Tankar, funderingar och bilder från vårt hem

Halloj i stugorna! 

Jag sitter i soffan. Skitigt hår, trött och sliten efter mycket jobb och alldeles för lite sömn, mens och duschsugen. Jag har fuskat idag också och ätit en bulle och lite chips. Att flytta och fixa med allt vad det innebär får en ur balans. Men, jag dömer inte mig själv för det. Nu är det såhär, det är tufft ändå liksom, jag är tillbaka på banan snart igen. 

Vet inte om vädret gör att jag känner mig lite deppig och låg. Jag känner mig också ledsen och uppgiven när jag läser om 12 åriga Jesper som fastnat med sin cykelhjälm i en lekställning. Hans pappa skriver så öppenhjärtat och naket med bilder om hans kamp på Facebook och jag känner hur jag söker mig till Milos ben. Kramar om det när tårarna bränner innanför ögonlocken. Nu, när sommaren just är här och man har det sköna sommarlovet att se fram emot – då inträffar det ofattbara. 

Thedde har just varit hemma med ett gäng vänner. Han är i feststämning då det är poängjakten i stan. Alla studenter ska samla saker och göra uppgifter och så får det poäng för det. Jag fick vara ”en känd person i Enköping”. Fast jag inte alls känner mig som en sån. Jag blir orolig såklart. Måtte inget hemskt hända på denna poängjakt. Du vet när man redan är i en låg sinnesstämning, när man redan är lite deppig. Då känns allt läskigt och som att jag inte längre kan skydda honom från saker. Jag ser hans ryggtavla susa ut genom dörren och jag måste bara gilla läget. Fast jag egentligen bara vill att han ska vara 10 år igen och ligga i sin säng och sova. Han som var så kvällstrött. Han som tyckte om att somna till TV:n i sin lilla pojksäng och rita rymningssäkra fort. Nu är han vuxen och ska ta studenten och jag kan fan inte stoppa tiden. 

En flytt innebär också en förändring som kan vara lite jobbig i ett par dagar. Man måste liksom landa för att kunna börja njuta. Annars så har man liksom saker på två olika ställen och det är ingen ordning på nåt. Så har jag det nu, och då mår jag oftast ganska så dåligt. Det blir som för rörigt för att jag ska hitta ro. Jag sover oroligt om jag sover alls, jag är stressad och orolig inne i själen. Jag måste ha koll – annars blir jag precis såhär. Låg, deppig, stressad och orolig. 

Ja….. Det var lite funderingar rakt från hjärtat denna urriga junikväll. Det man ska komma ihåg mitt i alla dessa känslor är att vårt hus är underbart. Jag älskar det. Idag målades köket klart och det blev precis så fint som jag föreställt mig det. 

  
Just nu har jag tänt ljus överallt och kokat lite the åt mig och Tony. Vi ska äta smörgås och titta på TV. Vi fick upp den på väggen ikväll. 

   
     
Såhär ser det ut i några av fönstren. Det regnar ute och är sådär höstigt urrigt. Ikväll har vi fått lite ved av grannarna så  vi kunde tända en härlig brasa i vardagsrummet. 

  
Kikade snabbt in i kakelugnen för att kunna ta en bild på elden. Sååååå mysigt att kunna tända en brasa nu.

Tog lite bilder på dagen idag för att visa dig att jag fått lite ordning. Mamma var nästan i chock i morse, hon ska komma och hjälpa mig med studenten imorgon och på torsdag. Så hon trodde hon skulle packa upp köket. ”Redan klart” sa jag när mamma och jag pratade i morse. 🙂 

Nu blev jag lite glad igen. Tony hade kommit ihåg att köpa bomullsrondeller till min rump. Det gjorde mig lite lycklig igen. Det gäller att hitta de små sakerna. 

Imorgon är det bakning och matlagning på schemat. Hoppas du mår bra min vän? ❤️