Godmorgon!
Här är jag vaken sen strax efter 03 och Milo vaknade kl 04. Gäsp! Tack och lov så somnade jag bara nån halvtimma efter Milo så man orkar med den här dagen. Idag är det måndag igen, ny vecka nya utmaningar….ZzzzZzzZzz….
För mig känns veckorna nu ganska så tunga då jag går och väntar på besked angående mina leverfläckar. Känns som det är ett stort svart ångesttäcke hängandes över mig vad jag än gör. 🙁 Jag försöker tänka att min oro inte förändrar något i det besked jag väntar på. Så är det ju, hur mycket jag än oroar mig så ändras ju inget av det jag ska få veta pga (eller tack vare) min oro. Men jag försöker nog förbereda mig för det värsta liksom, vara beredd om beskedet blir dåligt. Usch, ångest! Vet inte varför jag gör så.
Tony tycker jag är dum som förbereder mig för det värsta. ”Så länge du inte fått något dåligt besked är du ju helt frisk. Jag vägrar gå och tro att det är något så länge jag inte VET att det är det”säger han. Det ligger något (mycket) i det han säger såklart. Jag målar ofta fan på väggen. Kanske för att skydda mig själv på något sätt så att jag är beredd. Äsch…vet inte hur jag ska tänka helt ärligt. Jag har tagit tag i så många tyngande bitar nu som först ska undersökas och sedan väntas svar på. Jag går ju också och väntar på gastroskopi undersökning, sen ska jag få svar på det. Jag ska till en osteopat på onsdag, ett väldigt jobbigt besök för mig väntar då jag är så skraj för allt. Ja men du hajjar. Många tunga bitar framöver. Det gäller bara att hänga med!
Nåväl, vi hade en mysig dag igår.
Vi gav oss ut en sväng med Milo. Trots tråkvädret skulle jag vilja säga. Vi fick ner till hamnen och kikade. Bara att stå och kasta stenar och kvistar i vattnet kan vara kul och något man nöjer sig med läääänge.
Vi hittade en boll i parken så det blev fotbollsspel också. Känns helt uppåt väggarna och stå på en knallgrön gräsmatta och spela fotboll i mitten av februari!!! 😀
En ”puss-selfie” i bilen på vägen till mamma & pappa. Jag skulle lämna alla hjärtans dag presenten till mamma och vi skulle också få våra. Pappa hade köpt en rosväxt i kruka. Så fin. Men hjälp mig! Hur sköter man dom? Av mamma fick vi en superhäftig bakform i glas och silikon. Ska visa er sen. Milo fick en pysselbok med PLANES. Tack för fina presenter! ❤️
Nä, nu ska jag göra frukost åt oss här. Hoppas du får en fin vecka. Senare idag ska jag bjuda på veckomatsedel så kika gärna in för matinspiration för veckan.
Jag är tyvärr precis som du, grubblar och förbereder mig på det värsta.
Går också och väntar på provsvar, opererade bort vad dom trodde var ett lipom i förra veckan.
Men det såg konstigt ut och läkaren sa att jag blödde ovanligt mycket för att bara vara ett lipom så jag har alla möjliga scenarion i huvudet nu..
Skulle få ett brev hem med provsvaret, men när vet jag inte.
Är glad och tacksam över att ha min fina familj som lyckas få mig att tänka på annat emellanåt.
Ville bara berätta att du inte är ensam över dina tankegångar och skickar en massa cyberkärlek och lyckönskningar.
Då skickar jag detsamma till dig! ❤️ Håller tummarna för oss två. Massor! Kärlek till dig! ❤️
Usch, jag förstår att det är jobbigt! Har varit med det där med leverfläckar och massa annat jox också, och ångest och oron är skitjobbig! Men som du säger, oron tar ju än inge vart så om det går att tänka på annat spar du energi! I dag verkar vara en superfin dag här i Enköping, försök njut av den!
Tänker på dig och hoppas allt går jättebra, det tror jag! Stor kram
Tack fina du! ♥
Hade ett återbesök idag efter att ha gjort ultraljud på halsen (knölar) nyligen…läkaren som gjorde ultraljudet sade att allt såg bra ut. Tyvärr har de upptäckt annan i sköldkörteln och nu väntar undersökning av den. Är så rädd för det värsta. Intalar mig att det inte hjälper att oroa sig, men det är lättare sagt än gjort, eller hur? Samtidigt är det lätt för andra att säga att man inte ska oroa sig som inte själva är med om det! Kanske är oron en förberedelse som är bra ändå ifall att? Är allt bra släpper man ju det snabbt!
Styrkekramar!
Jag förstår din oro jag är precis likadan, jag stressar upp mig innan saker händer så när jag väl ska utföra det jag vart rädd för så är jag i upplösningstillstånd. Jag har gjort en gastroskopi, det är nog bland det bästa och värsta jag gjort! Det tar omkring 3min från att dom går ner tills undersökningen är över, det är lite obekvämt till en början när slangen ska ner men den känslan går fort över 🙂 man känner inte slangen alls när det går neråt. Det där kommer du greja sen! Det är en enorm lättnad efteråt! Jag fick diagnosen IBS, som jag troligtvis utvecklat (enligt min läkare) för att jag oroar mig i onödan, har stressat och ätit oregelbundet. Den hjälpen jag har fått efteråt för att må bättre i min IBS är Kbt, jobba med tankemönster. Det har hjälpt mig milslängder framåt inför dessa situationer som tidigare stressat mig!
Med detta vill jag säga, jag förstår dig och tänker på dig! Det här grejar du, ta promenader och njut av det som är runt dig på din promenad, flytta fokus till något du tycker om och som gör dig glad. Det kommer minska oron inför de svar du väntar men även inför kommande undersökningar <3
Kramar till dig