, mage som står ut som i femte månaden och binjurar som sparkar bakut är jag nöjd. Förutsättningarn förändrades och med det min inställning. Detta kan givetvis ha att göra med min ålder också, idag känns så mycket annat viktigare. Alltså, hur ska jag förklara? Att vara smal är inte mitt livs motto längre, att må bra är det och förhoppningsvis ge min kropp det den behöver.

Kommentera

  1. ullis

    Spännande…jag går igenom en liknande resa. Har känt mig trött, håglös, orkeslös, bantar, bantar inte, sover dåligt, orolig, orkar inte träna osv…Så jag gjorde en håranalys där det visade sig att jag har en underproduktion på sköldkörteln, kalcium som lagras fel i kroppen pga magnseium brist, trötta binjurar osv…..så jag har också ändrat kost helt, äter inte mjölkprodukter, kolhydrater, socker…..det är lite trixigt men det funkar. Har hållt på i 6 veckor nu och har gått ner 5-6 kg. Dock försöker jag träna lite, men när jag läst om binjurar kanske jag skall låta bli det och även skippa kaffet!
    Vi är grymma tycker jag!

  2. U-K

    Första gången jag kommenterar men detta var det bästa inlääget jag läst här.
    Tack så jättemycket, en tankeställare.
    Tack fina du!

GodmorgonLivsresan

Det andliga…..

Godmorgon alla fina! ♥

IMG_4277

Här sitter jag och äter frukost. Egengjord havrevälling med glutenfria havregryn, mitt glutenfria bröd med keso och kanel. Sen blir det alltid kamomill te på morgnarna. 

Jaha, då startar den här bloggdagen med era önskemål om ämnen, fortsätt gärna och önska ämnen i föregående blogginlägg om ni vill. Här har dagen startat med att jag vaknade halv 4. Somnade runt halv 8 efter att Tony kom hem. Han var och pratade med en larmkille. På torsdag ska ett omfattande larm kopplas in hos oss. Ett tjyv/brandlarm som är direktkopplat till en central. Ojoj, håll nu tummar för att det där larmet inte går i tid och otid innan vi lär oss! 🙂 Känns faktiskt väldigt tryggt, om det strular och om larmet kanske går fast det inte är nåt så får vi ett samtal från centralen som kollar att allt är ok?

Jaha, tänkte jag skulle kicka igång första önskeämnet direkt!

läsarämne

Ja, hur upptäckte jag min andlighet?!

Jag har ju nuddat vid detta ämne några gånger på bloggen, detta är för mig ett rätt känsligt ämne. Eller jag ska förklara det bättre. Jag kan inte så mycket ännu varför jag medvetet valt att inte skriva så mycket om det. Jag känner att jag vill ha mer ”kött på benen” och lära mig mer innan jag liksom berättar. Sen vet jag att många är skeptiker och tycker att detta är humbug. Jag väljer att tro och känna som jag gör med respekt för dom som inte tror på andlighet. Eftersom önskemål om detta dök upp av fler så känner jag att jag nu kan skriva lite eftersom ni är fler som är nyfikna.

Jag upptäckte nog min andlighet första gången jag var på Noors Slott och skulle ha bloggeventet där. Jag stod i ett utav rummen och packade goodiebags,  mådde fruktansvärt konstigt och märkligt. Hade svårt att andas och kände mig som jag skulle bli sjuk. Jag har känt så många gånger men alltid reflekterat vid detta som något kroppsligt – jag är ju faktiskt hypokondriker. Trott att nåt är på gång med kroppen osv. När jag åkte därifrån gick det över. I bilen på väg tillbaka dagen efter funderade jag över det här igen. Tanken slog mig om det kunde vara något annat i rummet som orsakade hur jag kände? Jag gick upp i rummet igen och bara stod där inne. Märkligt nog så infann sig samma känsla. Av personalen fick jag veta att detta rum var sagt att bära på lite konstigheter. Något där och då slog mig att herregud….. ”Är jag medial och kan känna av saker?”

I samma sekund kände jag något som jag i alla år haft sån oerhörd rädsla och skräck inför, jag måste till ett medium. Det kändes helt naturligt och självklart. På måndagen efter bokade jag tid hos Carola som jag då inte kände alls. På fredagen hade jag tid. Jag var självklart nervös men också väldigt spänd. Carola prickade in ALLT i mitt liv på pricken. Personen som alltid är med mig är en kär släkting till mig. Hon beskrev allt med den personen på pricken. Hur den gått bort och allt…. jag har aldrig ens pratat om den här personen då den gick bort när jag var liten så det var verkligen inget hon kunde veta. Den sessionen blev det massor av tårar men också ett uppvaknande. Det här låter kanske konstigt, men det kändes som en pånyttfödelse, som att en person till vaknat i mitt inre. Carola förklarade att jag var väldigt medial och andlig men att jag alltid varit lite för rädd och blockerad för det, inte förstått och inte velat se. Att ha varit hos Carola den där gången har betytt så himla mycket för mig.

Tanken var att jag skulle påbörja en kurs hos Carola men min rumpa ville annat. Samma månad blev jag ju jättesjuk och jag  fick boka av kursen. Trist nog då den inte startar mer än en gång om året. Jag vill gå hos Carola då jag litar på henne till 100 % och det har visat sig att hon öppnat upp och hjälpt mig massor med det andliga.

Jag har övat några sittningar med personer jag inte känner så bra och dessa har varit klockrena. Nästan läskigt för man tvivlar på sin förmåga. Det är det jag måste träna på, att lita på min förmåga och min personkännedom. När det handlar om t ex vänner som har svårigheter och dom kommer till mig så har jag alltid klockrena svar, jag vet precis vad dom ska göra och självklarheten i detta är nästan sjukligt. Det är min magkänsla som pratar och oftast det andliga kring min vän som liksom talar till mig. Jag känner också av en person på några sekunder, känner om den är nervös, orolig eller lugn.

Mycket som jag ska lära mig handlar om att inte ta in allt som att det är min kropp och  mina känslor. Det har jag gjort hittills. Jag har alltid trott att det handlar om mig medan det kan vara både levande och andliga energier jag tar in. Du kan säkert känna igen att du kommer in i ett rum och bara känner att energin i rummet är dov, låg eller kanske sorgsen. Allas våra energier sätter sig i väggarna. Levande och andliga. Därför kan gamla hus kännas lite läskiga och tunga. Behöver alltså inte alltid handla om andliga energier utan levande. Tänk hur många energier som passerat i ett gammalt hus? Vårt hus är ju renat av Carola, men det behövs göras lite då och då om man vill ha skön och härlig energi i ett hem. HÄR kan du läsa om vår husrening som vi gjorde.

IMG_4279

Just nu håller jag faktiskt på att läsa den här boken som jag fick av Carola. Såhär står det om den:

Författaren Doreen Virtue har haft kontakt med änglar i hela sitt liv. Som barn såg hon dem som dansande lysande färger när hon kände sig ensam, ledsen eller rädd. Det enda hon förstod om änglar då var att de är lugnande och tröstande. Änglarna hjälper oss människor, oavsett vad vi tror på, att få ro, och många gånger är det de små sakerna som skapar varaktig frid. Doreen Virtue har undervisat i sin änglaterapi sedan 1997 och har lärt tusentals människor att utföra andlig healing och mediala läsningar i samklang med änglarna och ärkeänglarna. I den här omfattande handboken har hon samlat de verktyg, hemligheter och övningar som hon lär ut till sina elever. Oavsett om du är en yrkesutövande healer eller bara vill förbättra dina medfödda andliga gåvor är boken ett oumbärligt referensverktyg som du kommer att återvända till. Du får bland annat lära dig vilka änglar du ska kalla på och när, hur du ger en läsning med änglakort och hur du kan hjälpa familj och vänner när de behöver det. I boken lär du dig också tolka de tecken som visar att dina önskningar blir besvarade av de gudomliga.Med änglarnas hjälp är ett ovärderligt hjälpmedel för alla som vill få tillträde till änglarnas fantastiska sfär för att finna sann hälsa, lycka och tillfredsställelse.

Jag har bara börjat så jag har inte kommit så långt. Jag tycker att det står så bra i förklaringen till boken. ”Änglarna hjälper oss människor, oavsett vad vi tror på, att få ro, många gånger är det de små sakerna som skapar varaktig frid”. Jag tolkar detta som att det spelar ingen roll vad vi tror här i världen, det viktiga är bara att vi hittar DET om ger oss ro och frid. Sen spelar det ingen roll hur egentligen. Alla tror på det dom vill och det som känns bra för dom.

Det var lite (MYCKET) om min egna andliga resa som jag påbörjade för snart 2 år sen. Jag har inte kommit så långt men skyndar inte eller stressar inte. Det tar mig dit där jag ska tänker jag. Utan att stressa, pressa eller skynda. Jag funderar inte så mycket på det här men jag är givetvis intresserad och vill lära mig mer. Detta har också gett mig lite lugn och gjort så jag fått lite förklaringar på saker. Sånt lugnar och lättar själen. Just nu är det den där boken jag läser och det är superintressant verkligen! HÄR hittar du boken.

Kommentera

×

Niiinis Kitchenlife

Nina "Niiinis" Hermansen är entrepenör, influencer och receptkreatör. Deltagit i Hela Sverige Bakar 2012. Driver en av Sveriges största bak/mat-bloggar. Välkommen att ta del av massor med goda recept och livet!

Bloggen driftas av:
Cure Media - Influencers