November 2013
Familj

20 saker du kanske inte visste om mig….

1) Jag är jätterädd för döden.
2) Jag börjar tro att jag känner av mediala saker.
3) Jag har tränat karate i 2 år och fick 3 graderingar.
4) Jag har ofta ”gå och lägga sig i sängen” ångest.
5) Jag har bara mormor kvar i livet av mina mor och farföräldrar och vi har inte så bra kontakt, naturligt då hon bor i norra Finland.
6) Jag har en extra ledningsbana i hjärtat som jag led av massor när jag var yngre. Idag är det bättre.
7) Jag var Luciakandidat i vår lilla stad 1991.
8) Jag är rädd för alldeles för mycket och så är jag hypokondriker.
9) Jag är galet traditionell och har svårt att ändra vanliga traditioner.
10) Jag är en stökig pedant.

20131125-124549.jpg

11) Jag tycker det är jobbigt att åldras.
12) Jag har aldrig vågat prova Botox eller Restylane och kommer nog aldrig våga heller.
13) Jag överbeskyddar mina barn.
14) Jag drömmer om att flytta till ett annat land.
15) Jag mår fysiskt dåligt av stress, alltid!
16) Ibland drömmer jag om att bara släppa allt ansvar och låta någon annan sköta allt.
17) Jag måste få baka ibland, för mitt välmåendes skull.
18) Jag skulle vilja göra mer TV.
19) Jag funderar på att införa en ICKE SOCIALA MEDIA dag i veckan (i månaden), vet bara inte hur det ska gå till?
20) Jag skulle vilja gifta mig med Tony pånytt.

Kommentera

  1. Madde

    Jag älskar din blogg! Du verkar vara en sån härlig person! Du är äkta och vågar visa många sidor av dig själv, det gillar jag. Jag är också hypokondriker och periodvis mår jag så dåligt av detta. Jag har dock gått KBT gör det och det har hjälpt mycket. Men jag hatar att ha ha dessa tankar, plågar mig varje dag. Skönt att höra att man inte är ensam.

    Kram Madde

    1. niinis
      Niiinis

      Alltså jag vill jättegärna bli gammal men inte åldras kroppsligt. Eller vill….det är jobbigt när allt helt plötsligt inte är som förr. Men gammal, det vill jag bli.

      STOR KRAM!!!

  2. Ameon

    Hmm en sån lista kanske man ska sätta ihop.. dock hade det stått stökig pedant på 10 punkter… Jaja alla har vi nåt i bagaget! Vad är en extra ledningsbana i <3 ? jag kanske har missat- är din 21 dagars utmaning klar? jag har 5 städpunkter kvar av 15 🙂 dock stod där inte storstäda ugnen och fläkten som jag gjorde igår- extra poäng till mig!! kramis

    1. niinis
      Niiinis

      Nä, jag har bara inte hunnit med min 21 dagar utmaning nu när jag har så jefla mycket och göra. 🙂 Tur det är en månad kvar till jul. 😉 Ledningsbana är som en extra åder som gör att det kan bli rundgång i hjärtat. Duktig du är och vad skönt det är efteråt! 🙂 KRAM

    1. niinis
      Niiinis

      Jag och Mirka lärde oss känna varann när vi var på Grand Hotells 100 årsjubileum. Innan det hade vi sprungit på varann några gånger. Det visade sig att dom bodde nästgårds från oss…. på den vägen var det. Mirka, Peter och alla barn är underbara. Hon är finska som mig också så vi har vårt sisu gemensamt också! 🙂

Visa alla 7 kommentarer
FamiljHappeningsHelgenVänner

Dopet av Mirka och Peters LILLA LILJA!

Vi var ju på Mirka och Peters dotter Liljas dop. Det var så fantastiskt ordnat allting. Vi fick en heldag tillsammans med släkt och vänner.

image

Det var en vacker kyrka i Björklinge.

image

Dagens mittpunkt i gul dopklänning och hennes mor och far. Dom var så fina hela högen.

image

En trevlig ung präst och solen som gassade så vackert in i kyrkan.

image

image

Min fina man fick den stora äran att spela. Han var nervös så han svettades stora LP skivor under armarna. Det gör han alltid, även om han spelat hur många ggr som helst. Hsn fick fria händer att spela något och det blev Guns n Roses ”Sweet child of mine” i kyrkan. Så fint!

image

Å så blev hon döpt lilla Lilja. ♥

image

Efter det väntade en underbart god lunch på fina Gimo Herrgård. Dit vill jag åka nångång och bo kvar. Ligger precis vid vattnet.

image

image

image

I denna vackra foajé satt vi och väntade på att lunchen skulle börja. Den där foajén skullr jag kunna bo. Så jäkla trevligt och inbjudande.

image

Jag hade på mig mina nya puppor från Friis & Co. Nåt som inte var så kul var att upptäcka att jag glömt samtliga lappar kvar under skorna. Alltså, vi pratar oranga REA lappar då skorna kostat 999 kr och nu 100 kr. Piiiiiiinooooooo…..sånt vill man inte upptäcka när man kommer hem.

image

Kolla in dessa finingar då? 🙂

image

Den här fisen var inte lika sugen på att vara med på bild.

image

De dukade borden som väntade på oss i salongen.

image

image

Vad sägs om kalventrecote, chilibea, rödvinssås och potatispure till varmrätt och pannacotta, vaniljglass, mandelmaräng med hallonsås? Halleluja så gott!

image

Här ser ni lappen också! 🙂 Jag fick den stora äran att göra Mirkas hår och smink. Hon var såååå fiiiin. Jag har så svårt att fatta att hon är tolvbarnsmamma! Så snygg verkligen.

image

Söta kids! En underbar dag/eftermiddag på alla sätt.

20131125-093328.jpg

Jag satte ihop en liten presentpåse till lilla lilja som innehöll en söt julklänning och en fisher price bondgård med popup djur. Tack Mirka och Peter för en underbar dag! ♥

Kommentera

  1. sofia208

    Vilken söt liten tjej och mysigt dop det verkade bli. Förstår att du vill övernatta på herrgården, verkar vara ett fantastiskt ställe! Maten såg inte så dum ut den heller 😉

    Kram kram

  2. Anna

    Såklart ni ska göra en övernattning på Gimo Herrgård :), bor själv på denna fina,lugna ort, vi tillbringade våran ”fölovningsnatt” på herrgården med en fem rätters middag :)!! Nu finns det även en ”höjdbana” som man kan få prova på & spa :)!!

  3. Carola Wetterholm

    Hihi vad roligt med lapparna , men du, jag kollade dina skor noga flera gånger för de var så jäkla snygga! , och såg aldrig några lappar så du behöver inte tänka mer på det 🙂
    Visst var det ett fantastiskt dop, Mirka var tjusig, Peter stilig och alla barnen ljuvliga.
    En härlig dag, med sol och vacker frost dessutom 🙂
    Kram 🙂

  4. Johanna

    Vilken fin dag… 🙂 Läste på Mirkas blogg precis (bland avundsjuka kommentarer) o det var så fint och fyllt med kärlek ♥

    Härligt att ni funnit varandra!!!

    Den röda prislappen gör det lite extra kul och lite typiskt Nina-känsla… lite fnissigt på nått sätt *hihi*

    Ha en fin dag!!

Visa alla 10 kommentarer
GodmorgonHela Sverige Bakar

Bakning pågår!

20131125-062109.jpg

Det blev inte så mycket mer sömn. Istället gick jag upp och bakade. Det var kanske bagare man skulle blivit. Jag håller som bäst på att förpacka lite godsaker som jag ska ha till försäljning på VARDAGSLYX eventet på torsdag. Jag ska faktiskt baka en hel del till det tänkte jag….

Måste fortsätta, vi hörs igen sen! ❤️

Kommentera

FamiljGodnatt

Nattsuddare

Gaaaaah! Ligger vaken mitt i natten av någon konstig anledning. Läste lite kommentarer angående förlossningsinlägget och märker att det nästan var en het potatis för vissa. Andra förstod inte inlägget överhuvudtaget. Den som egentligen kan säga något sanningsenligt om det jag lyfte fram i inlägget är den som fått bådadera. Den som fått en fantastisk förlossning med en smärta som varit helt ok och den som fått en förlossning som varit ett helvete. Har man bara haft fantastiska upplevelser förstår man inte den som INTE haft det och tvärtom. Så är det ju om vi ska vara helt ärliga? Men en förlossning i sig är ingen tävling! Man är inte en bättre människa om man fått muttan uppsprättad och genomlevt ett helvete, man är heller ingen bättre människa om man tycker att sin förlossning var fantastisk! För vi kan ju alla vara överens om att fantastisk är den ju, hur den än gått till? Vi har bakat bebisar med våra kroppar och dessutom fött fram dom med detsamma. Någon skrev att inlägget var jante. Snark…. Det var ju just det att jag lyfte båda scenarierna. Jag lyfte VARFÖR det kan vara provocerande och jag lyfte HUR man kan välja att se på det. Jag lyfte också ATT det finns kvinnor som är gjorda att föda barn. Men skitsamma…jag tycker det är härligt att läsa att vissa verkligen fått fantastiska förlossningar. Som jag skrev, grattis om Du nu är en av få som faktiskt får det! Som tur är så behöver jag aldrig mer gå igenom en själv, jag har gjort det tre ggr, överlevt, fått friska barn och släppt det som var hemskt så jag är en lycklig människa.

20131125-025710.jpg

Imorgon (om jag somnar om annars får jag säga senare idag) ska jag skriva om det fantastiska dopet vi var på i Lördags.

20131125-025954.jpg

Sedan ska jag berätta om det fantastiska SPA:t vi var på igår. Kan säga att jag var så avslappnad och trött så det fanns verkligen ingen ork att blogga igår kväll när vi kom hem. Åh vad jag önskar att fler fick chansen att gå på spa och unna sig behandlingar någongång då och då. Snacka om att det är som sammet för själen. Men som sagt, mer om det sedan.

Nu ska jag dra en stekpanna i skallen på mig själv så att jag kanske somnar om. Jag har ändå sovit 6 timmar så jag får väl inte klaga om det inte blir fler…..

Kommentera

  1. Ann-Sofie

    Vadå jante?? Ordet känns inte i rätt sammanhang? Jag förstår vad du menade om olika förlossningar o kan bli lite provocerad när det beskrivs på det där glorifierade sättet. Har haft 2 helt olika förlossningar där den första tog 48 timmar o både bebis o jag nästan dog o nummer 2 gick som på räls utan bedövning o hela grejen så jag vet hur olika det kan vara! Men håller med en tjej som skrev att om man använder ordet jag i din berättelse och inte generaliserar så låter det lite mer ödmjukt inför hela grejen! Ser i alla fall ut att ha haft en härlig helg, tack för en härliga blogg 🙂 ha en fin vecka

FamiljNiiinis Tyck & TänkVerkligheten

En fantastisk förlossning?

Sorry! Nu följer ett långt inlägg. Vill du inte läsa om Blondinbellas förlossning och hur det fått många att känna kan du hoppa vidare. Annars fortsätter du läsa….

20131124-073940.jpg
Fredagspodden med Amanda och Hannah.

I morse när jag var ute och gick på min läskiga morgonpromenad hade jag Fredagspodden i öronen. Där tog de upp Blondinbellas förlossning, eller rättare sagt Blondinbellas skönmålning av en förlossning.

20131124-074126.jpg

Som några av er säkert vet blev hon och Odd föräldrar i dagarna. Enligt Blndinbella eller Isabella som hon heter var förlossningen super, på alla sätt. Här nedan kan ni läsa lite av det hon förklarade, HÄR kan ni läsa hela förlossningsberättelsen.

20131124-074234.jpg

Detta fick Hannah och Amanda att bli lite uppretade. Ja att hon förklarar sin förlossning som bara något fantastiskt. Att hon läst spaltmeter och skrämts av det som skrivits om smärtan kring en förlossning men att det inte alls gjorde så ont. Det är väl klart att det gör ont menar Hannah och Amanda. Jag är benägen att hålla med.

Detta är väldigt intressant. Jag förstår nämligen båda parter, på sitt sätt. Jag hajjar att man kan få en fantastisk förlossning på många sätt, men jag förstår också att det kan vara jäkligt irriterande att höra. Helst om man till hälften dog under sin/a egen/na förlossning/ar. Man MÅSTE komma ihåg att det som känns på ett sätt i Blondinbellas muttski – livmoder – maggrop, känns HELT annorlunda i någon annans. Det handlar säker till en viss del om inställning och förberedelse, dock så tror jag att det mesta handlar om individualism rent kroppsligt. Min svärmor har aldrig känt en förlossningsvärk i hela sitt liv. Inte med någon av sina 4 barn. Grattis svärmor, du har nämligen en av vad få kvinnor har, en egenskap att genetiskt inte känna samma smärta som andra. Jag är superfascinerad av svärmors historier kring sina förlossningar. När barnen nästintill fötts i toaletten då hon inte känt en tillstymmelse till värkar osv. Men också ”normala” förlossningar där hon varit på sjukhus, haft ett värkarbete och krystvärkar och sedan fött. Men det har knappt känts.

Jag själv har varit nära döden med dom alla. Med Thedde fick jag en chock när den första värken startade, med Elliot gick allt så fort och jag hade en 2 timmar lång värk utan någon bedövning och sen var han ute, Milo är den värsta av dom alla….jag ville bara bli sövd och efter 21 timmar var han äntligen ute. Jag var riktigt omskakad för att inte tala om Tony. Stackars man. Ändå var det mitt tredje barn. Vi hade gått profylax och jag var väl förberedd och hade sett fram emot denna förlossning. Ändå blev det katastrofont.

Jag citerar ifrån Blondinbellas blogg:

Och sanningen om smärtan då? Det är ju så individuellt. Det gör ont. Ett huvud ska ju ut. Men jag upplever en otrolig överdrift i alla smärtböcker jag plöjt innan det var dags. Överallt stod det att det känns som kroppen slits i tur eller att man vill dö. Jag var aldrig i närheten av att känna så. När det gjorde som allra ondast (när huvudet skulle ut) så tittade Odd och jag på varandra och trots att man vill vråla så bestämde jag mig för att andas tyst ännu djupare och vara ännu mer avslappnad. Det kändes som om jag vann över smärtan, jag lyckades lura den till något positivt.

Hur som helst, jag säger bara wow! Det har stärkt mig och Odd ännu mer som par och jag har bevisat för mig själv hur starkt inställningen kan påverka. Varenda gång en jobbig tanke dök upp (det gör ont, jag står inte ut, det går inte) så tog jag bort den och tänkte ”Jag kan ju det här”.

Det jag tror att många kan känna när man läser det här är att man känner sig lite lite sämre när man gett sig hän och vrålat, att man tydligen inte haft rätt inställning inför sin förlossning eftersom man inte alls kunde hantera de jobbiga tankarna som dök upp. Jag själv skrek i hela rummet: Sööööööv miiiiiiiiig medan jag bet på Tonys tatuerade armar. Jag kände inte alls att ”jag kan det här” fast det var mitt tredje barn jag födde. Smärtan var alldeles för stark och förändrade hela mig som person. Milo vägde 5 kilo och det var full beredskap i rummet när han skulle ut. Jag fick inte alls föda som jag hade planerat då det rådde stor beredskap när man förstod att det var ett stort barn som skulle ut.

Jag säger Grattis till Blondinbella som verkar vara en kvinna som kanske är gjord för att föda barn. Till er som inte är det säger jag, känn er inte sämre för att ni förvandlats till monster och vrålat er smärta rakt ut när ni fött era barn. Inga sätt är de rätta sätten att föda sina barn på. Det enda som är viktigt är att få ut sitt barn levande. Jag förstår att många kan ta illa vid sig när någon berättar om sin fantastiska förlossning, men det gäller att ta det på rätt sätt. Tur för den som får en fantastisk förlossning, det är nämligen ganska få förunnat. Om nu jag inte hade det så fantastiskt så blev det bra till slut, och när han väl kom ut var det så fantastiskt det bara kan bli.

Kommentera

  1. Charlotte

    Jag hör till dom som beskriver min förlossning som helt fantastisk och underbar för att den var det för mig och då tog den 15tim och jag hade nonstop värkar från att mitt vatten gick ala Hollywoodstyle fram till ryggbedövningen (9tim senare), körde mitt eget race när han skulle ut och då utan ryggbedövning, fick sys litegrann men sa ändå dagen efter att jag skulle göra om det vilken dag som helst och det är en av de bästa dagarna i mitt liv! (Hade inte ryggbedövningen tagit så bra hade jag nog haft en helt annan åsikt, men jag hade tur och smärtan försvann och jag kunde fika och knalla omkring)
    Min sambo var helt underbar och förlossningspersonalen lika så, det gör helt klart jätteont och det tar mycket energi. Jag har endometrios och andra smärtor så att värkarna och förlossningen kändes ordentligt, men just upplevelsen och att jag fick träffa vårt barn gjorde att det hela bara upplevdes fantastiskt och ja, till och med roligt (utan att försöka provocera någon).
    Ingen förlossning är den andra lik, inte ens för samma kvinna.Tycker att allas historier är lika viktiga att lyftas fram, såväl solsken som svårare för allas är olika både mentalt och fysiskt!

  2. Tommy

    Ja förlossningar kan vara otroligt jobbiga. Att stå upp vid sångkanten och få handen sönder kramad, och lyssna på ett skrikande fruntimmer. Näee fram med bekväma stolar så man kan sitta vid sängkanten. Lurar med juste musik och kaffe under tiden och inte efter som det är nu. Puh
    Nä skämt åsido så beundrar jag er tjejer som klara av det. Men tanken som slog mej är att det är ju de jobbigaste förlossningar man skrattar mest åt i efterhand. Där tjejen har skrikit ut både det ena och det andra. kallat barnmorskan för hemsheter och kanske även lyckats få en örfil 🙂 Berättelser där man får höra att det hände ingenting allt var klart på en kvart. Är visserligen sköna för föräldrarna inte minst mammorna. men lite tråkiga för åhörarna. 🙂

  3. Helene

    Positiva tankar ger oftare en positiv upplevelse. Jag har haft tre fantastiska förlossningar , kanske provocerande att säga men det var så. 2-4 timmar per gäng och inte så värst mycket smärta och behövde aldrig sys. Det är olika och framförallt olika hur man väljer att se på det. Inte fel att skriva att det var fantastiskt om HON faktiskt upplevde det! svenska jante tycker jag detta inlägg är.

    1. niinis
      Niiinis

      Men det var väl faktiskt det jag skrev! Jag lyfte hennes uppfattning om hennes egen förlossning, och berättade om hur provocerade människor kan bli av detsamma.

      Så jante vettifan när båda uppfattningar lyfts fram. Provokationen i sig är något helt annat och något jag faktiskt försökte råda bot på genom att man själv inte behöver känna sig dålig eller sämre om man inte fått samma upplevelse.

      Läs i lägget ordentligt nästa gång!

  4. Agneta

    Men ryggbedövning kan ta bort smärtan, jag hade en helvetisk smärta tills jag fick epidural. Efter den försvann all min känsel från midjan och neråt.

  5. annanina76

    Jag hade önskat att jag hade läst om någons förlossning som var fantastisk inför min egen förlossning.
    Jag fick endast höra ” det ena hemska efter det andra” så jag var rätt skraj. Men trots att det blev sugklocka o sydd på Op i 2 h efter så upplevde jag min första förlossning som fantastisk. Fick eda i rätt tid så jag kände knappt värkarna under flera timmar.
    Men min andra förlossning kan knappast sammanfattas som fantastisk. Igångsatt med värkar non stopp i 5 h. En snedstucken Eda i ryggen vilket gjorde mig så dåligt i flera veckor efter. Fy sjutton! Tacksam att min första blev toppen annars så hade jag nog nöjt mig med ett barn.!

    Jag tror att i blondinbellas fall så spelar nog åldern in också. Det sägs väl att yngre mammor har lättar förlossningar…
    Sedan inställningen till det också, mental inställning , smärtkänslighet osv.

    En sak vet vi till 100% och det är att vi alla upplever våran förlossning olika. och att jämföra sig med någon annan som fött ska man inte göra.
    Föda barn är det häftigaste som jag har gjort…men glad över att jag har gjort mitt på den fronten : )

  6. Marie

    Jag förstår att det kan vara provocerande med fantastiska förlossningsberättelser när man själv gått igenom en svår.
    Men jag tycker också att det är viktigt att de kommer fram. Jag var livrädd när jag väntade mitt första barn då folk bara berättade hemska historier för mig. Jä**a skrämselpropaganda folk omkring mig höll på med.
    Nu tillhör jag ju dem som faktiskt fick fina och lätta förlossningar. Andades fram mina bebisar utan nån smärtlindring, inte ens lustgas, på tre timmar vardera. Men gud vad rädd jag var innan min första!

    Tänk om folk, som jag inte ens bett om att berätta sina historier, kunde låtit bli att berätta. då kanske jag hade kunnat njuta lite mer av min första förlossning.

    Förlåt, men förstår ni hur jag menar? Om alla, även jag, dämpar sig lite så kanske gravida inte behöver lida av förlossningsrädsla innan de ens har upplevt en förlossning.

    1. niinis
      Niiinis

      Vet du hur jag tänkte? Jag tänkte att det var bra att alla berättade hur hemskt det var. Då kunde jag förbereda mig på det värsta och kanske känna att allt var lättare när det inte var så hemskt som alla hade sagt. 🙂 Konstig va? 😉

  7. Svahnholmen

    Grattis till sängen förresten!! Älskar dina långa inlägg!! Tycker du skriver bra och reflekterande! Åh vad förlossningshistorier kan provocera. Läste också Blondinbellas berättelse och kände att vilken lycka för henne att hon fick en så fin förlossning! En sådan som jag tror alla önskar sig! Sedan är det nog så som du skriver att alla är olika. Min farmor fick 7 barn och sa att hon hade kunnat tänka sig att föda barn till hela byn! Förlossningen var ingenting för henne. Min första förlossningen var en segdragen historia som tog 12 timmar med massor av smärta och all tänkbar bedövning och dåliga hjärtljud hos bebisen. Min andra gick på några timmar med endast lustgas och det var nästa så att bebisen ”pluppade ut”. Men för min del var jag mer mentalt förberedd andra gången, hade gått på gravidyoga och vattengympa för gravida som gav mig många fysiska och mentala hjälpmedel att hantera förlossningen andra gången. Första gången motarbetade jag min kropp, hjälpte den inte på vägen. Men det är nog viktigt att komma ihåg att alla är olika och hanterar smärta på olika sätt. Ingen förlossning är ju bättre eller finare än någon annans, det viktigaste är ju att man får ut en levande bebis!!

  8. sofia208

    Jag tycker det bara är att gratulera henne om hon har haft en sådan fantastisk förlossning och som du skriver måste upplevelserna vara väldigt individuella. Jag har inte fött barn så jag har inget att jämföra med, men alla förlossningar verkar vara väldigt olika så om en kvinna får en fantastisk förlossning tycker jag att man kan vara glad för hennes skull 🙂

  9. JH Orka

    Kanske Blondinbella kunde användt orden: ”min upplevelse” och ”jag” lite mer istället för att generalisera förlossningar. Själv har jag fött med kejsarsnitt första gången efter ett dygn med stormvärka, i ett morfinrus. Förlossning nummer två tog fyra dagar. Nope, jag överdriver inte! Onsdag eftermiddag till lördag kväll. Jag är definitivt inte gjord för att föda barn, men dom är nu i efterhand värd all smärta. Även om jag inte vill göra om det då det var mycket jobbiga upplevelser i förlossningsrummet.
    Som sagt….lite mer ödmjukhet inför allas upplevelser o känslor vore väl att föreslå.
    Ha en fin spadag! 🙂

  10. Anonym

    Jag har oxå reagerat på att hon använde sig av ordet fantastikt. Då jag inte heller tycker förlossningar är såå fantastiska. Men denna tjej verkar ju ha ett jävla fokus och motivation. Och de är kanske fokus vi andra ”vanliga” människor ska inrikta oss på. Vad vet jag…

Visa alla 14 kommentarer
×

Niiinis Kitchenlife

Nina "Niiinis" Hermansen är entrepenör, influencer och receptkreatör. Deltagit i Hela Sverige Bakar 2012. Driver en av Sveriges största bak/mat-bloggar. Välkommen att ta del av massor med goda recept och livet!

Bloggen driftas av:
Cure Media - Influencers